Kulturvanor
i storstäder

Förord

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) publicerar regelbundet rapporter om invånarnas kulturvanor. Kulturanalys samarbetar med SOM-institutet vid Göteborgs universitet som i sina årliga enkätundersökningar ställer frågor om kulturaktiviteter till invånare på tema Samhälle, Opinion och Medier (SOM).

I denna rapport presenteras kulturvanor i storstäder. Statistiken baseras på en tabellrapport, ”Storstadskultur”, där SOM-institutet samverkat med kulturförvalt­ningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm (SOM-institutet 2023c).

Göteborg i februari 2024

Mats Granér
Myndighetschef

Sammanfattning

Att storstadsbor ägnar sig åt vissa kulturaktiviteter i större utsträckning än invånare i tätorter och på landsbygden är ett återkommande resultat i tidigare rapporter från Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys). Kulturanalys har tidigare analyserat skillnaderna mellan stad och land och konstaterat att storstadsbor har tillgång till ett större kulturutbud, men också att befolkningen i storstäder i genomsnitt är yngre och har högre utbildning, grupper som är mer kulturellt aktiva.

Kulturanalys har tidigare analyserat regionala skillnader i kulturvanor och i denna rapport presenteras kulturvanor i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I rapporten beskrivs utvecklingen av 12 kulturaktiviteter mellan 2000 och 2022. Vidare beskriver vi om det finns skillnader mellan invånare i storstäder och genomsnittet för befolkningen i Sverige, kvinnor och män, åldersgrupper, och utbildningsnivåer för de olika kulturaktiviteterna.

Data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Data till Kulturanalys rapporter om kulturvanor samlas in av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Underlag till denna rapport är tabellrapporten ”Storstads­kultur”, där SOM-institutet samverkat med kulturförvaltningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm (SOM-institutet 2023c). I tabellrapporten har data för två år slagits samman för att få tillräckligt många svarande för att resultaten ska vara mer tillförlitliga. Data presenteras ibland för enskilda år, bland annat för 2022. Resultaten för Malmö bör dock tolkas med särskild försiktighet för enskilda år på grund av för litet antal svarande. I denna rapport har vi därför valt att inte inkludera siffror för Malmö för enskilda år.

De vanligaste kulturaktiviteterna 2022

Den vanligaste kulturaktiviteten 2022 var att läsa någon bok, vilket är något vanligare i storstäderna, 87 procent jämfört med 80 procent för befolkningen i Sverige. Därefter följer besöka historisk sevärdhet eller byggnad och gå på museum, vilket är vanligast i Stockholm, 76 respektive 72 procent. Gå på bio och besöka bibliotek är vanligast i Göteborg, 69 respektive 59 procent. Placeringen för efter­följande kulturaktiviteter skiljer sig något åt i storstäderna. De minst vanliga kulturaktiviteterna i denna rapport var gå på klassisk konsert eller opera och spela musikinstrument.

Det är tydligt att rekommendationer om social distansering och restriktioner med maxantal för publik och besök under pandemin påverkade storstadsbornas kultur­aktiviteter.

Det var bara lyssna på ljudbok som ökade 2022 jämfört med före pandemin. Flera kulturaktiviteter var i stort oförändrade 2022 jämfört med före pandemin: syssla med handarbete eller hantverk, läsa bok, gå på konserter och besöka bibliotek, historiska sevärdheter eller byggnader.

Att gå på bio var den kulturaktivitet som minskade mest 2022 jämfört med före pandemin, men inte heller andelen som gått på teater når upp till samma nivåer. Återhämtningen efter pandemin kan dock underskattas, eftersom referensperioden för SOM-undersökningen 2022 även omfattar en period med restriktioner och rekommendationer. Det återstår att se om, och i så fall hur, pandemin har mer långsiktiga effekter på storstadsbornas kulturvanor.

Skillnader mellan storstäder och Sverige

Storstadsbor ägnar sig åt kultur i större utsträckning än genomsnittet för befolk­ningen i Sverige för nära samtliga kulturaktiviteter som ingår i rapporten. Skillnaderna är större för att besöka kulturutbud, exempelvis museer och teater och mindre för kulturaktiviteter vi kan göra hemma, såsom att läsa böcker, syssla med handarbete och hantverk samt spela musikinstrument. Besöka bibliotek uppvisar dock mindre skillnader än övriga besöksaktiviteter och lyssna på böcker är vanligare i Stockholm både jämfört med övriga storstäder, och med genomsnittet för befolk­ningen i Sverige.

