Barns kulturvanor

Förord

I denna rapport presenterar Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) statistik om barns kulturvanor. Statistiken baseras på SCB:s Undersökningarna av barns levnadsförhållanden från 2023. Kulturanalys publicerar årligen rapporter om vuxnas kulturvanor, men publicerade 2017 även Barns och ungas kulturaktiviteter och 2025 Ungas kulturvanor. Studier av kulturvanor är ett viktigt stöd för kulturpolitiker och tjänstemän på olika nivåer för att få kunskap om läget i relation till det kulturpolitiska målet om deltagande i kulturlivet.

Göteborg i november 2025

Mats Granér


Myndighetschef

Sammanfattning

Kunskap om invånarnas kulturvanor är viktigt för att bedöma det nationella kulturpolitiska målet om deltagande i kulturlivet. Kulturpolitiken ska även särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Syftet med rapporten är att beskriva barns kulturvanor på fritiden och skillnader utifrån demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer. De kulturvanor som ingår i rapporten är läsning samt besök på bibliotek, bio, konsert, museum och teater. Rapporten bygger på en sammanställning av indikatorer från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). I undersökningen ingår barn i åldern 12–18 år.

Biobesök är den vanligaste kulturaktiviteten: 69 procent av barnen har gått på bio det senaste halvåret. Biblioteksbesök är näst vanligast (58 procent), följt av konsert- och museibesök (44 procent vardera). Teaterbesök är minst vanligt (16 procent). Drygt en tredjedel (37 procent) uppger att de läser böcker på fritiden minst en gång i veckan.

Resultaten visar att barns kulturvanor präglas av skillnader kopplat till demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer. En större andel flickor än pojkar deltar i de flesta kulturaktiviteter, särskilt läsning och konsertbesök. Resultaten visar att yngre barn (12–15 år) i större utsträckning besöker bibliotek och museum eller konstutställning, medan äldre (15–18 år) i större utsträckning går på konsert. Barn med utländsk bakgrund har i högre grad besökt bibliotek och läst böcker veckovis, medan barn med svensk bakgrund i större utsträckning har gått på bio och konsert. Barn med funktionsnedsättning har i något mindre grad besökt bibliotek och läst böcker, men skillnaderna är små och ofta inte statistiskt signifikanta.

För de flesta kulturaktiviteter är andelen barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning högre än andelen barn till föräldrar med gymnasial utbildning. Skillnader kopplade till hushållsinkomst går i två riktningar: bio och konsert är vanligare bland barn i hushåll med högre inkomster, medan biblioteksbesök och läsning är vanligare bland barn i hushåll med lägre inkomster. Det finns också skillnader kopplat till stad och land, där flera besöksaktiviteter och läsning är vanligare bland barn i storstäder. För teaterbesök är skillnaderna dock små, och det saknas signifikanta skillnader för konsertbesök.

Resultaten i rapporten bidrar till kunskap om barns kulturvanor på fritiden, men inkluderar inte aktiviteter i skolan eller barns musik- och filmvanor, eget skapande och kulturutövande. Trots begränsningar möjliggör Barn-ULF jämförelser över tid och bidrar till uppföljning av det kulturpolitiska målet om barns rätt till kultur.

Summary

Understanding the cultural habits of the population is essential for assessing the national cultural policy objective of participation in cultural life. Cultural policy should also pay particular attention to children’s right to culture. This report from the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys) is based on Statistics Sweden’s Living Conditions Survey of Children (Barn-ULF) from 2023 and focuses on children’s cultural visits and leisure-time reading. The survey covers children aged 12–18 and analyses differences based on demographic, socio-economic and geographical background factors.

Cinema visits are the most common cultural activity – a high percentage of children have visited the cinema in the past six months. Library visits are the second most common (58 %), followed by concert and museum visits (44 % each). Theatre visits are the least common (16 %). Just over a third (37 %) report reading books during their leisure time at least once a week.

The results show that children’s cultural habits are shaped by differences linked to demographic, socio-economic and geographical factors. A greater proportion of girls than boys participate in most cultural activities, particularly reading and attending concerts. Younger children (12–15 years) are more likely to visit libraries and museums or art exhibitions, while older children (15–18 years) are more likely to attend concerts. Children with a foreign background are more likely to have visited libraries and read books, while children with a Swedish background are more likely to have gone to the cinema and attended concerts. Children with disabilities are slightly less likely to have visited libraries and read books, although the differences are small and often not statistically significant.

