Nedan har vi gjort en översiktlig sammanställning av intressanta forskningsmiljöer runt om i Sverige och övriga Norden som på olika sätt bedriver forskning kring kulturpolitiskt relevanta frågor.


Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS)

ACSIS är ett nationellt centrum för tvärvetenskaplig kulturforskning som är knutet till Campus Norrköping vid Linköpings universitet och började sin verksamhet 2001. ACSIS är en samordnande och pådrivande resurs för svenska kulturforskare och en länk till internationella nätverk som ryms inom forskningstraditionen cultural studies. ACSIS stödjer tvärvetenskaplig och samhällsrelevant forskning som svarar mot en föränderlig värld där medier, konstarter och uttrycksformer allt mer griper in i varandra, där kulturella, sociala, politiska, ekonomiska och teknologiska faktorer samspelar på nya sätt, och olika sociala grupperingar interagerar och skapar både gemenskaper och skillnader på tvärs mot vissa traditionella strukturer.

Center for Arts, Business & Culture (ABC), Stockholm School of Economics Institute for Research (SIR)

ABC är ett center för forskning inom konst, kultur och företagande vid Handelshögskolan i Stockholm. Studierna vid ABC ägnas bland annat åt estetiska och kulturella analyser av ekonomiska aktiviteter, till exempel hur erfarenheter, känslor, berättelser och symboler används för att skapa ekonomiskt värde. Det empiriska materialet kan hämtas från fält som har en inneboende spänning mellan estetiska och ekonomiska krafter som gallerier, arkitektbyråer och designbyråer.

Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet

Centrum för barnkulturforskning (CBK) inrättades vid Stockholms universitet 1980 som ett särskilt centrum med uppgift att främja kunskap och forskning i ämnesområdet barnkultur. Sedan januari 2008 är CBK knutet till Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap (BUV) vid samhällsvetenskapliga fakulteten. Varje år sedan 1984 anordnar CBK ett tvärvetenskapligt symposium med aktuell forskning kring ett barnkulturellt fält. Symposierna är öppna för alla och är gratis, kräver ingen föranmälan och äger rum på våren på Stockholms universitet. CBK anordnar även varje vår en tvärvetenskaplig barnkulturell forskardag då forskarstuderande och forskare från skilda institutioner och centra möts för att diskutera pågående projekt och aktuell forskning. Till dessa dagar ansluter sig också forskare med barnkulturella ämnen från andra universitet och högskolor i Sverige och Norden.

Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet

Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet är en centrumbildning som syftar till att stimulera insatser inom forskning och utbildning om relationen mellan kultur och hälsa, att söka finansiärer av forskning inom området samt att sprida kunskap om forskningsfältet. Centrum för kultur och hälsa startar och stödjer olika former av forskning, utbildning och utvärdering på temat kultur och hälsa. De sätter även samman och tillhandahåller tvärvetenskaplig kompetens för specifika uppgifter, både inom och utom akademin.

Centrum för kulturpolitisk forskning, Högskolan i Borås

Centrum för kulturpolitisk forskning bildades 1995 för att genom forskning fördjupa kunskaperna om kulturpolitikens roll i samhället. Forskningens primära fokus är studiet och analysen av offentliga myndigheters och andra aktörers relationer till kulturlivet. Förutom dessa externa relationer är fokus även riktat mot de processer som äger rum mellan producenter, förmedlare och mottagare inom ramen för det kulturella systemet. Kulturpolitikens sociala, kulturella och ekonomiska villkor betonas. Av stort intresse är samspelet mellan kulturpolitiken och andra samhällssektorer och institutioner.

Centrum för kultursociologi (CCS), Linnéuniversitetet (Växjö)

Centrum för kultursociologi startades som en plattform för forskning kring barn- och ungdomskultur hösten 2008. I grunden finns dock en tjugoårig tradition av barn- och ungdomskulturforskning med en kultursociologisk ansats vid det tidigare Växjö universitet. Bland mycket annat ägnas forskning vid CCS åt ungdomskulturer som livsstil och smak, barn och ungas digitala vardag, nätkulturer och genus samt kulturinstitutioner, utbildning, estetik och kulturpolitik.