Det är vanligast att stockholmare besöker historiska sevärdheter eller byggnader, museer, konstutställningar och teatrar, medan biblioteksbesök är vanligast i Göteborg. Det varierar över tid i vilken av storstäderna bio och konserter är mest populärt.

Skillnader i invånarnas kulturvanor

Det finns skillnader i storstadsbornas kulturvanor med avseende på kön, ålder och utbildningsnivå. Skillnaderna överensstämmer till stor del med de skillnader som Kulturanalys tidigare kunnat konstatera präglar invånarnas kulturvanor. I korthet är kvinnor mer kulturaktiva än män och personer med högskoleutbildning eller motsvarande ägnar sig åt kultur i större utsträckning än de med kortare utbildning.

Resultaten är mer blandade avseende skillnader mellan olika åldersgrupper. Vissa kulturaktiviteter är vanligare bland yngre, exempelvis besöka bibliotek och gå på bio, medan andra kulturaktiviteter är vanligare bland äldre, exempelvis gå på klassiska konserter eller opera. För andra kulturaktiviteter, exempelvis gå på museer och syssla med handarbete eller hantverk, saknas betydande skillnader mellan åldersgrupper.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) publicerar regelbundet rapporter om invånarnas kulturvanor. I denna rapport presenteras kulturvanor i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I rapporten beskrivs utvecklingen av 12 kultur­aktiviteter mellan 2000 och 2022 i storstäderna med vissa jämförelser med genom­snittet för befolkningen i Sverige. Vidare beskriver vi om det finns skillnader mellan kvinnor och män, mellan åldersgrupper och mellan utbildningsnivåer för de olika kulturaktiviteterna.

Resultaten från Kulturanalys tidigare rapporter visar att storstadsbor i större utsträckning ägnar sig åt flera kulturaktiviteter än invånare i tätorter och på landsbygden (Myndigheten för kulturanalys 2023a, s. 81–82, 2023b, s. 68 och 2022, s. 63). Skillnaderna i kulturvanor mellan stad och land är särskilt tydliga för att besöka kulturutbud, exempelvis bio, konserter, teater och museer. För eget skapande och bokläsning saknas emellertid till stor del skillnader mellan stad och land (Myndigheten för kulturanalys 2023a, s. 81). Kulturanalys har i flera rapporter konstaterat att kulturutbudet är större och mer koncentrerat till storstäder eller urbana områden (Myndigheten för kulturanalys 2023c, s. 17, Kulturanalys Norden 2023, s. 5–6).

Kulturanalys har även analyserat geografiska skillnader av kulturvanor. Stockholms­regionen positionerar sig som den mest kulturellt aktiva regionen följt av Sydsverige och Västsverige. Geografiska skillnader förklaras med skillnader i kulturutbud, urbaniseringsgrad och befolkningssammansättning, där storstäderna har ”en större representation av högutbildade grupper och högre sociala skikt, vilka är de som är mest benägna att nyttja kulturutbudet” (Myndigheten för kulturanalys 2018, s. 9). I denna rapport är fokus de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö vars invånare tillsammans utgör 18 procent av Sveriges befolkning (Statistikmyndigheten SCB 2023).^[1]

Data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Data till Kulturanalys rapporter om kulturvanor samlas in av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som årligen genomför frågeundersökningar med tema Samhälle, Opinion och Medier (SOM) i syfte att belysa hur invånarnas vanor och attityder förändras över tid. Nedan beskrivs i korthet datainsamling, urval, svarsfrekvens och frågor om kulturaktiviteter i SOM-undersökningarna. En utförlig metoddokumentation av den nationella SOM-undersökningen 2022 och även tidigare år finns tillgänglig på institutets webbplats (SOM-institutet, 2023a).

Datainsamling, urval och svarsfrekvens

SOM-institutet skickar årligen under hösten ut enkäter till ett urval av invånare mellan 16 och 85 år.^[2] År 2022 ingick totalt 26 250 personer och undersökningen gjordes i sju olika frågeformulär som omfattade 3 750 personer vardera. Svars­frekvensen var 49 procent, men antalet svarande varierar mellan frågeformulären och frågorna.^[3] Överlag är svarsgruppens demografiska representativitet god, med undantag för de yngre åldersgrupperna som är underrepresenterade (SOM-institutet 2023c, s. 1–2). Att de yngre är underrepresenterade kan påverka skattningen av de kulturvanor som präglas av stora skillnader mellan åldersgrupperna.

