Kulturmiljö 2024

Sammanfattning

I denna rapport redovisar Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) officiell statistik och annan statistik över kulturmiljöområdet. Det begrepp som används för att avgränsa statistikområdet är kulturmiljöarbete, och det täcker in arbete och insatser som leder till att kulturmiljön bevaras, används och utvecklas.

I rapporten redogör Kulturanalys för skyddade och utpekade kulturmiljöer, kulturmiljöarbetets statliga anslag och ekonomi, verksamhet och årsarbetskrafter samt civila aktörers kulturmiljöarbete.

Skyddade och utpekade kulturmiljöer

Antalet registrerade lämningar fortsätter att öka. År 2024 fanns det 318 417 fornlämningar och 384 225 övriga kulturhistoriska lämningar. Även om antalet totalt sett har ökat över tid har även fler tagits bort jämfört med tidigare år.

Fram till år 2024 hade det fattats 2 585 beslut om byggnadsminnen, varav 283 var statliga byggnadsminnen. År 2024 tillkom 10 byggnadsminnen varav inga var statliga byggnadsminnen. De flesta byggnads­minnen var bostadsbebyggelse eller offentlig bebyggelse. År 2024 hävdes inga byggnadsminnen eller statliga byggnadsminnen.

Det fanns 3 434 kyrkliga kulturminnen år 2024. De flesta var tillståndspliktiga kyrkor uppförda före 1940. Fram till år 2024 hade 116 kyrkor sålts av Svenska kyrkan; de flesta av dem var icke tillståndspliktiga.

År 2024 fanns det 1 470 utpekade riksintressen för kulturmiljövård. Det fanns också totalt 49 kulturreservat; sedan 2021 har det tillkommit 2 nya.

I Sverige fanns 2024 15 materiella världsarv och 2 immateriella.

Ekonomi och anslag

Totalt fördelades över 1,4 miljarder kronor i anslaget till Riksantikvarieämbetet, den kyrkoantikvariska ersättningen, bidraget till kulturmiljövård och anslaget till bidragsfastigheter. Det är en ökning med 4,2 procent i fasta priser jämfört med 2023. Störst var anslaget till den kyrkoantikvariska ersättningen på 460 miljoner kronor.

År 2024 uppgick länsstyrelsernas verksamhetskostnader för kulturmiljö till 188 miljoner kronor. Det innebär en minskning med 34 procent sedan 2009, räknat i fasta priser.

Årsarbetskrafter och verksamhet

Länsstyrelserna hade nästan 163 årsarbetskrafter relaterade till kulturmiljöarbete 2024. Antalet årsarbetskrafter i respektive län varierade mellan 2,7 (Blekinge) och 16,8 (Västra Götaland).

I årets rapport presenterar Kulturanalys statistik om länsmuseernas kulturmiljöarbete. Länsmuseerna hade 233 årsarbetskrafter kopplade till kulturmiljöarbete 2024. Över hälften av årsarbetskrafterna ägnades åt kunskapsuppbyggnad. Arkeologer och byggnads- eller bebyggelseantikvarier utförde de flesta av årsarbetskrafterna relaterade till kulturmiljöarbete på länsmuseerna, 46 respektive 41 procent.

När det gäller kommunernas kulturmiljöarbete uppgav 39 procent (53 procent av de svarande) att de hade tillgång till antikvarisk kompetens 2024. Totalt 37 kommuner hade en eller fler årsarbetskrafter för personal med antikvarisk kompetens, vilket är en ökning jämfört med 2015 men ungefär samma nivå som 2018 och 2021.

År 2024 fattades 1 180 beslut om uppdragsarkeologi av länsstyrelserna. Kostnaderna uppgick till 280 miljoner kronor. Privata exploatörer stod för 36 procent av kostnaderna, medan statliga respektive kommunala exploatörer stod för 35 respektive 28 procent.

Svenska kyrkan har över tid byggt upp antikvarisk kompetens i sina stift, och 2024 hade alla stift personal med antikvarisk kompetens. Tillsammans hade de 23,9 årsarbetskrafter med antikvarisk inriktning, vilket är något fler än 2021–2023.

Civila samhället

Det civila samhället fick knappt 22 miljoner kronor i statliga bidrag kopplat till kulturmiljö och kulturarv 2024. Föreningar inom Sveriges hembygdsförbund är den största stödmottagaren. Hembygdsrörelsen hade drygt 2 000 föreningar och redovisade sammanlagt 1 900 årsarbetskrafter för ideellt arbete 2024.

Riksantikvarieämbetet fördelar bidrag till kulturarvsarbete riktat till civilsamhällets organisationer. Under 2024 delades det ut 17 miljoner kronor i bidrag, varav 8 miljoner avsattes för arbetslivsmuseer.

Summary

In this report, the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys) presents official statistics and other statistics on the cultural heritage/historic environment area. The term used to delineate this statistical domain is cultural environment work, which refers to activities and measures that contribute to the preservation, use, and development of the cultural environments.

The report provides information on protected and designated historic environments, government appropriations and finances linked to cultural environment work, operations and full-time equivalents, as well as the cultural environment activities of civil society.

Protected and designated historic environments

The number of registered remains continues to increase. In 2024, there were 318,417 ancient remains and 384,225 other historical remains. Although the total number has risen over time, more remains have also been removed compared with previous years.

Up to and including 2024, 2,585 decisions had been made regarding listed buildings (byggnadsminnen), of which 283 were state-owned. Ten new listed buildings were added that year, none of them state-owned. Most listed buildings were residential or public buildings. No listed buildings—state-owned or otherwise—had their status revoked in 2024.

There were 3,434 listed churches (kyrkliga kulturminnen) in 2024. The majority were churches requiring permission for major alterations, built before 1940. By 2024, a total of 116 churches had been sold by the Church of Sweden, most of which did not require such permission.

In 2024, there were 1,470 areas of national interest for the conservation of historic environments. Since 2021, two new cultural reserves have been added, bringing the total to 49 in 2024.

In Sweden in 2024, there were 15 material World Heritage sites and two immaterial ones.

Finance and appropriations

A total of more than SEK 1.4 billion was allocated to the Swedish National Heritage Board, the Church Antiquarian Compensation, the grant for historic environment conservation, and the grant for subsidised properties. This represents a 4.2 per cent increase in real terms compared to 2023. The largest appropriation was the Church Antiquarian Compensation, amounting to SEK 460 million.

In 2024, the county administrative boards’ operating costs for the cultural heritage/historic environment area totalled SEK 188 million, corresponding to a 34 per cent decrease since 2009 in real terms.

Full-time equivalents and activities

The county administrative boards employed nearly 163 full-time equivalents (FTEs) related to cultural environment work in 2024. The number varied between counties, from 2.7 in Blekinge to 16.8 in Västra Götaland.

For this year’s report, Kulturanalys also presents statistics on the regional museums’ work within the cultural heritage/historic environment area. In 2024, they employed 233 FTEs in this field. More than half of the FTEs were dedicated to knowledge-building activities. Archaeologists and building or construction antiquarians accounted for most of the FTEs—46 and 41 per cent, respectively.

Regarding municipal cultural environment work, 39 per cent of municipalities (53 per cent of respondents) reported having access to antiquarian expertise in 2024. Thirty-seven municipalities employed one or more FTEs with antiquarian competence—an increase compared with 2015, but at roughly the same level as in 2018 and 2021.

In 2024, county administrative boards made 1,180 decisions concerning contract archaeology. The total cost amounted to SEK 280 million. Private developers accounted for 36 per cent of the costs, while state and municipal developers accounted for 35 and 28 per cent, respectively.

Over time, the Church of Sweden has strengthened its antiquarian expertise at the diocesan level. By 2024, all dioceses employed staff with antiquarian competence. Together, they have 23.9 FTEs focused on antiquarian work, slightly more than in 2021–2023.

Civil society

Civil society received just under SEK 22 million in state grants related to the cultural heritage/historic environment area in 2024. Organisations within the Swedish Local Heritage Federation (Sveriges hembygdsförbund) were the largest recipients. The local heritage movement had just over 2,000 associations and reported a total of 1,900 FTEs of voluntary work in 2024.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) ansvarar för merparten av den officiella statistiken inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys statistik om kulturmiljö 2024. Det begrepp som används för att avgränsa statistikområdet är kulturmiljöarbete, och det täcker in arbete och insatser som leder till att kulturmiljöer bevaras, används och utvecklas.