Centrum för regionalvetenskap (CERUM), Umeå universitet

CERUM vid Umeå universitet inrättades 1983 och engagerar forskare, framför allt lokalt men även nationellt, för att utveckla större forskningsprogram. Tyngdpunkten ligger i dag inom det samhällsvetenskapliga området inom discipliner som kulturgeografi, nationalekonomi, ekonomisk historia och statsvetenskap. Det bedrivs även forskning med humanistisk ämnesanknytning, främst inom idéhistoria och arkeologi

CERUM har en ambition att initiera tvärvetenskaplig forskning om kultur och städer med relevans för samhället där såväl det lokala som globala perspektivet är närvarande samt att öka kontaktytorna mot och utbytet med andra universitet och externa aktörer inom fältet. För ändamålet har rektor vid Umeå universitet tilldelat Centrum för regionalvetenskap (Cerum) uppdraget att koordinera satsningen ”Culture and Cities – The Umeå University Workshop”.

Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet

Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) startades ursprungligen 1990 och är i dag närmast knuten till Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, men har kopplingar till flera andra forskningsmiljöer vid Uppsala universitet, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet . Tyngdpunkten i SECs verksamhet är utbildningssociologisk och kultursociologisk forskning i nära samverkan med i synnerhet franska forskningsinstitut.

Flertalet kultursociologiska studier har ägnats åt undersökningar av skilda slag av fält i Pierre Bourdieus mening, i synnerhet kulturella fält (konst, litteratur, vetenskap). Bland kultursociologiska forskningsprojekt kan nämnas ”Konsten att lyckas som konstnär. Socialt ursprung, kön, utbildning och karriär 1945–2007” med Martin Gustavsson som projektledare, och ”Konst, karriär och kön. En studie av manliga och kvinnliga konstnärers meriteringsvägar och rekryteringen till professurer och högre lärartjänster 1945-2000” med Marta Edling som projektledare.

Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet samlar en bred uppsättning discipliner under samma tak. Mångfalden av undersökningsfält, tematiker och inriktningar är uppbyggd av respektive ämnes forskningstraditioner som delvis sammanfaller med varandra i tvärdisciplinära profilområden.

För närvarande bedrivs vid institutionen ett projekt som undersöker en större förändring som pågått i kulturarvsområdet under de senaste 20 åren, en förändring som av forskarna beskrivs som en intensifierad instrumentalisering. Kulturarv har ansetts bra för exempelvis hälsa, ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet. Men det har också ansetts positivt för identitet och medborgarskap.

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK), Linköpings universitet

ISAK är en institution för bred kulturhistorisk forskning och utbildning vid Linköpings universitet. Här förenas historiker, kommunforskare och kultur- och medieforskare och det är kulturens roll i samhällsutvecklingen som står i fokus. ISAK företräder ett samhällsperspektiv, där kulturen och hur den används analyseras och uppmärksammas. Det är en tvåcampusinstitution med placering både i Linköping och Norrköping.

Institutionen rymmer flera centrumbildningar och forskningsmiljöer. Forskarutbildningen sker inom Tema Kultur och samhälle (Tema Q).

Tema Q

Tema Q intresserar sig för kulturens roll, funktion och betydelse. Forskningen är problemorienterad och tvärvetenskapligt uppbyggd, vilket innebär att den griper över och sammanfogar en rad skilda kulturvetenskapliga fält med varandra. Intressanta pågående projekt vid Tema Q är ”Hur blev Svenska kyrkan ett nationellt kulturarv?” och ”Den kreativa stadens ideologi. Politik, värdeförhållanden och kulturproduktion i Malmö stad”.

Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet medverkar i ett forskningsprogram som etablerades 2003 som Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics (CIND). Inom ramen för CIND finns The Cultural and Creative Economy research group (CIND Creating). CIND Creating är en forskningsgrupp med inriktning på kulturella och kreativa näringar och de geografiska förutsättningarna för kreativitet. Inom detta tema intresserar man sig bland annat för det växande området kulturella näringar innefattade bland annat musik, mode, design, film, dataspel, bildkonst, förlagsväsende, litteratur, konsthantverk och media. I gruppens forskning tillämpas ett industriekonomiskt perspektiv på dessa områden, gruppen undersöker städers och regioners roll för dessa områdens konkurrenskraft och intresserar sig för kulturens och kreativitetens roll för utvecklingen av ekonomin, av regioner och städer.

Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning, Linköpings universitet

Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning inrättades 1990 vid Linköpings universitet efter ett riksdagsbeslut där fakultetsanslaget utökades och universitetet gavs i uppdrag att ta ett nationellt ansvar för folkbildningsforskning. Arbetet med att bygga upp en stark folkbildningsforskning fick därmed en fastare form och verksamheten bygger i dag på en solid grund av kontinuerligt återkommande verksamheter.

Mimer är organiserat som ett nätverk av folkbildningsforskare från olika discipliner och lärosäten samt av folkbildare från hela landet. Mimer har sin bas inom avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande, vid institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet.

