Idag publicerar Myndigheten för kulturanalys statistik över kulturmiljöområdet, som bland annat redovisar antalet byggnadsminnen och andra skyddade kulturmiljöer samt statliga anslag till området. Det är första gången på nästan 20 år som sådan statistik publiceras.

Rapporten Kulturmiljöstatistik ingår i uppdraget om officiell statistik för kultur och fritid som Kulturanalys sedan 2012 ansvarar för. För kulturmiljöområdet publicerades statistik senast 1997, då uppdraget innehades av Kulturrådet.

Kulturmiljö är ett mycket omfattande begrepp och i rapporten har en avgränsning gjorts till yttre, fysisk miljö och sådant som är skyddat enligt lagstiftning. Statistiken omfattar därmed bland annat antalet byggnadsminnen, fornlämningar och skyddade miljöer såsom världsarv eller områden utsedda till riksintressen för kulturmiljö. Den redovisar även siffror över statliga anslag och kulturmiljöarbetet på länsstyrelser, i kommuner och det civila samhället. Dessutom presenteras statistik om markanvändning och bebyggelse.

Rapporten visar bland annat att:

  • Tre procent av landets yta är bebyggd och det finns totalt 7,6 miljoner byggnader. Statistiken visar hur dessa är fördelade när det gäller geografisk placering och ålder.
  • Nästan 2 500 byggnader är skyddade som byggnadsminnen och 265 av dessa ägs av staten. Utöver det finns knappt 3 500 kyrkliga byggnadsminnen. På kommunal nivå är 1-2 procent av bebyggelsen skyddad och detta tycks öka, men fullständig statistik saknas.
  • Över 600 000 forn- och kulturlämningar finns, främst gravar. Närmare hälften av dem som är belägna i skog som avverkas påverkas negativt av skogsbruket.

Det statliga kulturmiljövårdsanslaget har legat på samma nivå under hela 2000-talet. Inom kommuner är tillgången till antikvarisk kompetens låg, och 20 procent av kommunerna saknar planeringsunderlag för kulturmiljön.

Rapporten finns för nedladdning här.