Rapporten innehåller officiell statistik och annan statistik. Vad som är vad redovisas utförligt i Excel-bilagan och kvalitetsdeklarationen för den officiella statistiken. Kulturanalys arbetar kontinuerligt med att utveckla och kvalitetssäkra kulturmiljöstatistiken. I dagsläget håller inte alla uppgifter en sådan kvalitet som krävs av officiell statistik.

Verksamhet som ingår i rapporten

Kulturmiljöarbetets verksamhetsområde omfattar både offentliga åtaganden och civilsamhället. Det finns en mängd aktörer på statlig, regional och kommunal nivå som alla är centrala för att bevara och förvalta den bebyggda och kulturpräglade miljön. I rapporten ingår i huvudsak det offentliga uppdraget om kulturmiljöarbete, framför allt det som sker inom ramen för Riksantikvarieämbetets, länsstyrelsernas, regionernas och kommunernas uppgifter och myndighetsutövning. Vidare presenteras även kultur­miljöarbete med anknytning till andra myndigheter, såsom Skogsstyrelsen och Boverket.

Utöver det offentliga uppdraget om kulturmiljöarbete omfattar statistiken även de uppdrag av myndighetskaraktär som Svenska kyrkan utför och som finansieras med den kyrkoantikvariska ersättningen, ett årligt anslag som fördelas av staten. Statistiken omfattar också andra civilsamhällesorganisationer som får finansiering kopplat till kulturmiljö från offentliga aktörer.

Lagstiftning på kulturmiljöområdet

Kulturmiljöområdet är den del av kulturpolitiken som har den mest omfattande lagstiftningen knuten till sig. Kulturmiljöarbetet lyder under tre nationella lagar: lagen om kulturminnen (1988:950) (vanligen – och i denna rapport – kallad kulturmiljölagen), (miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (2010:900). Dessa tre lagar föreskriver hur såväl statlig som kommunal förvaltning ska beakta och förvalta utpekade kulturmiljöer och objekt. Utöver lagstiftningen finns även ett antal förordningar som reglerar relationer mellan de olika aktörerna på kulturmiljöområdet.

Kulturmiljölagen är speciallagstiftningen för kulturmiljöarbetet. Den innehåller bestämmelser om skydd för fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, fornfynd och kulturföremål. Bestämmelser om skydd för vissa ortnamn regleras separat i lagen (2018:1435) om skydd för vissa ortnamn, medan utförsel och export av kulturföremål hanteras dels i lagen (2016:1324) om skydd för Sveriges kulturföremål av särskild betydelse vid utförsel, dels i relevanta EU-förordningar. Intentionerna med lagstiftningen är att se till att nuvarande och kommande generationer har tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Lagstiftningen handläggs av landets 21 länsstyrelser, och Riksantikvarieämbetet utövar tillsyn och följer upp länsstyrelsernas arbete.

Lagskydd för hävdande av kulturmiljöer finns även i den övergripande miljölagstiftningen miljöbalken. Avsikten med lagen är att hantera hushållning av mark och vatten samt att ”värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas”. Hit hör de områden som är av riksintresse för kulturmiljövården såväl som kulturreservat. Miljöbalkens skrivningar rör Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och kommunerna. Enligt miljöbalken ska dessutom miljökonsekvensbeskrivningar göras för sådana verksamheter som påverkar miljön. Kulturmiljö är ett av flera områden som kan behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning. Från och med den 1 januari 2025 har miljöbalken uppdaterats för att underlätta en mer effektiv miljöprövning, bland annat genom tydligare krav på underlag för bedömning av miljöpåverkan, utan att påverka det grundläggande skyddet för kulturmiljöer.

Bestämmelser som rör kulturmiljön finns också i plan- och bygglagen som reglerar hur mark- och vattenområden används, samt hur den byggda miljön ska utvecklas. Kommunerna ansvarar för att tillämpa plan- och bygglagen i relation till det kommunala planmonopolet. Vid planprocesser som rör översiktsplanering och detaljplanering ska kommunerna redovisa hur hänsyn tas till kulturvärden. Bestämmelser finns i flera kapitel och rör hänsyn- och varsamhetskrav. Avsikten är att den byggda miljöns kulturhistoriska och miljömässiga värden ska pekas ut och skyddas inom samhällsplaneringen. Från den 1 december 2025 träder ett nytt regelverk för bygglov i kraft. Regelverket förenklar och effektiviserar processen men stärker kommunernas krav på kunskapsunderlag för att identifiera och värdera kulturvärden, inklusive särskilt värdefulla byggnader och områden. För att stödja detta har kulturmiljöanslaget tillfälligt förstärkts med 5 miljoner kronor årligen under perioden 2025–2030. Krav på hänsyn till kulturmiljövärden finns också i väglagen (2017:195), skogsvårdslagen (1979:429) samt indirekt i järnvägslagen (1993:389).

Disposition

Statistiken presenteras i fem kapitel. Inledningskapitlet avslutas nedan med en lista över definitioner och begrepp. Därpå följer kapitel två som handlar om skyddade och utpekade kulturmiljöer, bland annat lämningar, kyrkliga kulturminnen och byggnadsminnen. I kapitel tre redovisas ekonomi och anslag till olika aktörers kulturmiljöarbete, bland annat staten, länsstyrelserna och Svenska kyrkan. Rapporten fortsätter med ett fjärde kapitel om årsarbetskrafter och verksamhet; där presenteras läns­styrelsernas kulturmiljöarbete och uppdragsarkeologi men även länsmuseernas kulturmiljöarbete och kommunernas kulturmiljöarbete. I det femte och sista kapitlet presenteras statistik om stöd till det civila samhället.

Definitioner

Kulturmiljöstatistiken avgränsas i första hand till den fysiska miljön samt de förutsättningar som finns för finansiering och organisation av det offentliga uppdraget om kulturmiljö. I rapporten används många uttryck och begrepp som ligger nära varandra; dessa förklaras på nästkommande sidor. Begreppen är främst baserade på hur de definieras och används i lagstiftning och propositioner.

Kulturmiljö, kulturmiljöarbete och kulturarv

Kulturarv – Kulturarv utgörs av historiska spår som tillkommit genom mänsklig aktivitet i olika tider. Det är spår och uttryck från det förflutna som tillskrivs värde och används i samtiden (prop. 2016/17:3). Kulturarv kan vara både materiellt och immateriellt. ”Dess innehåll är öppet och dynamiskt och påverkas ständigt av tidsmässigt och socialt skiftande värderingar. Begreppet inbegriper sådant som enskilda kulturminnen, kulturmiljöer, konstnärliga verk, myter och bruk – faktorer som vittnar om människans villkor i olika tider och civilisationer” (Prop. 1998/99:114 s. 21).

Kulturmiljö – ”Kulturmiljöer är en del av kulturarvet och beskrivs vanligen som hela den av människan påverkade miljön som på olika sätt präglats av mänskliga verksamheter och aktiviteter” (prop. 2016/17:116 s. 140). Kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta enskilda byggnader, anläggningar eller lämningar, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region.

Kulturmiljöarbete – Kulturmiljöarbete är den verksamhet som bedrivs för att skapa förutsättningar för att kulturmiljön ska bevaras, användas och utvecklas och syftar till att försäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer (prop. 2012/13:96). Det innefattar såväl vård och levandegörande som nyttjande, det vill säga sådana aktiviteter som syftar till att kulturmiljövärdena tas tillvara och integreras i samhällsutvecklingen (prop. 1998/99:114).

Kulturmiljövård – Kulturmiljövård är en samlingsbeteckning för verksamheter avsedda att vårda, förvalta, levandegöra och sprida kunskap om kulturvärden hos fornlämningar, bebyggelse och kulturlandskap. Kulturmiljövård används ibland synonymt med kulturmiljöarbete.

