Rapporten Kulturanalys 2018, som Myndigheten för kulturanalys idag överlämnar till regeringen, innehåller en lägesbedömning av hur kulturområdet utvecklas i relation till de kulturpolitiska målen.

Utvecklingen av kulturutgifternas andel av statsbudgeten är stabil och uppgår till cirka 1,3 procent under hela perioden 2007–2016. Andelen av budgeten i regioner/landsting ligger stabilt på 1,5 procent. Kulturens andel av kommunernas totala verksamhetskostnader har minskat under perioden. Det finns stora skillnader när det gäller hur mycket offentliga medel som regioner och kommuner avsätter för kultur. Också statens utgifter för kultur har en ojämn geografisk fördelningsprofil, kopplad till koncentrationen av nationella institutioner i Stockholms län. Utifrån de utvärderingar och analyser som Kulturanalys genomfört under 2017, är det myndighetens bedömning att tre områden inom kulturpolitiken bör prioriteras särskilt:

Fördjupa analysen av utbildningens roll för vuxnas och barns kulturdeltagande. Kulturanalys ser behov av en samlad bild av utbildningens betydelse för allas möjlighet att delta i kulturlivet. Analysen bör bland annat belysa de estetiska och samhällsorienterande ämnena, konsekvenser av läsförståelsens utveckling – och då särskilt skillnaden mellan flickor och pojkar – samt rekrytering till konstnärliga utbildningar.

Förtydliga mångfaldsuppdraget. Kulturanalys anser att ett förtydligande av den integrationspolitiska delen av mångfaldsuppdraget bör övervägas. En tydligare ansvarsfördelning vad gäller mångfaldsuppdraget inom den offentligt finansierade kultursektorn och ett utpekat strategiskt ansvar för integrationspolitiken för en eller några myndigheter inom kulturområdet skulle skapa en större tydlighet för arbetet.

#metoo, tystnaden och makten i kulturlivet. Ökningen av andelen anställda kvinnor inom kultursektorn kan på sikt innebära en övergång från en könsintegrerad kultursektor till ett kvinnodominerat kulturliv och en början på en ny form av könssegregering. Kulturanalys anser är det viktigt att beakta utvecklingen och dess konsekvenser inom kulturområdet. Uppropen från kvinnor verksamma i det svenska kulturlivet under senhösten 2017 har synliggjort sexuellt våld och trakasserier som ett utbrett arbetsmiljöproblem. Det har lett till en debatt om tystnadskultur i kultursektorn och maktstrukturer som uttrycker och förstärker denna. Regeringen har vidtagit åtgärder med anledning av #metoo och det är angeläget att följa och utvärdera de offentligt finansierade kulturinstitutionernas fortsatta arbete för att stävja förekomsten av sexuellt våld och trakasserier.

Rapporten Kulturanalys 2018 är ett regeringsuppdrag och är myndighetens samlade uppföljning och årliga bedömning av läget i relation till de kulturpolitiska målen. Årets analys och bedömning är i första hand baserade på de undersökningar och sammanställningar som myndigheten genomfört och publicerat under 2017.

Samtidigt med denna rapport publiceras också Kulturen i siffror 2018.