Children whose parents have tertiary education show higher levels of participation in most cultural activities compared to children whose parents have upper secondary education. Differences related to household income go in two directions: cinema and concert visits are more common among children in households with higher incomes, while library visits and reading are more common among children in households with lower incomes. There are also differences between urban and rural areas, with cultural visits and reading more common among children living in major cities. However, differences in theatre visits are small, and there are no significant differences in concert attendance.

The results in the report contribute to knowledge about children’s cultural habits during leisure time, but do not include activities in school or children’s music and film habits, creative practices or artistic engagement. Despite certain limitations, the Living Conditions Survey of Children enables comparisons over time and contributes to monitoring the cultural policy objective of children’s right to culture.

Inledning

Kunskap om invånarnas kulturvanor är viktigt för att bedöma det nationella kulturpolitiska målet, som slår fast att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. För att nå detta mål ska kulturpolitiken bland annat ”främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor”. Barns och ungas rätt till kultur ska dessutom särskilt uppmärksammas (prop. 2009/10:3, s. 26).

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) publicerar regelbundet rapporter om invånarnas kulturvanor. I denna rapport presenteras resultat för barns kulturvanor med fokus på besöksaktiviteter samt läsning på fritiden. Rapporten baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) från 2023, som är en del av Sveriges officiella statistik.

Syftet med rapporten är att beskriva barns kulturvanor på fritiden och skillnader utifrån demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer. De kulturvanor som ingår i rapporten är läsning samt besök på bibliotek, bio, konsert, museum och teater.

Tidigare undersökningar

Det finns få återkommande nationella undersökningar som ger en samlad bild av barns kulturvanor. Befintliga undersökningar skiljer sig åt i fråga om åldersindelningar, vilka kulturaktiviteter som inkluderas och i vilket sammanhang vanorna studeras – på fritiden, i skolan eller båda. Undersökningarna använder dessutom olika sätt att mäta deltagande, både vad gäller frågeformuleringar och frekvens. Bristen på jämförbara och upprepade undersökningar av barns kulturvanor gör det svårt att jämföra resultat och skattningar mellan olika undersökningar och att analysera utvecklingen över en längre tidsperiod. I rapportens bilaga finns en sammanställning av undersökningar om barns kulturvanor som genomförts under de senaste tio åren.

Trots svårigheter att jämföra mellan undersökningar framträder vissa mönster vad gäller barns kulturvanor. Att det finns skillnader i barns kulturvanor är ett återkommande resultat i tidigare undersökningar. Bakgrundsfaktorer som särskilt lyfts fram är kön (Kulturanalys, 2017, s. 6; Kulturanalys, 2024, s. 74; Mediemyndigheten, 2025, s. 61; MUCF, 2024, s. 32), ålder (Kulturanalys, 2017, s. 6; Kulturanalys, 2024, s. 74; Mediemyndigheten, 2025, s. 61; MUCF, 2024, s. 32) och föräldrarnas utbildningsnivå (Kulturanalys, 2017, s. 7; Kulturanalys Norden, 2022, s. 45).

Barn-ULF 2023

I denna rapport sammanfattas statistik från enskilda indikatorer som ingår i SCB:s undersökning Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) från 2023. Barn-ULF kartlägger hur barn har det och hur de upplever sin vardag.^[1]

Från 2023 görs Barn-ULF vart tredje år med en ny metod (webbenkät i stället för telefonintervjuer), vilket innebär att jämförelser bakåt i tiden bör undvikas.^[2] Barn-ULF är en undersökning som riktar sig till barn mellan 12 och 18 år som är folkbokförda i Sverige. Av de 30 210 barn som bjöds in svarade 11 237 (38 procent).^[3] Data är viktade med hjälp av registerinformation.^[4]

Frågor i undersökningen

I Barn-ULF ingår fem frågor om kulturella besök. I denna rapport benämner vi det som besöksaktiviteter. Frågorna inleds med en förklaring: ”Nu kommer några frågor om saker man kan göra på sin fritid. Med fritid menas den tid du inte är i skolan.” Detta följs av specifika frågor om huruvida barnet på fritiden har

• varit på bibliotek senaste halvåret
• varit på bio senaste halvåret
• varit på konsert senaste halvåret (exklusive eget eller syskons uppträdande)
• besökt museum eller konstutställning senaste halvåret
• varit på teater senaste halvåret (exklusive eget eller syskons uppträdande).