Uppdragsarkeologi – Uppdragsarkeologi är den arkeologi som genomförs inför exploateringar. Nästan alla arkeologiska undersökningar i landet sker i samband med mark­exploatering av olika slag. Länsstyrelsen är den myndighet som prövar ansökningar och kan ge tillstånd till uppdragsarkeologiska insatser. Uppdrags­arkeologin regleras av 2 kap. 10–14 §§ kulturmiljölagen (1988:950) (KML) och av föreskrifter. Riksantikvarieämbetet har enligt KML överinseende över kulturmiljöarbetet i landet vilket inbegriper länsstyrelsernas tillämpning av lagen.

Lämningar

Fornlämning – Fornlämningar är fysiska lämningar av olika slag och definieras i kulturmiljölagen utifrån tre rekvisit: de ska vara lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Kulturmiljölagen räknar också upp olika fornlämningskategorier, som gravhögar, boplatser, ristningar och färdvägar. Från och med den 1 januari 2014 gäller även att de ska ha tillkommit före 1850. Fornlämningar har genomgått en antikvarisk bedömning.

Övrig kulturhistorisk lämning – Lämningar som inte uppfyller definitionen av fornlämning, utifrån att de antas ha tillkommit efter 1850. Dessa lämningar kan skyddas som fornlämningar om det finns särskilda skäl med hänsyn till kulturhistoriska värden, men för detta krävs ett särskilt förvaltningsbeslut (prop. 2012/13:96; SFS 2013:548). En övrig kulturhistorisk lämning har genomgått en antikvarisk bedömning.

Byggnadsminnen, kulturreservat och världsarv

Byggnadsminne – Byggnadsminnen regleras enligt 3 kap. i kulturmiljölagen och rör byggnader, antingen enskilda eller som delar i ett bebyggelseområde, som har synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det krävs ett särskilt förvaltningsbeslut av länsstyrelsen för att inrätta byggnadsminnen. Beslutet fattas i samråd med fastighetsägaren. I rapporten används begreppet byggnadsminne parallellt med enskilt eller enskilt ägt byggnadsminne för att skilja från statligt byggnadsminne.

Statligt byggnadsminne – Statliga byggnadsminnen är byggnadsminnen som ägs av staten. De är skyddade enligt förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen och förvaltas av olika myndigheter. Regeringen beslutar om en statligt ägd byggnad ska klassas som ett statligt byggnadsminne.

Kyrkligt kulturminne – Kyrkor uppförda före 1940 har skydd som kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. kulturmiljölagen. Alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är uppförda eller anlagda före 1940 omfattas av skyddet och enligt lagen krävs tillstånd för väsentliga ändringar. Även kyrkor uppförda 1940 eller senare kan utpekas som kyrkliga kulturminnen. Det görs av Riksantikvarieämbetet utifrån en antikvarisk bedömning av kulturhistoriska värden. Dessa kyrkor är då skyddade enligt särskilt beslut. Svenska kyrkan har förvaltningsansvar för kyrkliga kulturminnen som de har i sin ägo.

Kulturreservat – Enligt 7 kap. 9 § miljöbalken (1998:808) finns möjlighet för läns­styrelser eller kommuner att förklara ett mark- eller vattenområde som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Kulturreservats­förklaring innebär ett lagskydd och används för att skydda sammanhängande kulturmiljöer som innefattar bebyggelse och brukande av mark.

Riksintresse för kulturmiljövård – Begreppet riksintresse används inom den fysiska planeringen för avgränsade områden som har sådana värden att det är av nationellt intresse att bevara dem (SOU 2015:99). Detta regleras av 3 kap. 6 § miljöbalken. Att ett område utpekas som riksintresse för kulturmiljövård innebär inte automatiskt att det omfattas av ett skydd, utan anger snarare att det finns ett anspråk som ska vägas in vid beslut om ändrad mark- och vattenanvändning. Länsstyrelsen företräder och samordnar statens intressen och kan lämna förslag till Riksantikvarieämbetet (som är beslutande) vad gäller nya anspråk eller revidering av utpekade riksintresseområden. Regeringens avsikt är att det totala urvalet av miljöer ska representera hela landets historia från stenåldern fram till nutid.

Världsarv – Ett världsarv är en plats, ort eller miljö som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Ett världsarv kan utses baserat på universella värden kopplade till kultur och natur. Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket förbereder de beslut regeringen fattar, till exempel nomineringar, och de slutliga besluten fattas av Unescos världsarvskommitté (Unesco 2015).

Skyddade och utpekade kulturmiljöer

I detta kapitel presenteras statistik över skyddade och utpekade kulturmiljöer. Först redogörs för statistik om fornlämningar, därefter byggnadsminnen, kyrkliga kultur­minnen, riksintressen för kulturmiljö, kulturreservat och slutligen världsarv.

Lämningar

Kulturmiljölagens (SFS 1988:950) andra kapitel innehåller skyddsbestämmelser om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Enligt lagstiftningen är fornlämningar ”lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna”. För lämningar tillkomna före år 1850 innebär lagstiftningen ett automatiskt skydd, för senare tillkomna lämningar görs en värdering och därefter en klassning som allmän kulturhistorisk lämning.

Antalet registrerade lämningar fortsätter att öka

År 2024 fanns det 318 417 registrerade fornlämningar och 384 225 registrerade övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningar som registrerats som övriga kultur­historiska lämningar utgör alltså den största delen av det totala antalet lämningar. Antalet lämningar ökar kontinuerligt över tid och har gjort det varje år sedan 2005 (vilket är första året vi har statistik för), med ett undantag. Mellan 2017 och 2018 överfördes uppgifter från det äldre Fornminnesregistret till den nya databasen Kulturmiljöregistret. Detta påverkar tidsserien eftersom överföringen innebar att inregistrerade lämningar sågs över och omprövades.

Figur 1. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar 2005–2024, antal.
Figure 1. Ancient remains and other historical remains 2005–2024, number.

Källa: Kulturmiljöregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.

De flesta lämningar är gravar

I Kulturmiljöregistret anges också vilken kategori respektive lämning hör till. Figur 2 visar antalet fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar uppdelat per kategori. Flest lämningar återfinns inom kategorin gravar, och merparten av dessa utgörs av fornlämningar. Näst vanligast är kategorin boplatser och visten.

Inom de flesta kategorierna var antalet övriga kulturhistoriska lämningar större än antalet fornlämningar, med undantag för kategorierna gravar, jakt och fångst samt ristningar, hällmålningar och monument. Inom alla kategorier har antalet ökat något mellan 2021 och 2024.

Figur 2. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, uppdelade per kategori 2021 och 2024, antal.
Figure 2. Ancient remains and other historical remains, divided by category 2021 and 2024, number.

Källa: Kulturmiljöregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.

Geografiska variationer

Flest fornlämningar fanns 2024 i Västra Götalands län. Merparten av länen har ungefär lika många fornlämningar som övriga kulturhistoriska lämningar.

Figur 3. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar per län 2024, antal.
Figure 3. Ancient remains and other historical remains per county 2024, number.

Källa: Kulturmiljöregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.

Figur 4 visar registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar fördelat på landets 290 kommuner 2024. Flest har registrerats på Gotland, som hade mer än dubbelt så många som Uppsala och Enköping, som i sin tur hade näst respektive tredje flest fornlämningar och kulturhistoriska lämningar.

Figur 4. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar per kommun 2024, antal.
Figure 4. Ancient remains and other historical remains per municipality 2024, number.

Källa: Kulturmiljöregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.

Fler lämningar tas bort

Tabell 1 visar nytillkomna och borttagna lämningar totalt under perioden 2005–2024. En lämning kan bestå av en sammansatt lämning, till exempel ett gravfält med tio gravar. Under perioden tillkom 188 358 fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. En majoritet av dem, 129 332, var övriga kulturhistoriska lämningar. Sedan 2005 har det tillkommit flest lämningar i Gävleborgs län. Samtidigt avregistrerades 19 220 lämningar i hela landet. Flest borttagna lämningar fanns i Västra Götalands län.

Tabell 1. Nytillkomna och borttagna fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar per län 2005–2024, antal.
Table 1. Ancient remains and other historical remains added and removed per county 2005–2024, number.

Källa: Kulturmiljöregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.
Kommentar: Det år som en lämning registrerades som borttagen i Kulturmiljöregistret är inte nödvändigtvis samma år som den togs bort.

År 2024 togs 1 320 fornlämningar och 416 övriga kulturhistoriska lämningar bort ur Kulturmiljöregistret. Figur 5 visar att antalet lämningar som avregistrerats har ökat från och med 2021 för att nå en ny toppnivå 2024.

