2019-07-09T09:02:34+01:002019-07-09|

Ny rapport: Kulturvanor har samband med hälsa och livstillfredsställelse

Kulturdeltagandet är fortfarande högt i den svenska befolkningen och skillnader mellan olika grupper i samhället finns fortfarande kvar. Skillnader visar sig också i olika delar av landet. Det slås fast i en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys som även visar att kulturvanor är trögrörliga över tid.

Myndigheten för kulturanalys undersöker återkommande i ett samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet i vilken utsträckning befolkningen i Sverige utövar och tar del av olika former av kultur. Tidigare rapporter från Kulturanalys visar att den svenska befolkningen är kulturaktiv, men kulturaktiviteten varierar mellan olika aktiviteter och mellan olika grupper i befolkningen. Årets rapport, Kulturvanor i Sverige 1989–2018, bekräftar denna bild.

De vanligaste kulturaktiviteterna är att ha sett på film, läst bok, gått på bio, besökt historisk sevärdhet/byggnad, fotograferat/filmat, besökt naturreservat eller gått på museum. Ser man i stället på regelbundna (minst en gång i månaden) aktiviteter är de vanligaste; sett på film, läst bok, fotograferat/filmat eller sysslat med handarbete/hantverk.

Kulturvanor är stabila. I ett längre tidsperspektiv går det att urskilja tre olika kategorier av kulturaktiviteter, de som ökar långsamt i utövande (t.ex. gå på bio), de som minskar långsamt i utövande (t.ex. gå på teater) och de som ligger på i stort sett samma nivå men med viss variation (t.ex. läsa bok).

Utbildning och inkomst har starka samband med kulturvanor. Även ålder, kön, upplevd hälsa och livstillfredställelse har betydelse. Under 2018 är kvinnor generellt sett mer aktiva inom alla kulturaktiviteter utom när det gäller spela ett instrument, besöka fornminnen eller besöka sevärdheter och byggnader. Yngre är generellt sett mer kulturaktiva än äldre förutom teaterbesök, besöka opera/klassisk konsert, konstutställning eller läsa bok minst en gång i veckan, vilket blir vanligare ju äldre personerna blir. Lägre självupplevd hälsa och lägre livstillfredställelse verkar ha samband med lägre kulturdeltagande inom alla olika områden.

Att Sverige är ett stort land med mångskiftande geografi och befolkningstäthet, vilket påverkar förutsättningarna för tillgång till kulturutbud och möjligheterna att utöva olika typer av kultur, är känt sedan tidigare. I SOM-undersökningen kan vi se att kulturdeltagande som kräver speciella inrättningar som teater, opera, bio med mera är vanligare i storstäderna och tätorterna än på landsbygden och i mindre tätorter. För aktiviteter som läsa bok, teckna/måla, fotografera/filma kan inga sådana skillnader upptäckas i data för 2018. Deltagande i studiecirkel visar heller inga skillnader som kan hänvisas till geografi vilket är helt förväntat då studieförbunden har en stark närvaro i hela landet.

–Årets rapport bekräftar kulturvanornas stabilitet och starka koppling till faktorer som utbildning och inkomst. Men vi ser nu också att individers hälsa och livstillfredsställelse har betydelse för delaktigheten i kulturlivet. Det här är frågor som behöver belysas och uppmärksammas till stöd för såväl kulturpolitik som folkhälsopolitik, menar Kulturanalys myndighetschef Sverker Härd.

Rapporten, Kulturvanor i Sverige 1989–2018, finns att läsa i sin helhet på kulturanalys.se/publikationer.