Storstadskultur

SOM-institutet samverkar med kulturförvaltningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm och har publicerat en tabellrapport, ”Storstadskultur”, med tidsserier 2000–2022 för 13 kulturaktiviteter i Stockholms stad och region, Göteborg och Västra Götaland, Malmö och Skåne samt genomsnitt för befolkningen i Sverige (SOM-institutet 2023c).^[4]

Kulturaktiviteter i Stockholm, Göteborg och Malmö

I denna rapport beskriver och illustrerar Kulturanalys resultaten från tabellrapporten som SOM-institutet publicerat för storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö,^[5] med vissa jämförelser med genomsnittet för befolkningen i Sverige. Dessa tre storstäder omfattar ungefär 17–18 procent av det totala antalet svar, vilket motsvarar andelen av befolk­ningen. Vi inkluderar inte de tre storstadsregionerna i denna rapport, eftersom Kulturanalys tidigare har analyserat regionala skillnader i kulturvanor (Myndigheten för kulturanalys 2018).

Data har slagits samman för två år, undantag år 2022

I tabellrapporten från SOM-institutet har data för två år slagits samman för att få tillräckligt många svarande för att resultaten ska vara mer tillförlitliga. Data presenteras ibland för enskilda år, bland annat för 2022.^[6]

Vi inkluderar dock inte siffror från 2022 och övriga enskilda år i analysen för Malmö, eftersom bedömningen är att antalet svarande är alltför få och att resultaten bör tolkas med försiktighet.

Antalet svar varierar mellan åren och kulturaktiviteterna

Antalet svar skiljer sig åt mellan storstäderna för respektive år och kulturaktivitet. Läst någon bok har flest antal svar för åren 2018–2019: 1 837 i Stockholm, 1 150 i Göteborg och 580 i Malmö. Gått på konstutställning, museum och konsert har minst antal svar för åren 2016–2017: 151 i Stockholm, 97 i Göteborg och 60 i Malmö. När det gäller året 2022, varierar antalet svar mellan 173 och 948 i Stockholm och mellan 80 och 562 i Göteborg.

Frågor om kulturaktiviteter

Frågorna om kulturaktiviteter i SOM-undersökningarna är formulerade enligt följande mönster: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? I denna rapport använder vi även benämningen ”under det senaste året”.

Svarsalternativen är Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan.

I denna rapport presenterar vi resultat som avser minst Någon gång under de senaste 12 månaderna, där samtliga svarsalternativ utom Ingen gång har slagits samman. Enkäten i sin helhet hittas på SOM-institutets webbplats (SOM-institutet, 2023b).

De mätserier som finns för de olika kulturaktiviteterna varierar i längd. Vissa aktiviteter har mätts nästan sedan SOM-undersökningarna startade, medan andra har lagts till under senare år. I tabell 1 visas vilket år respektive kulturaktivitet som ingår i denna rapport började mätas.

Tabell 1. Startår i de nationella SOM-undersökningarna för 12 kulturaktiviteter

Kommentar: *Sjungit i kör och spelat musikinstrument ingick i samma fråga mellan 2014 och 2020.

Risk för att effekter av och återhämtning efter pandemin underskattas

Det finns risk att återhämtningen 2022 efter pandemin underskattas, eftersom restriktionerna togs bort först i februari 2022 och undersökningens referensperiod sträcker sig från hösten 2021 till hösten 2022. På motsvarande vis kan pandemins effekter underskattas, eftersom data har slagits ihop för åren 2020 och 2021 och undersökningens referensperiod börjar redan hösten 2019 och restriktionerna infördes i mars 2020.

Bakgrundsfaktorer

I denna rapport presenterar vi resultat uppdelade på följande bakgrundsfaktorer: kön, åldersgrupper och utbildningsnivåer. Kulturanalys har i en tidigare rapport konstaterat att dessa bakgrundsfaktorer är särskilt betydelsefulla för förståelsen av skillnader i invånarnas kulturvanor (Myndigheten för kulturanalys, 2017). Rapporten är deskriptiv och gör inte anspråk på att kunna uttala sig om orsakssamband mellan kulturaktiviteter och bakgrundsfaktorerna.

Värt att notera är att antalet svarande ibland är litet och att resultaten av skillnader i kulturaktiviteter uppdelat på bakgrundsvariabler bör tolkas med försiktighet; detta gäller framför allt i Malmö. Underlaget medger inte jämförelser mellan storstäderna för skillnader i kulturaktiviteter uppdelat på bakgrundsfaktorerna.

Kön och åldersgrupper

I SOM-undersökningarna ställs en fråga om kön, och vi presenterar resultaten upp­delade på kvinnor och män. Vidare ställs en fråga om ålder, och i tabellrapporten från SOM-institutet presenteras resultat uppdelat på fyra åldersgrupper: 16–29 år, 30–49 år, 50–64 år och över 65 år (SOM-institutet 2023c).