Som tidigare nämnts minskade antalet övriga kulturhistoriska lämningar 2018 i samband med att uppgifter överfördes från Fornminnesregistret till Kulturmiljöregistret. Arbetet med överföringen inkluderade att granska felregistreringar och ledde till att många lämningar (5 893) togs bort.

Figur 5. Borttagna fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar 2005–2024, antal.
Figure 5. Removed ancient remains and other historical remains 2005–2024, number.

Källa: Kulturmiljöregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.
Kommentar: Det år som en lämning registrerades som borttagen i Kulturmiljöregistret är inte nödvändigtvis samma år som den togs bort. I samband med att inregistreringar överfördes från Fornminnesregistret till Kulturmiljöregistret 2018 gjordes ett kvalitetssäkrande arbete som ledde till att många registreringar korrigerades. Tidigare har borttagandet på grund av felregistrering varit litet.

Skogsbrukets skador på kulturlämningar

Skogsvårdslagen (SFS 1979:429) reglerar att hänsyn ska tas till kulturmiljövärden vid skogsbruk och avverkning.

Skogsstyrelsen rapporterar påverkan och skador i olika kategorier.^[1] År 2024 påverkades eller skadades 30 procent av kulturlämningarna i områden där det bedrevs avverkning/skogsbruk. Om man bara ser till hur många kulturlämningar i dessa områden som skadades eller skadades grovt var andelen 10 procent. Andelen lämningar som antingen utsatts för skada eller grov skada har varierat över tid samtidigt som andelen minskat sett över hela perioden 2012–2024.

Figur 6. Andel kända kulturlämningar som skadats av skogsbruk 2012–2024, procent.
Figure 6. Share of known cultural remains damaged by forestry 2012–2024, percent.

Källa: Hänsynsuppföljningen, Skogsstyrelsen 2025.

Byggnadsminnesförklaringar

Byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagens tredje kapitel innebär det starkaste skyddet för kulturmiljöer. Förklaring som byggnadsminne görs utifrån att byggnaden eller miljön bedöms ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Lagstiftningen bygger på att de skyddsbestämmelser som utformas i möjligaste mån utformas i samförstånd med fastighetens ägare, vilken kan vara enskild (privat) likaväl som offentlig. Med hjälp av förordningen om statliga byggnadsminnen är det dessutom möjligt att byggnadsminnesförklara statligt ägda byggnader. Det är länsstyrelsen som fattar beslut gällande byggnadsminnen och staten som fattar beslut gällande statliga byggnadsminnen.

Antalet beslut om byggnadsminnen har minskat

År 2024 hade det fattats totalt 2 585 beslut om byggnadsminnen i Sverige, varav 2 302 enskilt ägda och 283 statligt ägda. Inga nya beslut om statliga byggnadsminnen fattades under året.

Antalet byggnadsminnesförklaringar har varierat över tid. Den största ökningen skedde under perioden efter kulturmiljölagens tillkomst 1988, medan perioden 2010–2019 hade det lägsta antalet nya beslut i jämförelse med övriga tioårsperioder (tabell 2).

Tabell 2. Beslut om byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen 1969–2024, antal.
Table 2. Decisions on listed buildings and state-owned listed buildings 1969-2024, number.

Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.
Kommentar: Statliga byggnadsminnen som sålts och övergått till att vara enskilda byggnadsminnen ingår här som enskilda byggnadsminnen. Vissa uppgifter har reviderats eftersom rättningar och beslut inkommit.

Flest byggnadsminnen är bostäder eller offentlig bebyggelse

Det är vanligast att enskilda och statliga byggnadsminnen tillhör huvudgruppen bostadsbebyggelse. Huvudgruppen har i stort varit oförändrad sedan 2021. Även övriga huvudgrupper har varit stabila mellan 2021 och 2024.

Figur 7. Byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen per huvudgrupp 2021 och 2024, antal.
Figure 7. Listed buildings and state-owned listed buildings per main category 2021 and 2024, number.

Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.
Kommentar: Figuren redovisar antalet beslut fram till och med 2021 respektive 2024. Ett byggnadsminne kan ha flera olika huvudgrupper och därför stämmer inte antalet överens med antalet fattade beslut under året.

Tre län sticker ut

Antalet byggnadsminnen varierar stort mellan olika län. När det gäller enskilt ägda byggnadsminnen fanns flest i Västra Götalands och Gotlands län. Flest statliga byggnadsminnen fanns i Stockholms län.

Figur 8. Byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen per län 2024, antal.
Figure 8. Listed buildings and state-owned buildings per county 2024, number.

Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.

Få byggnadsminnen har hävts sedan 2020

Totalt har 42 byggnads­minnen hävts fram till och med 2024. Tre byggnads­minnen har hävts sedan 2020. Ett byggnadsminne kan hävas för att det har förändrats över tid till den grad att dess kulturhistoriska värde bedöms ha minskat, men också för att lagskyddet innebär för stora hinder i relation till byggnadens betydelse. Flera av de hävda statliga byggnadsminnena har därefter beslutats som enskilda byggnadsminnen.

Tabell 3. Hävda byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen till och med 2024, antal.
Table 3. Revoked listed buildings and state-owned listed buildings up to and including 2024, number.

Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 2025.

Kyrkliga kulturminnen

I 4 kap. kulturmiljölagen samlas skyddsbestämmelser som rör kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.^[2] De ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller deras karaktär förvanskas. Här redovisas endast kyrkliga kulturminnen i form av kyrkor och kapell.

Det fanns över 3 400 kyrkliga kulturminnen 2024

Det fanns 3 434 kyrkliga kulturminnen i form av kyrkor och kapell 2024. De flesta var tillståndspliktiga kyrkor (större förändringar kräver tillstånd från länsstyrelsen) uppförda före 1940. Fram till 2024 hade 116 kyrkor sålts. De flesta av de sålda kyrkorna har tagits ur bruk, vilket innebär att de inte längre används för gudstjänster, men skyddet som kyrkligt kulturminne kvarstår.

Tabell 4. Kyrkliga kulturminnen i form av kyrkor och invigda kapell uppförda före respektive efter 1940, antal.
Table 4. Ecclesiastical cultural heritage in the form of churches and consecrated chapels built before and after 1940, number.

Källa: Kyrkobyggnadsregistret, Svenska kyrkan 2025.
*Ett mindre antal av dessa är uppförda efter 1940 och tillståndspliktiga enligt 4 kap. 4 § KML.
**Med tagen ur bruk menas att kyrkan inte längre används för gudstjänster och andra kyrkliga handlingar. Den fortsätter dock att vara ett kyrkligt kulturminne.
***Kyrkor som sålts till annat samfund eller ändamål. Dessa fortsätter att vara kyrkliga kulturminnen.

Västra Götaland var det län som 2024 hade flest kyrkliga kulturminnen, 686 stycken. Därefter kom Skåne med näst flest, 460 kyrkliga kulturminnen. Gotland hade 98 kyrkliga kulturminnen. Ytterligare sex län – Norrbotten, Dalarna, Västerbotten, Örebro, Västmanland och Blekinge – hade färre än 100 kyrkliga kulturminnen vardera.

Figur 9. Kyrkliga kulturminnen per län 2024, antal.
Figure 9. Listed churches (ecclesiastical cultural heritage) per county 2024, number.

Källa: Kyrkobyggnadsregistret, Svenska kyrkan 2025.
Kommentar: I figuren ingår kyrkor som ägs av Svenska kyrkan samt kyrkor tagna ur bruk men ägda av Svenska kyrkan.

Riksintressen för kulturmiljövård

Riksintressen är avgränsade områden som har sådana värden att det är av nationellt intresse att de bevaras (3 kap. 6 § miljöbalken). I rapporten presenteras riksintressen för kulturmiljövård, men det finns också riksintressen för bland annat naturvård och friluftsliv.

Västra Götalands län har flest riksintressen för kulturmiljövård

År 2024 fanns det 1 470 unika riksintressen för kulturmiljövård i hela landet, vilket är 14 färre än 2021 och 45 färre än 2019. Den främsta orsaken till att riksintressena har minskat är ett pågående översynsarbete där avgränsningar och beslut ses över.