Frågan om bokläsning lyder: ”Nu kommer lite fler frågor om din fritid och då vill vi att du tänker på en helt vanlig vecka. Hur ofta brukar du på fritiden läsa andra böcker än skolböcker? Gäller även läsning av e-böcker, men inte ljudböcker.” Svarsalternativen är: ”Varje dag”, ”Några dagar i veckan”, ”En dag i veckan”, ”Någon enstaka gång”, ”Aldrig”, ”Vet inte”.

I rapporten sammanställs uppgifter om andelen barn som läser böcker minst en dag i veckan (de som svarat ”Varje dag”, ”Några dagar i veckan” eller ”En dag i veckan”).

Bakgrundsfaktorer

I rapporten analyseras skillnader i barns kulturvanor utifrån ett antal olika bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna baseras huvudsakligen på registeruppgifter, undantaget information om funktionsnedsättning som bygger på barnens egna svar i enkäten.

Presentation av resultat

I rapporten redovisas skillnader utifrån bakgrundsfaktorerna endast när dessa är statistiskt säkerställda. Det innebär att skillnaden inte kan förklaras av slumpen. Om resultatredovisningen anger att det saknas skillnader kan grupperna ändå skilja sig något i de observerade värdena som presenteras i tabeller och figurer. Skillnaden är då för liten för att vara säkerställd och kan bero på slumpmässiga variationer.

Flera av bakgrundsfaktorerna hänger troligtvis ihop, till exempel att högre utbildningsnivå sammanfaller med högre inkomst. Det innebär att resultaten kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Rapporten har därför en beskrivande ansats och drar inga slutsatser om orsakssamband.

Disposition

Efter detta inledande kapitel beskrivs resultaten från Barn-ULF avseende barns besök på bio, bibliotek, konsert, museum och teater samt barns läsning i kapitel två. Därefter sammanfattas resultaten i det avslutande kapitlet och vi diskuterar övergripande mönster för demografiska, socioekonomiska och geografiska skillnader i barns besöksaktiviteter och läsning på fritiden.

Besöksaktiviteter och läsning på fritiden

I detta kapitel presenteras resultat om barns besöksaktiviteter och läsning på fritiden. Resultaten redovisas för hela gruppen barn mellan 12 och 18 år, samt uppdelat efter sju bakgrundsfaktorer: kön, ålder, bakgrund, funktionsnedsättning, föräldrarnas utbildningsnivå, hushållets inkomstnivå och urbaniseringsgrad.

Besöksaktiviteter – en översikt

Den vanligaste besöksaktiviteten är biobesök – 69 procent av barnen har gått på bio på fritiden under det senaste halvåret. Näst vanligast är biblioteksbesök, där andelen är 58 procent. Därefter följer 44 procent som varit på konsert eller besökt museum. Teaterbesök är minst vanligt i undersökningen: 16 procent svarar att de gått på teater under det senaste halvåret.

Figur 1. Besöksaktiviteter senaste halvåret, andel i procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Gått på bio

Biobesök är den vanligaste besöksaktiviteten bland barn. Totalt har 69 procent av barnen gått på bio på fritiden under det senaste halvåret (tabell 1). Flickor gick på bio i större utsträckning än pojkar (73 respektive 64 procent). Det saknas skillnader mellan yngre och äldre barn. Barn med och utan funktionsnedsättning har gått på bio i ungefär lika stor utsträckning. Däremot finns skillnader kopplade till bakgrund, där barn med svensk bakgrund oftare gick på bio (71 procent) än barn med utländsk bakgrund (63 procent).

Biobesök hänger samman med socioekonomiska resurser. Bland barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har 73 procent gått på bio, jämfört med 65 procent bland barn vars föräldrar har gymnasial utbildning. Andelen som gått på bio ökar tydligt med stigande familjeinkomst: i familjer med de lägsta inkomsterna har 57 procent av barnen varit på bio, medan motsvarande andel i familjer med de högsta inkomsterna är 78 procent.

