Tisdagen den 28 maj överlämnade Myndigheten för kulturanalys en ny utvärdering om kultursamverkansmodellen till regeringen. I samband med rapportsläppet arrangerades ett seminarium på Konstakademien som lockade en stor publik. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inledde seminariet med ett anförande och underströk att statens ambitioner med reformen är att den ska möjliggöra en regional variation i kulturutbudet.
Utredare Agnes Ers, som ansvarat för rapporten, presenterat rapportens innehåll och slutsatser. Rapportens huvudsakliga slutsatser är:
- Den statliga styrningen av den regionala kulturpolitiken är fortsatt stark men det regionala och kommunala inflytandet ökar.
- Det har hittills inte skett några större förändringar i hur de statliga bidragen till regional kulturverksamhet fördelas mellan och inom regionerna, när det gäller den del av bidragen som fördelas med kulturplanerna som underlag.
- Förändringar i arbetssätt och i retoriken om kulturpolitik på regional nivå har dock skett, där vikten av möjligheten till regionala prioriteringar och variationer är en av de idéer som nu börjar slå rot.
Efter presentationen fördes en paneldiskussion med rapporten som grund. I panelen, som leddes av Stina Westerberg, generaldirektör Statens musikverk, deltog förutom kulturminister Lena A -L, Kerstin Brunnberg, ordf. Statens kulturråd, Hans Jansson (v), landstingsråd i Landstinget Västmanland, Jenny Johannisson, forskare vid Centrum för kulturpolitisk forskning Högskolan i Borås, Philip Johnsson, ordf. Wermlands Operan, Charlotte Wachtmeister (m) 1 vice ordf. kulturnämnden Region Skåne och Agnes Ers, utredare Myndigheten för kulturanalys.
Panelen var ense om samverkansmodellens vinster – att det har blivit mer samtal om kulturen mellan regioner och kommuner och i viss mån mellan dessa och kulturskapare och kulturinstitutioner samt att kulturen kommit upp på den politiska dagordningen i regionerna. En del farhågor med modellen ventilerades också. Bland annat hur modellen påverkar möjligheterna till ett rikt kulturutbud i hela landet, hur modellens uppföljningssystem påverkar regionerna samt kulturlivet och hur den konstnärliga integriteten på kulturinstitutionerna och hos de professionella kulturutövarna påverkas av modellens införande.
Den aktuella rapporten – Kultursamverkansmodellen: Styrning och bidragsfördelning – belyser framförallt styrning och bidragsfördelning inom ramen för modellen. I kommande utvärderingar kommer Kulturanalys att undersöka kulturinstitutionernas roll i samverkansmodellen.