Flest riksintressen för kulturmiljövård fanns i Västra Götalands län som hade 187 riksintressen 2024. Dalarnas län hade näst flest, 121 riksintressen. De flesta län hade mellan 40 och 100 riksintressen.

Figur 10. Riksintressen för kulturmiljövård per län 2024, antal.
Figure 10. Historic environments of national interest per county 2024, number.

Källa: Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsernas geodataregister 2025.
Kommentar: Ett riksintresse för kulturmiljövård kan ha flera geografiska avgränsningar. Figurens utgångspunkt är att redovisa antalet riksintressen. Ett riksintresse kan också sträcka sig över flera kommuner, eller ha flera olika ytor i flera kommuner. Några riksintressen sträcker sig också över länsgränser. Riksintressen som delas av flera kommuner eller län räknas bara en gång här.

Riksintresseområdena utgjorde 4,1 procent av Sveriges totala areal 2024 (figur 11). Variationerna var dock stora, från 11,4 procent i Södermanland till 0,6 procent i Värmland.

Figur 11. Riksintressen för kulturmiljövård per län 2024, procent av areal.
Figure 11. Historic environments of national interest per county 2024, percent of area.

Källa: Riksantikvarieämbetet, SCB och länsstyrelsernas geodataregister 2025.
Kommentar: Ett riksintresse för kulturmiljövård kan ha flera geografiska avgränsningar. Figurens utgångspunkt är att redovisa andel riksintressen av areal per län. Ett riksintresse kan också sträcka sig över flera kommuner, eller ha flera olika ytor i flera kommuner. Några riksintressen sträcker sig också över länsgränser. Riksintressen som delas av flera kommuner eller län räknas bara en gång här.

Kulturreservat

Enligt miljöbalken (11 kap. 7 §) kan länsstyrelser och kommuner inrätta kulturreservat för att skydda och bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Detta innebär ett lagskydd i reell bemärkelse och används i flera fall för att skydda sammanhängande kulturmiljöer som innefattar bebyggelse såväl som brukande av mark.

Två nya kulturreservat 2024

År 2024 fanns det 49 kulturreservat. Av de 49 kulturreservaten har 11 beslutats och förvaltas av kommuner. Resterande har beslutats och förvaltas av länsstyrelser.

Mellan 2021 och 2024 tillkom det 2 nya kulturreservat: 1 i Halland och 1 i Dalarna. Flest kulturreservat fanns i Västra Götalands län, följt av Stockholm och Dalarna. Södermanland saknar kulturreservat.

Tabell 5. Kulturreservat per län 2024, antal och areal.
Table 5. Cultural reserves per county 2024, number and area.

Källa: SCB, Riksantikvarieämbetet 2025.

Kulturreservatens arealer varierar mycket. Det största kulturreservatet, Lillhärjåbygget, finns i Jämtlands län och inrättades 2002. Jämfört med riksintressen för kulturmiljövård upptar kulturreservaten en mycket liten andel av länens totala arealer.

Världsarv

År 2024 fanns det 15 materiella världsarv i Sverige (figur 6). Det senaste att upptas på den internationella världsarvslistan var Hälsingegårdarna i Gävleborgs län 2012. Ett världsarv utses av Unescos världsarvskommitté baserat på universella värden kopplade till kultur och natur.^[3] Av Sveriges 15 världsarv har 13 utsetts för sina kulturvärden medan 1, Höga Kusten, har utsetts för sina naturvärden och 1, Laponia, har utsetts för sina kultur- och naturvärden.

Tabell 6. Världsarv i Sverige till och med 2024.
Table 6. World heritage sites in Sweden, up to and including 2024.

Källa: Riksantikvarieämbetet 2025.

2011 ratificerade Sverige Unescos konvention för immateriellt kulturarv.^[4] Sedan dess har två immateriella kulturarv tagits upp på den internationella, representativa listan. 2021 antogs klinkbåtstraditionen (gemensamt med övriga Norden) och 2024 antogs fäbodkulturen (tillsammans med Norge) (Institutet för språk och folkminnen 2025).^[5]

Ekonomi och anslag

I detta kapitel redovisas den statliga finansieringen av kulturmiljöområdet. Förutom anslag till Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och museer genom kultursamverkansmodellen fördelar staten även medel för kulturmiljöarbete till Svenska kyrkan i form av den kyrkoantikvariska ersättningen. Dessutom fördelas pengar till kulturmiljöarbete från regioner, kommuner och EU. Det saknas tillförlitlig statistik över finansieringen från dessa politiska nivåer. Kulturanalys bedömer dock att finansieringen från regioner och kommuner är liten i sammanhanget, medan finansieringen från EU är större.

Statliga anslag till kulturmiljöarbete

Statens utgifter för kulturmiljöarbete består framför allt av två anslag till Riksantikvarieämbetet: ramanslaget och kultur­miljövårdsanslaget. Dessutom får Statens fastighetsverk sedan 2007 medel för att täcka förvaltningskostnaderna för ”bidragsfastigheter”.^[6] Slutligen får Svenska kyrkan kyrkoantikvarisk ersättning som del i den uppgörelse som gjordes när Svenska kyrkan skildes från staten 2000.

Statens utgifter för kulturmiljöarbete ökade 2024

De statliga utgifterna för kulturmiljöarbete har ökat med 4,3 procent i fasta priser under perioden 2023–2024. Mellan 2008 och 2015 låg utgifterna på en relativt stabil nivå, de har sedan minskat totalt sett jämfört med 2015, vilket framför allt beror på att anslaget till bidragsfastigheter minskat.

Sammanlagt fördelades 1,4 miljarder kronor i de olika anslagen 2024. Störst var anslaget till den kyrkoantikvariska ersättningen på 460 miljoner kronor. Anslaget har dock varit oförändrat i löpande priser sedan 2010, vilket innebär att det minskat i fasta priser. Anslaget till bidrags­fastigheter varierar mycket över tid – 2024 uppgick det till 365 miljoner kronor. Det är Statens fastighetsverk som förfogar över anslaget, och medlen är avsedda att täcka förvaltningskostnader för bidragsfastigheter. Anslaget för bidrag till kulturmiljövård uppgick 2024 till 304 miljoner kronor. Det är en ökning i fasta priser jämfört med 2023 men en minskning sett i ett längre tidsperspektiv.

Figur 12. Utgifter för statliga anslag till kulturmiljöarbete 2000–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Figure 12. State expenses for cultural heritage/historic environment appropriations 2000–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Ekonomistyrningsverket och SCB (KPI) 2025.

Kulturmiljövårdsanslaget går främst till vård av bebyggelse

Figur 13 visar hur kulturmiljövårdsanslaget fördelas av Riksantikvarieämbetet till landets länsstyrelser. Länsstyrelserna beslutar i sin tur om hur anslaget ska fördelas lokalt. Delar av anslaget beslutar Riksantikvarieämbetet dock själv om.

Klart mest pengar har över tid gått till vård av bebyggelse; på detta område ökade också medlen 2017–2018. Därefter har nivån legat någorlunda stabilt. Bidragen till tillgängliggörande och förmedling av kunskap har minskat över tid. Bidragen till kunskapsunderlag låg på samma nivå 2008 och 2024, men nivåerna var högre under perioden 2014–2018.

Figur 13. Kulturmiljövårdsanslagets fördelning per bidragstyp 2008–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Figure 13. Distribution of state appropriation for cultural heritage/historic environment conservation by type of contribution 2008–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Riksantikvarieämbetet och SCB (KPI) 2025.

Kulturmiljövårdsanslagets användning

Kulturmiljövårdsanslaget kan också klassificeras utifrån vilken typ av lagskydd de objekt som anslaget går till har. En sådan indelning finns i figur 14.

Den största delen av kulturmiljövårdanslaget gick 2024 till riksintressen för kulturmiljövård följt av byggnadsminnen. Dessa skyddstyper fick tillsammans över 50 procent av anslaget. Det är också dessa skyddstyper som har fått mest medel sett över hela perioden 2008–2024. Den tredje största delen av anslaget gick 2024 till fornminnen; 2010 fick denna skyddstyp större del av anslaget än både riksintressen för kulturmiljövård och byggnadsminnen.