Utbildningsnivå

Svarsalternativen för utbildningsnivå är ”Låg” som avser grundskola eller mot­svarande, ”Medel” som avser utbildning utöver grundskola, men inte högskola eller universitet, och ”Hög” som avser studier vid högskola eller universitet (med eller utan examen). Svarsalternativen har varierat något över tid (SOM-institutet 2023c, s. 3).

Inkomst och utbildningsnivå samvarierar

I tabellrapporten från SOM-institutet (2023c) finns även data för uppdelningar av kulturaktiviteter för olika nivåer av hushållsinkomst. Vi har valt att inte inkludera hushållsinkomst i denna rapport, eftersom inkomst samvarierar både med ålder och med utbildningsnivå.^[7] Värt att notera är att även ålder och utbildningsnivå sam­varierar. Äldre personer har i större utsträckning kortare utbildning, vilket innebär att gruppen med låg utbildning består av en stor andel personer över 65 år. Vi har ändå valt att beskriva resultat för skillnader i kulturaktiviteter för bakgrunds­faktorerna ålder och utbildningsnivå, eftersom de var och en för sig bidrar till att belysa skillnader mellan invånarnas kulturvanor.

Kulturanalys har tidigare publicerat rapporter om invånarnas kulturvanor i Sverige, där mer avancerade statistiska metoder används – dels tester av signifikanta skillnader, dels modeller som gör det möjligt att isolera hur en enskild bakgrundsfaktor påverkar vilka kulturaktiviteter olika grupper ägnar sig åt. I denna rapport refereras åter­kommande till Kulturanalys tidigare rapporter för att ytterligare belysa skillnader i kulturaktiviteter uppdelat på kvinnor och män, åldersgrupper och utbildningsnivåer (Myndigheten för kulturanalys 2023a, 2023b, 2022).

Disposition

Rapporten omfattar 12 kulturaktiviteter som ingår i SOM-undersökningarna och i första kapitlet beskrivs resultat från 2022 och även förändringar under pandemin. Därefter beskriver vi kulturaktiviteterna i följande kapitel:

• Besöksaktiviteter: bibliotek, museer, utställningar, historiska sevärdheter/byggnader
• Bio, teater och konserter
• Läst och lyssnat på böcker
• Sysslat med handarbete/hantverk och spelat musikinstrument

Varje kapitel följer samma disposition och inleds med resultat i korthet följt av beskrivning av resultaten och diagram med tidsserier uppdelat på Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige. Rapporten har även tre bilagor, där resultat presenteras specifikt för Stockholm, Göteborg och Malmö med en tabell över de vanligaste kulturaktiviteterna följt av diagram med tidsserier.

Kulturvanor i storstäder 2022

Storstadsbor ägnar sig åt kultur i större utsträckning än genomsnittet för befolk­ningen i Sverige för nära samtliga kulturaktiviteter som ingår i rapporten 2022. Skillnaderna är större för att besöka kulturutbud, exempelvis museer, bio och teater, och mindre för kulturaktiviteter vi kan göra hemma, såsom läsa böcker, syssla med handarbete och hantverk samt spela musikinstrument. Besöka bibliotek uppvisar dock mindre skillnader än övriga besöksaktiviteter och lyssna på böcker är vanligare i Stockholm jämfört med övriga storstäder och genomsnittet för befolkningen i Sverige.

Av Kulturanalys tidigare rapporter framgår att storstadsbor har tillgång till ett större kulturutbud (Myndigheten för kulturanalys 2023c, s. 17, Kulturanalys Norden 2023, s. 5–6). Vidare är befolkningen i storstäder i genomsnitt yngre och har högre utbildning, grupper som är mer kulturellt aktiva (Myndigheten för kulturanalys 2017, s. 44).

De vanligaste kulturaktiviteterna 2022

I tabell 2 presenteras de vanligaste kulturaktiviteterna 2022 och i tabell 3 andel i procent som ägnat sig åt de olika kulturaktiviteterna i Stockholm och Göteborg samt genomsnittet för storstäderna och befolkningen i Sverige.

Den vanligaste kulturaktiviteten 2022 är att läsa någon bok, vilket är något vanligare i storstäderna, 87 procent jämfört med 80 procent för befolkningen i Sverige. Där­efter följer besöka historisk sevärdhet eller byggnad, vilket är vanligare i Stockholm, 76 procent, och Göteborg, 70 procent, jämfört med 60 procent för befolkningen i Sverige.