Det finns även skillnader utifrån stad och land. Barn i storstadskommuner har gått på bio i större utsträckning (74 procent) än barn i mindre stads- eller förortskommuner (67 procent) och glesbefolkade områden (62 procent).

Tabell 1. Gått på bio senaste halvåret, efter bakgrundsfaktorer, andel i procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Besökt bibliotek

Närmare 60 procent av barnen har besökt ett bibliotek på fritiden under det senaste halvåret (tabell 2). Flickor besökte bibliotek i högre grad än pojkar (63 respektive 54 procent). Yngre barn (12–15 år) gjorde det också i större utsträckning än äldre (16–18 år), med 61 procent jämfört med 54 procent. Det framgår dessutom att barn med utländsk bakgrund besökte bibliotek i betydligt högre grad än barn med svensk bakgrund (79 respektive 51 procent). En något mindre andel av barn med funktionsnedsättning besökte bibliotek jämfört med övriga barn (54 respektive 60 procent).

Barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning har i större utsträckning besökt bibliotek (59 procent) än barn till föräldrar med gymnasial utbildning (53 procent). Biblioteksbesöken har även ett tydligt samband med hushållens inkomster, men här i motsatt riktning jämfört med biobesök. Andelen som besökt bibliotek minskar tydligt med stigande familjeinkomst: i familjer med de lägsta inkomsterna har 75 procent besökt bibliotek, medan motsvarande andel i familjer med de högsta inkomsterna är 50 procent.

En större andel av barn i storstadskommuner har besökt bibliotek (62 procent) än barn i mindre stads- eller förortskommuner (57 procent) och glesbefolkade områden (55 procent).

Tabell 2. Besökt bibliotek senaste halvåret, efter bakgrundsfaktorer, andel i procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Gått på konsert

Totalt har 44 procent av barnen gått på konsert på fritiden under det senaste halvåret (tabell 3). Flickor har gått på konsert i större utsträckning än pojkar (50 respektive 37 procent). Hälften av de äldre barnen (16-18 år) har gått på konsert, vilket är en betydligt högre andel än bland de yngre barnen där andelen är 39 procent. En större andel av barn med svensk bakgrund har gått på konsert jämfört med barn med utländsk bakgrund (46 respektive 38 procent). Vidare har barn med funktionsnedsättning i mindre utsträckning gått på konsert än barn utan funktionsnedsättning (38 respektive 46 procent).

Det finns inga signifikanta skillnader i konsertbesök mellan barn till föräldrar med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Däremot har hushållets inkomst större betydelse: 37 procent av barnen i den lägsta inkomstgruppen har gått på konsert, jämfört med 50 procent i den högsta inkomstgruppen.

Det saknas signifikanta skillnader mellan barn som bor i storstadskommun, mindre stads- eller förortskommuner och glesbefolkade områden.

Tabell 3. Gått på konsert senaste halvåret, efter bakgrundsfaktorer, andel i procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Besökt museum eller konstutställning

Totalt har 44 procent av barnen besökt ett museum eller en konstutställning på fritiden under det senaste halvåret (tabell 4). Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller museibesök. Yngre barn har gått på museum eller konstutställning i större utsträckning än äldre: 49 procent i åldern 12–15 år jämfört med 36 procent i åldern 16–18 år. Det finns inga betydande skillnader mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund, eller mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning.

Föräldrarnas utbildningsnivå har en stark koppling till besök på museer eller konstutställningar. Hälften av barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning har besökt museum eller konstutställning, jämfört med 33 procent av barn till föräldrar med gymnasial utbildning. Andelen ökar också med stigande hushållsinkomst: 40 procent i den lägsta inkomstgruppen och 51 procent i den högsta.

Barn i storstadskommuner har gått på museum eller konstutställning i större utsträckning (49 procent) än barn i mindre stads- eller förortskommuner (41 procent) och glesbefolkade områden (38 procent).

Tabell 4. Besökt museum eller konstutställning senaste halvåret, efter bakgrundsfaktorer, andel i procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Gått på teater

Totalt 16 procent av barnen har gått på teater på fritiden under det senaste halvåret, vilket gör teater till den minst vanliga typen av kulturellt besök i undersökningen.

Flickor har gått på teater i något större utsträckning än pojkar (18 respektive 14 procent) och yngre i något större utsträckning än äldre (18 respektive 14 procent). Det finns inga större skillnader i teaterbesök mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund eller mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning.

Barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning har något oftare gått på teater (17 procent) än barn till föräldrar med gymnasial utbildning (13 procent). Teaterbesök visar dock inget tydligt samband med hushållsinkomst.

Teaterbesök är något vanligare i storstadskommuner (18 procent) än i mindre stads- eller förortskommuner (15 procent) och glesbefolkade områden (14 procent).

Tabell 5. Gått på teater senaste halvåret, efter bakgrundsfaktorer, andel i procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Läsning på fritiden

Drygt en tredjedel av barnen (37 procent) uppger att de har läst böcker på sin fritid minst en dag i veckan. I frågan inkluderas både tryckta böcker och e-böcker, men inte ljudböcker. Resultatet visar att bokläsning är en vanlig aktivitet, men att det också finns skillnader i barns läsvanor utifrån demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer.

Skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor är tydliga. Flickor läser betydligt mer än pojkar: 42 procent av flickorna har läst minst en dag i veckan, jämfört med 32 procent av pojkarna. Det finns även skillnader mellan åldersgrupper. Bland yngre barn (12–15 år) uppger 42 procent att de läser veckovis, medan motsvarande andel bland äldre barn (16–18 år) är 29 procent. Det tyder på att läsningen bland barn minskar med stigande ålder. Barn med utländsk bakgrund läste i högre grad än barn med svensk bakgrund (49 respektive 32 procent). Barn med funktionsnedsättning läste i något mindre utsträckning (34 procent) än barn utan funktionsnedsättning (38 procent).

Föräldrarnas utbildningsnivå har ett tydligt samband med barns läsvanor. Av barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning läste 40 procent minst en dag i veckan, jämfört med 28 procent av barn till föräldrar med gymnasial utbildning. Mönstret utifrån hushållets inkomst är inte linjärt. Den högsta andelen veckovisa läsare återfinns bland barn i den lägsta inkomstgruppen (45 procent), medan andelen är lägre i mellanskikten av inkomstfördelningen och något högre igen i de högsta inkomstgrupperna.

I storstadskommuner läste 43 procent av barnen böcker minst en dag i veckan, jämfört med 34 procent i mindre stads- eller förortskommuner och 30 procent i glesbefolkade områden.

Tabell 6. Läst böcker minst en dag i veckan, efter bakgrundsfaktorer, andel i procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Skillnader utifrån demografiska och socioekonomiska faktorer

I denna rapport har Kulturanalys presenterat statistik från Barn-ULF, med fokus på barns besöksaktiviteter och läsning på fritiden. Syftet har varit att beskriva barns kulturvanor och att undersöka skillnader utifrån demografiska, socioekonomiska och geografiska bakgrundsfaktorer.

Resultaten visar tydligt att barns kulturvanor på fritiden varierar mellan olika kulturaktiviteter och utifrån olika faktorer. Nära 7 av 10 barn har gått på bio på fritiden under det senaste halvåret och 60 procent besökte bibliotek. Ungefär fyra av tio barn har gått på konsert, museum eller konstutställning under det senaste halvåret, medan teaterbesök är minst vanligt. Drygt en tredjedel av barnen uppger att de läser böcker på fritiden minst en dag i veckan.

Skillnader mellan flickor och pojkar

Skillnaderna mellan flickor och pojkar är genomgående i nästan alla kulturaktiviteter i undersökningen. Flickor deltar i större utsträckning än pojkar i samtliga kulturaktiviteter undantaget museibesök. Skillnaderna är särskilt tydliga i fråga om bokläsning och konsertbesök, men även bibliotek och bio.

Figur 2. Skillnad mellan flickor och pojkar, procentenheter

Kommentar: Figuren visar skillnad mellan flickor och pojkar i procentenheter. Staplar i ljusgrå färg indikerar skillnader som inte är statistiskt signifikanta.

Skillnader mellan yngre och äldre barn

Barns kulturvanor förändras med åldern. Yngre barn (12–15 år) besöker bibliotek och museum oftare och läser mer än äldre barn, medan äldre barn (16–18 år) i högre grad går på konsert.

Figur 3. Skillnader mellan grupperna 12–15 år och 16–18 år, procentenheter

Kommentar: Figuren visar skillnad mellan yngre barn (12–15 år) och äldre barn (16–18 år) i procentenheter. Staplar i ljusgrå färg indikerar skillnader som inte är statistiskt signifikanta.