Figur 14. Kulturmiljövårdsanslagets fördelning efter objektens skyddstyp 2008–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Figure 14. Distribution of state appropriation for heritage/historic environment conservation by object protection category 2008–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Riksantikvarieämbetet och SCB (KPI) 2025.
Kommentar: Figuren avser kulturmiljövårdsanslaget som fördelas av Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.

Länsstyrelsernas verksamhetskostnader

Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för PBL och KML. De ansvarar också för myndighetsutövning genom att ge tillstånd samt besluta om byggnadsminnen, kulturreservat och riksintressen enligt KML och MB. Verksamheten finansieras av länsstyrelsernas förvaltningsanslag.

Verksamhetskostnaderna har minskat i fasta priser

År 2024 uppgick länsstyrelsernas verksamhetskostnader för kulturmiljöarbete till 188 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 34 procent sedan 2009, räknat i fasta priser. Kostnaderna över tid skiljer sig mycket åt mellan länen.

Tabell 7. Länsstyrelsernas verksamhetskostnader för kulturmiljöarbete per län och vart tredje år 2009–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Table 7. County administrative boards’ expenditures for cultural heritage/historic environment per county and every third year 2009–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från länsstyrelsernas årsredovisningar och SCB (KPI) 2025.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Den kyrkoantikvariska ersättningen ges till Svenska kyrkan för att vårda och underhålla de kyrkliga kulturminnena i enlighet med de krav som kultur­miljölagen anger. Svenska kyrkan är fastighetsägare och har förvaltningsansvaret. Den kyrkoantikvariska ersättningen delas ut årligen. Svenska kyrkan behöver dock inte förbruka ersättningen under samma år, utan man disponerar pengarna under två år och det finns möjlighet att förlänga den tiden med ytterligare ett år

Den kyrkoantikvariska ersättningen är oförändrad

Som tidigare nämnts ligger den kyrkoantikvariska ersättningen på 460 miljoner kronor årligen i löpande priser sedan 2010. Det betyder att anslaget minskat i fasta priser över tid. Förbrukningen har varierat över tid och nådde sin topp 2016. Förbrukningen har sedan dess minskat och har sedan 2018 legat omkring nivån på anslaget.

Figur 15. Kyrkoantikvarisk ersättning, årligt anslag och årlig förbrukning 2002–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Figure 15. Church Antiquarian Compensation, annual appropriation and annual use 2002–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Svenska kyrkan och SCB (KPI) 2025.

Mest medel från den kyrkoantikvariska ersättningen förbrukades i Västra Götaland, Skåne och Östergötlands län 2024. Västra Götaland förbrukade nästan 83 miljoner kronor 2024. De flesta län förbrukade samma år omkring 10 miljoner kronor.

Figur 16. Förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning per län 2024, tusen kronor.
Figure 16. Church Antiquarian Compensation, use per county 2024, SEK thousand.

Källa: Bearbetade uppgifter från Svenska kyrkan och SCB (KPI) 2025.
Kommentar: Stiftsprojekt och nationella projekt omfattar vanligtvis ett annat geografiskt område än län och inkluderas inte i statistik som redovisas per län.

Ersättningen går till vårdinsatser och kyrkobyggnader

Den största delen av den kyrkoantikvariska ersättningen går till olika vårdinsatser, exempelvis renoveringar, restaureringar, inventeringar och upprättande av vård- och underhållsplaner. Under perioden 2002–2024 gick 80 procent av medlen till sådana vårdinsatser.

Figur 17. Förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning per insats 2002–2024, procent, 2024 års priser.
Figure 17. Use of Church Antiquarian Compensation by measure 2002–2024, percent, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Svenska kyrkan och SCB (KPI) 2025.

Användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen kan även delas upp på olika typer av objekt. Majoriteten av medlen har mellan 2002 och 2024 gått till åtgärder som har med kyrkobyggnader att göra.

Figur 18. Förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning per objektstyp 2002–2024, procent, 2024 års priser.
Figure 18. Use of Church Antiquarian Compensation by object category 2002–2024, per cent, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Svenska kyrkan och SCB (KPI) 2025.

Årsarbetskrafter och verksamhet

I detta kapitel presenteras statistik som rör kulturmiljöarbetets årsarbetskrafter och verksamhetsresurser. Uppgifterna som presenteras i kapitlet rör länsstyrelsernas, länsmuseernas och kommunernas kulturmiljöverksamhet, samt uppgifter kopplade till uppdragsarkeologi och till Svenska kyrkans kulturmiljöarbete.

Länsstyrelsernas kulturmiljöarbete

Landets 21 länsstyrelser har i uppdrag att handlägga enligt kulturmiljölagen, fördela kulturmiljövårdsanslaget och utöva tillsyn över kulturmiljö samt plan- och byggfrågor. Antalet årsarbetskrafter som arbetar med kulturmiljö varierar mellan de olika länsstyrelserna. Det beror dels på att länen är olika stora, dels på att internt arbete kan redovisas på andra verksamhetsområden än kulturmiljö.

Ungefär lika många årsarbetskrafter sedan 2009

År 2024 fanns det totalt 162,5 årsarbetskrafter hos länsstyrelserna som var relaterade till kulturmiljöarbete. Det totala antalet årsarbetskrafter för samtliga länsstyrelser har legat på ungefär samma nivå under perioden 2009–2024, men med förhållandevis stora skillnader mellan länsstyrelserna. Antalet årsarbetskrafter i respektive län varierade 2024 mellan 2,7 (Blekinge) och 16,8 (Västra Götaland).

Tabell 8. Årsarbetskrafter inom länsstyrelsernas kulturmiljöarbete per län och vart tredje år 2009–2024, antal.
Table 8. FTEs employed by county administrative boards to work with historic environment by county and every third year 2009–2024, number of full-time equivalents.

Källa: Länsstyrelsernas årsredovisningar 2025.
Kommentar: Internt arbete kan redovisas på andra verksamhetsområden än kulturmiljö, vilket leder till att årsarbetskrafter för enskilda länsstyrelser varierar från år till år.

Antalet ärenden har ökat kraftigt

Verksamheten på länsstyrelserna går att följa med hjälp av ärendehandläggningen inom kulturmiljöarbete. Antalet beslutade ärenden minskade med 3 procent mellan 2021 och 2024. Sett över en längre tidsperiod, 2009–2024, har de dock ökat med 34 procent. Hos länsstyrelserna i Uppsala och Gävleborg har antalet beslutade ärenden mer än fördubblats under samma period. Stockholm, Skåne och Västra Götaland står för de största ökningarna i absoluta tal. Hos ett tiotal länsstyrelser har antalet legat relativt stabilt under perioden.

Tabell 9. Beslutade ärenden inom länsstyrelsernas kulturmiljöarbete per län och vart tredje år 2009–2024, antal.
Table 9. Cultural heritage/historic environment cases decided by county administrative boards per county and every third year 2009–2024, number.

Källa: Länsstyrelsernas årsredovisningar 2025.

Länsmuseernas kulturmiljöarbete

I denna rapport presenterar Kulturanalys statistik om länsmuseernas kulturmiljöarbete. Många museer i landet bedriver kultur­miljö­arbete, både som remissinstanser för kommunal planering och utifrån uppdrags­verksamhet, samverkan och rådgivning. Förändringen i kultursamverkansmodellen 2018 förtydligade regionala uppdrag kring kulturmiljöarbete.^[7] Med förändringen i förordningen om fördelning av de statliga medel som omfattas av kultursamverkansmodellen förtydligas regionala uppdrag kring kulturmiljöarbete. I praktiken rör detta de regionala museerna (länsmuseerna), och handlar om att dessa, utifrån den statliga finansieringen, ska bidra med kunskap i samråd och remissförfarande avseende frågor som rör kulturmiljö. (Prop. 2016/17:116, s. 150)

Kunskapsuppbyggnad är en vanlig aktivitet

År 2024 uppgav länsmuseerna att de hade totalt 233 årsarbetskrafter relaterade till kulturmiljöarbete. En majoritet av dessa, 152 årsarbetskrafter, fanns inom uppdrag (externt sålda tjänster). Det kan till exempel handla om att delta som antikvarisk kontrollant i arkeologiska uppdrag, eller om att ta fram kulturmiljöunderlag åt länsstyrelser eller kommuner. Det fanns 73 årsarbetskrafter inom ordinarie anslag/bidrag. Endast ett litet antal, 8 årsarbetskrafter, fanns inom projekt som är kortvarig eller projektinriktad finansiering.