I Stockholm hamnar museibesök på tredje plats, 72 procent, vilket är betydligt vanligare än i Göteborg, 65 procent, och 49 procent för befolkningen i Sverige. Bio är populärast i Göteborg, 69 procent, medan andelen är 62 procent i Stockholm och 55 procent för befolkningen i Sverige.

På femte plats kommer i storstäderna att besöka bibliotek, 57 procent jämfört med 52 procent för befolkningen i Sverige. Placeringen för efterföljande kulturaktiviteter skiljer sig något åt i storstäderna för att lyssna på ljudbok, gå på konstutställningar, pop- eller rockkonsert och teater. Det är vanligast att stockholmare lyssnar på ljudböcker, går på konstutställningar och teaterföreställningar, medan att gå på konserter är mest populärt i Göteborg.

Att syssla med handarbete eller hantverk hamnar på plats 10 i storstäderna, men på plats 6 för Sverige som helhet. De minst vanliga kulturaktiviteterna i denna lista är att gå på klassisk konsert eller opera och spela musikinstrument.

Tabell 2. De vanligaste kulturaktiviteterna 2022 i Stockholm, Göteborg, genomsnitt för storstäderna och Sverige

Tabell 3. 12 kulturaktiviteter 2022 i Stockholm, Göteborg, genomsnitt för storstäderna och Sverige, andel i procent och skillnad i procentenheter

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som ägnat sig åt kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, storstäder i genomsnitt och Sverige som helhet. Resultat presenteras även för Malmö i tabellrapporten från SOM-institutet, men bör dock tolkas med försiktighet på grund av att antalet svarande är få för enskilda år i Malmö.

Förändrade kulturvanor efter pandemin?

Det är tydligt att rekommendationer om social distansering och restriktioner med maxantal för publik och besök under pandemin påverkade storstadsbornas kulturaktiviteter. Kulturutbudet nyttjades då i betydligt mindre omfattning. Under 2022 hittade storstadsborna tillbaka till musikscener och bibliotek igen. Även andelen som gått på bio och teater ökar 2022, men når inte upp till samma nivåer som före pandemin.

I figur 1 och 2 visas förändringarna i procentenheter år 2022 efter pandemin, jämfört med åren 2018–2019 före pandemin för Stockholm och Göteborg. Kulturanalys inkluderar inte siffror från 2022 för Malmö, eftersom bedömningen är att resultaten bör tolkas med försiktighet på grund av för litet antal svarande.

Det är bara lyssna på ljudbok som ökar 2022 jämfört med före pandemin, men flera kulturaktiviteter är i stort oförändrade, detta gäller syssla med handarbete eller hantverk, läsa bok, gå på konserter och besöka bibliotek, historiska sevärdheter eller byggnader. I Göteborg har invånarna hittat tillbaka till museer och konstutställningar 2022, medan andelarna i Stockholm inte riktigt når upp till samma nivåer som före pandemin.

Att gå på bio är den kulturaktivitet som minskat mest 2022 jämfört med före pandemin, men inte heller andelen som gått på teater når upp till samma nivåer. Återhämtningen efter pandemin kan dock underskattas, eftersom referensperioden för SOM-undersökningen 2022 även omfattar en period med restriktioner och rekommendationer. Det återstår att se om, och i så fall hur, pandemin har mer långsiktiga effekter på storstadsbornas kulturvanor.

Figur 1. Förändring för 11 kulturaktiviteter i Stockholm 2022 jämfört med 2018–2019, procentenheter

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 87 för 2022 och s. 3, 9, 15, 21, 27, 33, 39, 45, 51, 57 och 63 för 2018–2019.

Kommentar: Resultaten avser andelen som ägnat sig åt kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm.

Figur 2. Förändring för 11 kulturaktiviteter i Göteborg 2022 jämfört med 2018–2019, procentenheter

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 87 för 2022 och s. 4, 10, 16, 22, 28, 34, 40, 46, 52, 58 och 64 för 2018–2019.

Kommentar: Resultaten avser andelen som ägnat sig åt kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna i Göteborg.

Besöksaktiviteter

Resultat i korthet

Besöksaktiviteter är vanligast i storstäder

Storstadsbor besöker i större utsträckning bibliotek, museer, konstutställningar och historiska sevärdheter eller byggnader än genomsnittet för Sverige som helhet under hela tidsperioden. Biblioteksbesök är vanligast i Göteborg, medan stockholmare är mest frekventa besökare till museer, konstutställningar och historiska sevärdheter eller byggnader.

Besöksaktiviteterna minskade kraftigt under pandemin, som en konsekvens av rekommendationer om social distansering och restriktioner med maxantal för besök. År 2022 ökar besöksaktiviteterna igen och några når upp till samma nivåer som före pandemin, dock inte alla. Besöka bibliotek, historiska sevärdheter eller byggnader återgår 2022 till ungefär samma nivåer som före pandemin i Stockholm och Göteborg.