Skillnader utifrån bakgrund

Det finns vissa skillnader i barns kulturvanor mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund. Biblioteksbesök och läsning är betydligt vanligare bland barn med utländsk bakgrund. Bio- och konsertbesök är däremot vanligare bland barn med svensk bakgrund. För museibesök och teaterbesök finns inga skillnader som hänger samman med barns bakgrund.

Figur 4. Skillnader mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund, procentenheter

Kommentar: Figuren visar skillnad mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund i procentenheter. Staplar i ljusgrå färg indikerar skillnader som inte är statistiskt signifikanta.

Skillnader utifrån funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning deltar generellt i något mindre utsträckning än övriga barn i de flesta kulturaktiviteter, men skillnaderna är relativt små och ofta saknas statistiskt signifikanta skillnader. Barn med funktionsnedsättning besöker i mindre utsträckning bibliotek och en något lägre andel läser böcker veckovis jämfört med barn utan funktionsnedsättning.

Figur 5. Skillnader mellan barn med funktionsnedsättning och barn utan funktionsnedsättning, procentenheter

Kommentar: Figuren visar skillnad mellan barn med funktionsnedsättning och barn utan funktionsnedsättning. Staplar i ljusgrå färg indikerar skillnader som inte är statistiskt signifikanta.

För att identifiera gruppen barn med funktionsnedsättning ställs i Barn-ULF frågan ”Har du en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem (till exempel diabetes, allergi, eksem eller ADHD) som du fått fastställd av en läkare?” (SCB, 2024b, s. 6). Med denna definition har omkring en fjärdedel (26 procent) av barnen en funktionsnedsättning. Gruppen omfattar en variation av tillstånd, från lindriga till mer omfattande. På så sätt kan skillnader, eller avsaknad av skillnader, i deltagande mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning delvis förklaras av att gruppen är heterogen.

Skillnader utifrån föräldrars utbildningsnivå och hushållsinkomst

Skillnader i barns kulturvanor kopplade till föräldrars utbildningsnivå och familjens ekonomiska resurser är tydliga och genomgående i resultaten. Det är vanligare att barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning besöker bibliotek, går på bio, museum eller konstutställning, går på teater och läser böcker på fritiden.

Figur 6. Skillnader mellan barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning och barn till föräldrar med gymnasial utbildning, procentenheter

Kommentar: Figuren visar skillnad mellan barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning och barn till föräldrar med gymnasial utbildning. Staplar i ljusgrå färg indikerar skillnader som inte är statistiskt signifikanta.

Ett liknande mönster gäller hushållens inkomster – men i två riktningar.

• Delvis kommersiella aktiviteter som ofta innebär en kostnad, som bio, konserter och museibesök eller konstutställningar, är vanligare bland barn i hushåll med högre inkomster.
• Delvis kostnadsfria aktiviteter, som biblioteksbesök och läsning, är vanligare bland barn i hushåll med lägre inkomster.
• Det saknas signifikanta skillnader för barns teaterbesök för olika nivåer av hushållsinkomst.

Figur 7. Skillnader mellan barn i hushåll med högsta inkomsterna och barn i hushåll med lägsta inkomsterna, procentenheter

Kommentar: Figuren visar skillnader mellan barn i hushåll med de högsta inkomsterna (inkomstkvintil 5) och barn i hushåll med de lägsta inkomsterna (inkomstkvintil 1). Staplar i ljusgrå färg indikerar skillnader som inte är statistiskt signifikanta.

Skillnader mellan stad och land

Resultaten visar att det finns skillnader mellan stad och land. Barn i storstäder har i större utsträckning besökt bibliotek, gått på bio, konsert, teater och läst bok. Skillnaderna är som minst för barns teaterbesök, och det saknas signifikanta skillnader mellan stad och land för konsertbesök.

Figur 8. Skillnader mellan barn som bor i storstadskommuner och barn som bor i glesbefolkade områden, procentenheter

Kommentar: Figuren visar skillnad mellan barn som bor i storstadskommuner och barn som bor i glesbefolkade områden. Staplar i ljusgrå färg indikerar skillnader som inte är statistiskt signifikanta.

