Kulturdeltagandet är högt i befolkningen, men det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Och det finns intressanta samband mellan kulturvanorna och medieanvändningen. Det visar två nya rapporter från Myndigheten för kulturanalys om kultur- och medievanorna hos befolkningen mellan åldrarna 16 och 85 år.
Myndigheten för kulturanalys undersöker återkommande, i ett samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, i vilken utsträckning befolkningen i Sverige utövar och tar del av olika former av kultur. Tidigare rapporter från Kulturanalys visar att den svenska befolkningen är kulturaktiv, men kulturaktiviteten varierar mellan olika aktiviteter och mellan olika grupper i befolkningen. Rapporten Kulturvanor i Sverige 1989–2017 bekräftar denna bild.
Undersökningen visar att:
• 85 procent har läst bok någon gång under de senaste 12 månaderna. 35 procent har läst bok varje vecka under samma period.
• 69 procent har gått på bio någon gång under de senaste 12 månaderna.
• 65 procent har fotograferat eller filmat någon gång under de senaste 12 månaderna.
• 56 procent har besökt museum någon gång under de senaste 12 månaderna.
• 54 procent har besökt bibliotek någon gång under de senaste 12 månaderna.
• 47 procent har utövat handarbete eller hantverk någon gång under de senaste 12 månaderna.
Undersökningen, som belyser trender för vissa kulturaktiviteter från 1989 till 2017, visar att befolkningens kulturvanor är relativt stabila över tid. Även om de förändringar som syns inte är dramatiska, finns det ändå några som är värda att notera:
• Biobesöken har ökat under perioden 1989–2017. 1989 besökte 60 procent av befolkningen bio under en 12-månadersperiod. 2017 är denna andel 69 procent. Ökningen är tydligast under den senare delen av perioden.
• Teaterbesöken har minskat under perioden 1989–2017. 1989 besökte 47 procent av befolkningen teater under 12-månadersperioden och motsvarande andel 2017 är 39 procent.
• Besök på rock- och popkonserter har ökat under perioden 1999–2017. 1999 besökte 24 procent av befolkningen rock- eller popkonsert under 12-månadersperioden. 2017 är denna andel 36 procent.
Kultur är på flera sätt nära kopplat till medieområdet, och överlappningen påskyndas bland annat av digitaliseringen och det finns behov av ökad kunskap om hur de båda områdena samverkar. Mot bakgrund av detta har Kulturanalys gett Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi i Uppsala, i uppdrag att analysera SOM-institutets data om kultur- och medievanor för år 2015. Syftet har varit att belysa samband och övergripande mönster som knyter de två områdena till varandra och öka förståelsen för hur dessa mönster samvarierar med gruppers identitet, livsförhållanden och bakgrund.
Börjessons analys publiceras i rapporten Rummet av kultur- och medievanor i Sverige 2015, och inleds med Kulturanalys sammanfattning och bedömning av resultaten.
Sammanfattningsvis visar studien att de tydligaste skillnaderna i befolkningens kultur- och medievanor ställer deltagande och icke-deltagande mot varandra, vilket kan vara en konsekvens av att tillgången till kulturutbud är ojämn. Andra skillnader har att göra med val av rekreationskultur och bredare media ställt mot val av specialiserade medier som radions P1 och P2 samt avståndstagande från breda medier. En tredje skillnad ställer nya internetbaserade medier mot så kallade traditionella medier.
Båda rapporterna finns att ladda ner här.