Utifrån ett längre tidsperspektiv varierar andelen som besökt bibliotek över tid, andelen är som högst i början av 2000 talet, men sjunker därefter fram till 2013 och ökar sedan något fram till pandemin.

Att gå på museer och konstutställningar har haft en positiv trend under stora delar av 2010-talet, men minskar kraftigt under pandemin. År 2022 ökar andelen storstadsbor som gått på museum och konstutställning och når upp till ungefär samma nivåer som före pandemin i Göteborg, men i Stockholm är andelen fortfarande lägre.

Skillnader i besöksaktiviteter

I tabell 4 sammanfattas skillnader i besöksaktiviteter under tidsperioden med avseende på kön och utbildningsnivå för Stockholm och Göteborg. Det finns även skillnader i vissa besöksaktiviteter mellan olika åldersgrupper som inte samman­fattas i tabellen, men beskrivs i texten nedan utifrån resultat från Kulturanalys rapporter som avser genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Som tidigare nämnts i inledningen är antalet svarande för få för att vi ska kunna jämföra skillnader i kulturvanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö utifrån bakgrundsfaktorerna. Kulturanalys har dock tidigare gjort mer avancerade statistiska analyser av skillnader i invånarnas kulturvanor och i detta avsnitt refereras även till resultat som avser genomsnitt för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023a, 2023b, 2022).

Tabell 4. Sammanfattning av skillnader i besöksvanor mellan kvinnor och män samt utbildningsnivå i Stockholm och Göteborg

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 15–17, s. 21–23, s. 27–29 och s. 45–47.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm och Göteborg. Resultat uppdelat på bakgrundsfaktorer bör tolkas med försiktighet i Malmö på grund av för få svarande.

Vissa könsskillnader i besöksmönster

Det är vanligare att kvinnor besöker bibliotek och konstutställningar, medan det är något vanligare att män besöker historiska sevärdheter eller byggnader. Resultaten är blandade för museibesök; andelen kvinnor som gått på museer är oftast högre än andelen män i storstäderna.

Det är liknande resultat som framkommer i Kulturanalys tidigare rapporter för befolk­ningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 63–64, 2022, s. 58–59). Kulturanalys har tidigare konstaterat att det över tid inte finns några betydande skillnader mellan kvinnor och män för museibesök i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023a, s. 77).

Små skillnader i besöksmönster mellan åldersgrupper

Yngre personer mellan 16 och 29 år är något mer benägna att besöka bibliotek i storstäderna än äldre.

Kulturanalys har tidigare visat att det är relativt små skillnader mellan ålders­grupperna för biblioteksbesök i Sverige. Vidare saknas överlag betydande skillnader mellan åldersgrupperna för att gå på museer och konstutställningar för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023a, s. 78–79).

Under pandemin förändrades dock besöksmönstren mer för de äldsta och även 2022 besökte personer äldre än 65 år museer och historiska sevärdheter i mindre utsträckning än övriga åldersgrupper i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 15–16).

Besök är vanligast bland högutbildade

Storstadsbor med hög utbildning besökte bibliotek, historiska sevärdheter, museer och konstutställningar i större utsträckning än personer med kortare utbildning utan erfarenhet av studier på högskola eller universitet. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet på grund av för litet antal svarande, framför allt bland personer med låg utbildning.

Resultaten överensstämmer dock med Kulturanalys tidigare rapporter för befolk­ningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 66–67, 2022, s. 61–62). Kulturanalys har tidigare visat att skillnader i besöksaktiviteter mellan de som har gått på högskola eller universitet och de som inte har gjort det varken har ökat eller minskat över tid för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023a, s. 86).

Tidsserier för besöksaktiviteter

Figur 3. Besöksvanor för bibliotek 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 45–47 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som besökt bibliotek minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 4. Besöksvanor för historisk sevärdhet eller byggnad 2009–2010, 2015, 2017 och 2018–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 27–29 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som besökt historisk sevärdhet/byggnad minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt befolkningen i Sverige. Data finns även för 2008, men har exkluderats i figuren på grund av för få svarande. Data saknas för 2011–2014 samt 2016.

Figur 5. Besöksvanor för museum 2007–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 15–17 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som gått på museum minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige. Data saknas för 2014.

Figur 6. Besöksvanor för konstutställningar 2008–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 21–23 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som gått på konstutställning minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige. Data finns även för 2007, men har exkluderats i figuren på grund av för få svarande.