Figur 19. Årsarbetskrafter relaterade till kulturmiljöarbetet på länsmuseer per finansierings­form 2021–2024, antal årsarbetskrafter.
Figure 19. FTEs employed at county museums on work related to historic environment by form of financing 2021-2024, number of FTEs.

Källa: Myndigheten för kulturanalys 2025.

Under 2023 ägnades en majoritet av länsmuseernas årsarbetskrafter, 53 procent, åt kunskaps­uppbyggnad (såsom inventering, dokumentation och arkeologisk undersökning), medan 21 procent ägnades åt handläggning kopplad till tillämpning av kulturmiljölagen, plan- och bygglagen samt miljöbalken. Handläggningsarbetet kan bland annat bestå i arbete med remissvar, utredning, antikvarisk medverkan och antikvarisk kontroll. 9 procent av årsarbetskrafterna ägnades åt rådgivning inom byggnadsvård, bidrag etc. och 6 procent åt samverkansprojekt med ideella organisationer.

Figur 20. Fördelning av kulturmiljörelaterade årsarbetskrafter på länsmuseer per typ av aktivitet, 2023, procent.
Figure 20. FTEs employed at county museums on work related to historic environment by type of activity 2023, percent.

Källa: Myndigheten för kulturanalys 2025.

År 2024 utförde arkeologer och byggnads- eller bebyggelseantikvarier de flesta av årsarbetskrafterna relaterade till kulturmiljöarbete på länsmuseerna, 46 respektive 40 procent.

Figur 21. Fördelning av kulturmiljörelaterade årsarbetskrafter på länsmuseer efter yrkesgrupp, 2024, procent.
Figure 21. FTEs employed at county museums on work related to historic environment by occupational group 2024, percent.

Källa: Myndigheten för kulturanalys 2025.

Kommunernas kulturmiljöarbete

I plan- och bygglagen finns ett generellt varsamhetskrav samt krav på att särskilt värdefulla byggnader, bebyggelseområden och allmänna platser inte får förvanskas. Det innebär krav på kommunerna att ta tillvara kulturvärden i hela PBL-kedjan, från översiktsplan och detaljplan till genomförande av byggprojekt. Boverket skickar ut Miljömålsenkäten till landets kommuner. Enkäten har gått från att vara årlig till att efter 2015 genomföras vart tredje år.

År 2024 uppgav 39 procent av kommunerna (53 procent av de svarande) att de hade tillgång till antikvarisk kompetens. Mellan åren 2006 och 2024 har andelen kommuner med tillgång till antikvarisk kompetens ökat. Det förekommer variationer mellan åren som beror på vilka kommuner som besvarat enkäten.

Figur 22. Andel kommuner med tillgång till antikvarisk kompetens 2006–2024, procent.
Figure 22. Percent of municipalities with access to antiquarian expertise 2006–2024, percent.

Källa: Miljömålsenkäten, Boverket 2025.
Kommentar: Antalet kommuner som svarar på frågan varierar.

År 2024 uppgav 37 kommuner att de hade en eller fler årsarbetskrafter för personal med antikvarisk kompetens. Det är en ökning jämfört med 2015 men ungefär samma nivå som 2018 och 2021.

Tabell 10. Kommuner med årsarbetskrafter för personal med antikvarisk kompetens 2015, 2018, 2021 och 2024, antal kommuner.
Table 10. Municipalities employing FTEs with antiquarian expertise 2015, 2018, 2021 and 2024, number of municipalities.

Källa: Miljömålsenkäten, Boverket 2025.
Kommentar: Antalet kommuner som svarar på frågan varierar. Frågan om årsarbetskrafter ställdes till de kommuner som svarat att de har tillgång till antikvarisk kompetens.

Av kommunerna uppgav 52 procent (70 procent av de svarande) att de hade dokument som fyllde funktionen av ett kulturmiljöprogram i hela eller delar av kommunen 2024. Samtidigt uppgav 13 procent (18 procent av de svarande) att de arbetade med att ta fram ett sådant dokument.

Figur 23. Andel kommuner där det finns dokument som fyller funktion av ett kulturmiljöprogram 2006–2024, procent.
Figure 23. Percentage of municipalities with a documented historic environment programme 2006–2024, percent.

Källa: Miljömålsenkäten, Boverket 2025.

Uppdragsarkeologi

Uppdragsarkeologi är den arkeologi som genomförs inför markexploateringar. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om uppdragsarkeologi. Det är markexploatören (som inte nödvändigtvis är samma aktör som markägaren) som bekostar arkeologin, men länsstyrelsen väljer bland anbuden med utgångspunkt från både pris och vetenskaplig kvalitet.

Vanligt att privata exploatörer tilldelas beslut

År 2024 fattade länsstyrelserna sammanlagt 1 180 beslut om uppdragsarkeologi, vilket är en minskning med 125 beslut jämfört med 2021 då det totala antalet beslut var 1 305. Variationen mellan olika län var stor. Flest beslut togs 2024 i Västra Götaland, men många beslut togs också i Stockholm och Skåne. Antalet beslut i de olika länen varierar mycket mellan olika år.

Figur 24. Beslut om uppdragsarkeologi per länsstyrelse 2024, antal.
Figure 24. Decisions on contract archeology per county 2024, number.

Källa: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsernas handläggarsystem ASK samt beslutskopior insända till Riksantikvarieämbetet 2025.

År 2024 uppgick de totala kostnaderna för uppdragsarkeologi till 280 miljoner kronor. Kostnaderna för uppdragsarkeologi har minskat med knappt 30 procent sedan 2021. De privata exploatörerna stod för den största andelen av kostnaderna för uppdragsarkeologi, 36 procent. Statliga exploatörer stod för 35 procent av kostnaderna medan kommunala exploatörer stod för 28 procent. Kategorin övrigt, som består av föreningar och samfund, tilldelades 4 procent av besluten 2024.

Figur 25. Beslut om och kostnad för uppdragsarkeologi per typ av exploatör 2024, procent.
Figure 25. Decisions and costs for contract archeology per type of developer 2024, percent.

Källa: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsernas handläggarsystem ASK samt beslutskopior insända till Riksantikvarieämbetet 2025.
Kommentar: Kostnader för arkeologiska undersökningar i form av schaktningsövervakningar och arkeologiska kontroller ingår inte.

Kostnaden för uppdragsarkeologi varierar mellan olika län. Som framgår av figur 26 var kostnaderna högst i Stockholm, Södermanland och Skåne 2024. Gotland, Blekinge, Värmland och Jämtland hade lägst kostnader samma år.

Figur 26. Kostnader för uppdragsarkeologi per län 2024, tusen kronor.
Figure 26. Costs for contract archeology per county 2024, SEK thousand.

Källa: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsernas handläggarsystem ASK samt beslutskopior insända till Riksantikvarieämbetet 2025.
Kommentar: Kostnader för arkeologiska undersökningar i form av schaktningsövervakningar och arkeologiska kontroller ingår inte.

Svenska kyrkans kulturmiljöarbete

Svenska kyrkans kulturmiljöarbete handlar i första hand om handläggning av den kyrkoantikvariska ersättningen samt rådgivning till församlingarna. Stiften har över tid byggt upp enheter med egen antikvarisk kompetens.

Alla stift har personal med antikvarisk inriktning

År 2024 hade Svenska kyrkan 23,9 årsarbetskrafter med antikvarisk inriktning i stiften. Det var något fler än under perioden 2021–2023. Antalet årsarbetskrafter med antikvarisk inriktning har mer än fördubblats mellan 2005 och 2024.

Antalet årsarbetskrafter per stift kan variera mycket från år till år på grund av tillfälliga projekt. Till exempel hade Göteborgs stift 5,4 årsarbetskrafter 2020 i jämförelse med 2,3 årsarbetskrafter 2024.

Tabell 11. Årsarbetskrafter med antikvarisk inriktning per stift 2005–2024, antal.
Table 11. FTEs with antiquarian expertise per diocese 2005–2024, number.