Mer kunskap om barns kulturvanor

Det är viktigt att understryka att de indikatorer som ingår i Barn-ULF och som handlar om kulturvanor är begränsat till besöksaktiviteter och läsning på fritiden. På så sätt ingår inte aktiviteter som också är en del av barns kulturvanor, exempelvis musik- och filmvanor, barns egna skapande och kulturutövande. De kulturaktiviteter som däremot ingår avser aktiviteter på fritiden. Samtidigt sker en stor del av barns kulturaktiviteter, särskilt bland de yngre, inom ramen för skolan – exempelvis genom estetiska ämnen, skapande verksamhet eller att ta del av kulturutbud på skoltid. En mer komplett bild av barns kulturvanor skulle därför behöva en analys som inkluderar 1) fler aktiviteter inklusive musik- och filmvanor, eget skapande och kulturutövande, och 2) den kultur som barn möter i skolan.

Referenser

Kulturanalys Norden (2022). Delaktighet i kulturlivet i Norden. En kunskapsöversikt med utgångspunkt i kulturvaneundersökningar och forskningen om kulturpolitik. Nordisk kulturfakta 2022:02. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

Mediemyndigheten (2025). Ungar& medier 2025. Stockholm: Mediemyndigheten.

Myndigheten för kulturanalys (2017). Barns och ungas kulturaktiviteter. Kulturfakta 2017:5. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2024). Ungas kulturvanor. Kulturfakta 2025:1. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2024). Ung idag: kultur och fritid. Växjö: Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor.

Statistiska centralbyrån. (2024a). Statistikens framställning: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). https://www.scb.se/contentassets/35c7a3179ee948e79211f11f8c894f13/le0106_staf_2023.pdf

Statistiska centralbyrån. (2024b). Levnadsförhållanden för barn med funktionsnedsättning.

Statistiska centralbyrån. (u.å). Barns fritid och kulturella besök efter indikator, redovisningsgrupp och kön. År 2023 [Dataset]. Statistikdatabasen. Hämtad 2025-08-21, från

https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/167453

Bilaga

I denna bilaga presenteras en tabell som sammanställer nationella undersökningar om barns och ungas kulturvanor under de senaste tio åren. Tabellen redovisar namnet på respektive undersökning och, i de fall undersökningen genomförs återkommande, även titeln på den senaste publikationen som bygger på resultaten. För undersökningar som inte har upprepats anges enbart publikationsnamnet.

Kolumnen som visar frekvens återger den uppgift som presenteras i respektive publikation. I vissa fall kan denna frekvens vara en sammanvägning av flera svarsalternativ i en enkät.

Tabellen inkluderar endast undersökningar som omfattar flera olika kulturaktiviteter. Det finns ytterligare undersökningar som fokuserar på enskilda kulturformer, framför allt läsning, men dessa har inte tagits med här.

Tabell 7. Översikt över nationella undersökningar och publikationer om barns och ungas kulturvanor

Kommentar: I rapporten Ung idag: kultur och fritid (MUCF, 2024) presenteras resultat för fler kulturaktiviteter.

Fotnoter

1. För en beskrivning av undersökningen, se Statistiska centralbyrån (2024a). Statistikens framställning – undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Produktkod LE0106. Mer information: www.scb.se/barnulf. Statistiken har hämtats från Statistikportalen i följande tabell: https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/167453. ↑

2. Historiska data finns tillgängliga från tidigare undersökningar (2009–2022), men jämförelser rekommenderas inte på grund av metodförändringar. ↑

3. Statistiska centralbyrån (2024a, s. 8). ↑

4. Detaljerad beskrivning av viktning och hjälpvariabler finns i Statistikens framställning (Statistiska centralbyrån, 2024a, s. 8) s. 6–9. ↑

5. Utländsk bakgrund avser utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund avser inrikes född med minst en inrikes född förälder. ↑

6. För att identifiera gruppen barn med funktionsnedsättning används frågan: ”Har du en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem (till exempel diabetes, allergi, eksem eller ADHD) som du fått fastställd av en läkare?” Med denna definition har 26 procent av barnen en funktionsnedsättning (Statistiska centralbyrån, 2024b, s. 6). ↑

7. Kategorin föräldrar med förgymnasial utbildning är liten med stora konfidensintervall och ingår därför inte i analysen. ↑