Mimer arrangerar årligen en forskarkonferens, publicerar Mimerbladet två gånger per år och ger ut antologier och småskrifter. Syftet med antologierna är att väcka intresse för forskning inom angelägna teman, för att dels inspirera fler forskare att ta sig an området, dels stimulera en fördjupad och breddad diskussion bland folkbildare. Mimers småskrifter är förankrad i forskning men har ett mer renodlat populärvetenskapligt syfte.

NORDICOM – Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning, Göteborgs universitet

Nordicoms verksamhet formaliserades 1975 som en institution inom Nordiska Ministerrådet, och är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet.  Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Arbetet syftar till att utveckla mediekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet. Nordicoms verksamhet bygger på kontakter med en rad intressenter, forskare, medieföretag, politiska beslutsfattare, myndigheter, organisationer, lärare, bibliotek med flera inte bara i de nordiska länderna utan över hela världen. Verksamheten utmärks av förmedling inom tre områden: Medieforskningen och dess resultat i de nordiska länderna; Medieutvecklingen och medietrender i de nordiska länderna; Forskning om barn, unga och medier i världen.

SOM-institutet, Göteborgs universitet

SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. SOM-institutet har från starten haft fokus på svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier. I dag ger mängden undersökningar och insamlade data möjligheter till tvärvetenskapliga analyser över tid på nationell, regional och lokal nivå. Den unika mängden data har bidragit till att SOM-institutet har blivit ett nationellt centrum för forskare med intresse för empiriska studier av samhälle, opinion och medier.


Övriga Norden


Center for Kulturpolitiske Studier, Det Informationsvidenskabelige Akademi (IVA), Københavns Universitet, Danmark

Center for kulturpolitiske studier bildades vid danska Bibliotekshögskolan 1998 och har fortfarande en tydlig inriktning mot biblioteksutveckling i sin verksamhet. Centret arbetar med olika typer av nätverk kring kulturpolitisk forskning inom Danmark, Norden och internationellt samt strävar efter att sprida ny kunskap och stimulera debatt. Centret definierar sitt forskningsområde som inriktat på att undersöka relationen mellan samhällsutveckling, kulturområdet och beslutsfattare. Man ägnar sig åt att beskriva kulturpolitikens utveckling på statlig, regional och kommunal nivå. Man undersöker bland mycket annat organisation och finansiering; relationer mellan politik, marknad och civilsamhället; förmedlingsstrategier och målgrupper för kulturområdet, särskilt med inriktning på hur IT används i dessa avseenden; kulturvanor; frågor om kulturellt kapital och kulturell kompetens.

Cupore (Finnish Foundation for Cultural Policy Research), Helsingfors, Finland

Cupore är ett forskningsinstitut som sedan 2002 bedriver och stödjer kulturpolitisk forskning samt samlar och sammanställer information inom sitt bevakningsområde. Institutet har kopplingar till Universitetet i Jyväskylä (där det finns en mastersutbildning i Cultural Policy) och finansieras genom en för ändamålet särskilt instiftad statlig fond. Bland de forskningsprojekt som presenteras på institutets webbplats kan nämnas projekt med inriktning mot effekter av ökade statliga bidrag till teatrar, orkestrar och museer, upphovsrättsfrågor, mångfaldsfrågor, internationell rörlighet för konstnärer och kulturutövare, finsk kulturpolitisk historia och metodproblem kring mätandet av effekter av kulturpolitiska insatser. Publikationerna är till största delen på finska.

Senter for kultur- og idrettsstudiar, Högskolan i Telemark/Telemarksforsking i Bö, Norge

Senter for kultur- og idrettsstudiar (SKI) är en centrumbildning vid Högskolan i Telemark med inriktning på – vid sidan av idrottsstudierna – kulturpolitik, kulturekonomi och kultursociologi skapat av Högskolan i Telemark tillsammans med Telemarksforsking i Bö, som är ett fristående forskningsinstitut med inriktning på framför allt kultur, regional utveckling, kommunalfrågor, hälsa och välfärd.

Vid SKI bedrivs bland annat projektet “The relational politics of aestetics: Negotiating relations between art and society through cultural policy” ett internationellt samverkansprojekt med frågeformuleringar på engelska: ”Does art develop society? What are the relations between aesthetics and politics?”

Arbetet vid Telemarksforsking består av en rad olika projekt bland annat forskning på museers digitaliseringsarbete, utvärdering av en norsk filmfond och kartläggning av norska konstnärers inkomster och arbetsvillkor.