Bio, teater och konserter

Resultat i korthet

Bio, teater och konserter är vanligast i storstäder

Storstadsbor går i större utsträckning på bio, teater och konserter än genomsnittet för Sverige som helhet. Teaterbesök är vanligast i Stockholm, men det varierar över tid i vilken av storstäderna det är mest populärt att gå på bio och konserter.

Biografer och scener drabbades under pandemin extra hårt av rekommendationer om social distansering och restriktioner om maxantal för publik. År 2022 ökar andelen som gått på bio, teater och konserter igen och publiken har hittat tillbaka till storstädernas musikscener, medan andelen som gått på bio och teater inte når upp till samma nivåer som före pandemin.

Utifrån ett längre tidsperspektiv är det små förändringar i andelen som gått på teater fram till 2018–2019 och minskar kraftigt under pandemin. Andelen som gått på bio, pop- eller rockkonserter är lägst under pandemin och i början av 2000-talet och andelen är som högst 2016–2017 i såväl storstäder som för genomsnittet för befolk­ningen i Sverige.

Skillnader i publika aktiviteter

I tabell 5 sammanfattas skillnader i publika aktiviteter med avseende på kön och utbildningsnivå. Det finns även vissa skillnader mellan olika åldersgrupper som inte sammanfattas i tabellen, men beskrivs i texten nedan.

Som tidigare nämnts i inledningen är antalet svarande för litet för att vi ska kunna jämföra skillnader i kulturvanor mellan storstäderna utifrån bakgrundsfaktorerna. Kulturanalys har dock tidigare gjort mer avancerade statistiska analyser av skillnader i invånarnas kulturvanor och i detta avsnitt refereras även till resultat som avser genomsnitt för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023a, 2023b, 2022).

Tabell 5. Sammanfattning av skillnader i publika aktiviteter mellan kvinnor och män och utbildningsnivå i Stockholm och Göteborg

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 3–5, s. 9–11, s. 51–53 och s. 57–59.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm och Göteborg. Resultat uppdelat på bakgrundsfaktorer bör tolkas med försiktighet i Malmö på grund av för få svarande.

Vissa skillnader mellan kvinnor och män för teater och bio

Det är vanligare att kvinnor går på teater än män och något vanligare att kvinnor går på bio i storstäder. Resultaten är inte entydiga beträffande skillnader i andelen kvinnor och män som gått på konserter i storstäder.

Kulturanalys har tidigare konstaterat att betydande skillnader saknas mellan kvinnor och män för konserter i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023a, s. 77, 2023b s. 63–64, 2022 s. 58–59).

Yngre och äldres kulturvanor

Det är vanligast att yngre personer går på bio, pop- eller rockkonsert, medan äldre i större utsträckning går på klassiska konserter eller opera i storstäder. Det finns inga entydiga åldersskillnader för att gå på teater i storstäder.

Det är liknande resultat som framkommer i Kulturanalys tidigare rapporter för befolkningen i Sverige med undantag av under pandemin, då äldre tog del av kultur­utbudet i betydligt mindre utsträckning än yngre (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 29–31, 2022, s. 25–28). När det gäller teater saknas signifikanta skillnader mellan åldersgrupper 2022, medan slutsatsen i en studie som omfattar åren 2001–2019 är att personer över 50 år i större utsträckning än yngre går på teater (Myndigheten för kulturanalys 2023a s. 78–79).

Utbildningsnivå har betydelse för bio, teater och konserter

Det är vanligast att personer med hög utbildning går på bio, teater och konserter i storstäder.

Resultaten överensstämmer med Kulturanalys tidigare rapporter för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 66–67, 2022, s. 61–62).

Tidsserier för bio, teater och konserter

Figur 7. Gått på bio 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 3–5 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som gått på bio minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 8. Gått på teater 2008–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 9–11 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som gått på teater minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 9. Gått på pop- eller rockkonsert 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 51–53 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som gått på pop- eller rockkonsert minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 10. Gått på klassisk konsert eller opera 2008–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 57–59 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som gått på klassisk konsert eller opera minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Läsa och lyssna på böcker

Resultat i korthet

Små skillnader för att läsa böcker, medan att lyssna på böcker ökar

Storstadsbor har läst någon bok under året i något större utsträckning än genomsnittet för befolkningen i Sverige. Stockholmare och göteborgare har i större utsträckning lyssnat på någon ljudbok under året, medan andelen i Malmö är något lägre än genomsnittet för befolkningen i Sverige.

Det är små förändringar över tid i andelen som läst någon bok under året; andelen är 87 procent i Stockholm 2022. Tidigare år har andelen varit ungefär 90 procent i Stockholm och strax under i Göteborg och Malmö.