Källa: Svenska kyrkan 2025.
Kommentar: Årsarbetskrafterna avser i huvudsak stiftens arbete med tillsyn och främjande inom fastighets- och kulturarvsområdet samt handläggningen av kyrkoantikvarisk ersättning i stiftet. Utöver detta driver stiften ibland antikvariskt inriktade tillfälliga projekt. Göteborgs stifts och Växjö stifts servicebyråers tjänster med antikvarisk inriktning är inte inräknade. Uppgifterna är avrundade till en decimal.

Civila samhället

I detta kapitel presenteras stöd till kulturmiljöarbete i det civila samhället. Kapitlet redovisar uppgifter om bidragsfördelning till det civila samhället och hembygdsrörelsens verksamhet.

Riksantikvarieämbetets bidragsgivning

Riksantikvarieämbetet fördelar bidrag till det civila samhället inom kultur­miljöområdet. Riksantikvarieämbetet beslutar om fördelning till organisationer vars huvudsakliga syfte och verksamhet rör kulturmiljö och kulturarv.

Knappt 22 miljoner till det civila samhällets kulturmiljöarbete

År 2024 delades 21,8 miljoner kronor ut i olika former av stöd till det civila samhället, se figur 27. 2020 förstärktes bidraget till kulturarvsarbete tillfälligt, vilket ledde till ett totalt stöd på 26,9 miljoner. Sedan dess har bidragen dock minskat, räknat i fasta priser.

Figur 27. Bidrag till civila samhället som delas ut via Riksantikvarieämbetet 2010–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Figure 27. Grants to civil society organizations distributed via the Swedish National Heritage Board 2010–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Riksantikvarieämbetet och SCB (KPI) 2025.
Kommentar: Från 2017 delas bidrag till arbetslivsmuseer och bidrag till kulturarvsarbete ut genom samma förordning. 8 miljoner kronor är dock reserverade för arbetslivsmuseer. I figuren särredovisas bidragen för att visa på utvecklingen.

Bidrag till kulturarvsarbete

År 2024 delade Riksantikvarieämbetet ut 17 miljoner kronor genom bidraget till kulturarvsarbete, se tabell 12.

Tabell 12. Bidrag till kulturarvsarbete 2018–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Table 12. Grants to cultural heritage initiatives 2018–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Riksantikvarieämbetet och SCB (KPI) 2025.
Kommentar: Underlaget har kategoriserats manuellt. I vissa fall går det att göra olika tolkningar av vilken kategori ett projekt ska räknas till.

Bidrag till ideella organisationer

År 2024 fick 24 organisationer dela på 4,75 miljoner kronor, se figur 28. Genom åren har hembygdsrörelsen genom Sveriges hembygdsförbund varit den organisation som mottagit mest stöd. År 2024 fick de 1,8 miljoner kronor. De har längre tillbaka fått cirka 2 miljoner kronor årligen i löpande priser. Bidraget har alltså minskat över tid räknat i fasta priser, framför allt efter 2018. De andra organisationer som fick mest medel 2024 var Svenska Byggnadsvårdsföreningen som fick 850 000 kronor och ArbetSam, arbetslivsmuseernas samarbetsråd, som fick 610 000 kronor. I löpande priser har organisationernas bidrag legat på samma nivå sedan 2021, vilket inneburit att de minskat räknat i fasta priser.

Figur 28. Bidrag till Sveriges hembygdsförbund, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och ArbetSam samt övriga 2010–2024, tusen kronor, 2024 års priser.
Figure 28. Grants to the Swedish Local Heritage Federation, Swedish Association for Building Preservation, ArbetSam and Other 2010–2024, SEK thousand, 2024 prices.

Källa: Bearbetade uppgifter från Riksantikvarieämbetet och SCB (KPI) 2025.

Hembygdsrörelsen

Sveriges hembygdsförbund är en riksorganisation som 2024 bestod av 2 041 regionala och lokala föreningar (tabell 13). Många av de regionala och lokala föreningarna förvaltar byggnader och kulturmiljöer.

Lokala föreningar återfinns också som mottagare av de bidrag till kulturarvsarbete som fördelas av Riksantikvarieämbetet. I viss mån stöttas hembygdsföreningarna även av regioner och kommuner, men sammanställd statistik över denna finansiering saknas.

Hembygdsrörelsen genomför varje år ett stort antal evenemang och redovisade 3,9 miljoner besök år 2024. Året före pandemin, 2019, låg antalet besök på 4,9 miljoner. Under pandemiåret 2021 var antalet besök 2,5 miljoner. Även antalet ideella årsarbetskrafter gick ner under pandemin och har till 2024 inte återhämtat sig.

Tabell 13. Hembygdsrörelsen 2013–2024, antal föreningar, årsarbetskrafter ideellt arbete, besök och evenemang.
Table 13. The nationwide local heritage movement 2013–2024, number of associations, full-time equivalent volunteer work, visits and events.

Källa: Sveriges hembygdsförbund 2025.
Kommentar: Siffrorna för antalet hembygdsföreningar inkluderar regionala förbund. Antalet besökare och evenemang är en uppskattning för alla medlemsföreningar, baserat på svar från en årlig enkät.

De lokala föreningarna organiseras inom regionala hembygdsförbund runtom i landet. De regionala indelningarna hos Sveriges hembygdsförbund är delvis baserade på länsgränser men följer inte till fullo den regionala administrativa indelningen. Antalet hembygdsföreningar varierar mycket mellan olika regioner. Flest hembygdsföreningar fanns det i Västergötland, 231 stycken. Det fanns också många i Jönköping, Stockholm, Värmland och Skåne. Dessa regioner hade alla över 100 lokala föreningar vardera.

Figur 29. Hembygdsföreningar per region 2024, antal.
Figure 29. Local heritage societies per region 2024, number.

Källa: Sveriges hembygdsförbund 2025.
Kommentar: Kalmar läns hembygdsförbund har dubbelanslutna medlemsföreningar som i Sveriges hembygdsförbunds medlemsregister är registrerade som endast medlemmar i Ölands hembygdsförbund. De regionala indelningarna hos Sveriges hembygdsförbund är delvis baserade på länsgränser men följer inte till fullo den regionala administrativa indelningen. I siffrorna exkluderas regionala förbund.

Referenser

Kulturmiljölag (1988:950).

Miljöbalk (1998:808).

Myndigheten för kulturanalys (2016). Kulturmiljöstatistik 2016. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2020). Kulturmiljöstatistik. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2022). Kulturmiljöstatistik 2021. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys.

Proposition 1998/99:114 Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål.

Proposition 2012/13:96 Kulturmiljöns mångfald.

Proposition 2016/17:116 Kulturarvspolitik.

Proposition 2016/17:3 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder.

Riksantikvarieämbetet (2015). Plattform Kulturhistorisk värdering och urval: grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

SFS 2013:548 Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

SFS 2017:628 Förordning (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete.

SOU 2015:99 Planering och beslut för hållbar utveckling.

Unesco (2015). Unescos Konvention om Skydd för Världens Kultur- och Naturarv. Hämtad 2025-12-03 från http://unesco.hemsida.eu/wp-content/uploads/2015/11/Vaerldsarvskonventionen.pdf

Fotnoter

1. De skadegrader som används vid inventeringen är: ingen skada, påverkan, skada, grov skada. ↑

2. Statistiska uppgifter om övriga byggnader på begravningsplatser och om kyrkliga inventarier redovisas inte. ↑

3. Nomineringsarbete och beslut sker i enlighet med den internationella världsarvskonventionen (Convention Concerning the Protection of the Cultural and Natural Heritage), Unesco 1972, ratificerad av Sverige 1985. ↑

4. Convention for Safeguarding of the Intangible Cultural Heritage, Unesco 2003. Konventionsarbetet består bland annat av två internationella listor – Den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv och Listan över immateriella kulturarv i behov av omedelbart tryggande (Institutet för språk och folkminnen 2025). ↑

5. https://levandekulturarv.se/om-unescos-konvention/internationella-listor Hämtad 2025-12-03 ↑

6. Bidragsfastigheter är kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som inte kan bära sina egna kostnader och därför finansieras genom ett anslag till Statens fastighetsverk. ↑

7. Länsmuseernas kulturmiljöarbete reglerades tidigare enligt förordningen om statsbidrag till regional kulturverksamhet. I dag gäller förordningen endast region Stockholm, som inte har anslutit sig till kultursamverkansmodellen. ↑