Andelen som har lyssnat på någon ljudbok ökar och 2022 lyssnade 56 procent av stockholmarna och 46 procent av göteborgarna på ljudbok. När mätningarna startade 2006–2007 lyssnade 34 procent av stockholmarna på ljudbok; motsvarande siffra var 25 procent i Göteborg och 20 procent i Malmö.

Skillnader i läsvanor

I tabell 6 sammanfattas skillnader i läsvanor med avseende på kön, ålder och utbild­ningsnivå. Det finns även vissa skillnader mellan grupper i befolkningen när det gäller att lyssna på böcker; dessa skillnader beskrivs i texten nedan.

Som tidigare nämnts i inledningen är antalet svarande för få för att vi ska kunna jämföra skillnader i kulturvanor mellan storstäderna utifrån bakgrundsfaktorerna. Kulturanalys har dock tidigare gjort mer avancerade statistiska analyser av skillnader i invånarnas kulturvanor och i detta avsnitt refereras även till resultat som avser genomsnitt för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, 2022).

Tabell 6. Sammanfattning av skillnader i läsvanor mellan kvinnor och män, åldersgrupper och utbildningsnivå i Stockholm och Göteborg

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 39–41.

Kommentar: Resultaten avser läst någon bok minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm och Göteborg. Resultat uppdelat på bakgrundsfaktorer bör tolkas med försiktighet för att lyssna på ljudbok/talbok i framför allt Göteborg och Malmö på grund av för få svarande.

Kvinnor läser mer än män

I storstäderna läser kvinnor mer än män, men resultaten är inte entydiga för att lyssna på ljudböcker. Vissa år är andelen kvinnor som lyssnat på ljudböcker högre än andelen män i storstäderna, medan det inte är några betydande skillnader för andra år.

I Kulturanalys tidigare rapporter som avser genomsnittet för befolkningen i Sverige är resultatet att kvinnor både läser och lyssnar på ljudböcker mer än män (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 40, 2022, s. 37).

Yngre och äldres läsvanor

Det finns inga betydande skillnader i storstäderna mellan åldersgrupper för att läsa böcker, möjligen att äldre personer över 65 år i något mindre utsträckning läst någon bok under året. När det gäller att lyssna på böcker är det tydligt att äldre personer över 65 år gör detta i betydligt mindre utsträckning än övriga åldersgrupper i Stockholm, medan resultaten bör tolkas med försiktighet i Göteborg och Malmö på grund av för få svarande.

Det är liknande resultat som framkommer i Kulturanalys tidigare rapporter för befolkningen i Sverige och här presenteras även data för hur många som läser eller lyssnar på bok minst en gång i veckan. Resultaten visar att andelen äldre personer som läser ofta är högre än yngre, medan resultatet var det omvända för att lyssna på böcker (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 40, 2022, s. 37).

Läsa böcker är vanligast bland högutbildade

Personer med högskoleutbildning i storstäderna läser i större utsträckning än de som inte studerat på högskola eller universitet. Det finns även vissa skillnader mellan utbildningsnivåer när det gäller att lyssna på ljudböcker. Tendensen är att personer med låg utbildning lyssnar i mindre utsträckning än de med medel och hög utbildningsnivå, även om resultaten bör tolkas med försiktighet på grund av för få svarande.

Resultaten avseende utbildningsnivå och läsa och lyssna på böcker framkommer även i Kulturanalys tidigare rapporter för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 41, 2022, s. 38).

Tidsserier för läst och lyssnat på böcker

Figur 11. Läst någon bok 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 39–41 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som läst någon bok minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 12. Lyssnat på ljudbok/talbok 2006–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 63–65 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som lyssnat på ljudbok/talbok minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt befolkningen i Sverige. Data saknas för 2016. Data finns även för 2017, men har exkluderats i figuren på grund av för få svarande.

Syssla med handarbete/hantverk och spela musikinstrument

Resultat i korthet

Eget skapande och musicerande i både stad och land

Invånare i Göteborg och Malmö sysslar med handarbete eller hantverk i något mindre utsträckning än invånare i Stockholm och genomsnittet för befolkningen i Sverige. Det är små förändringar över tid i andelen som sysslat med handarbete eller hantverk i Stockholm; andelen är 48 procent 2022. Andelen som sysslat med handarbete eller hantverk varierar över tid i Göteborg och Malmö och är mellan 38 och 50 procent under tidsperioden.

Storstadsbor spelar musikinstrument i något större utsträckning än genomsnittet för befolkningen i Sverige. Det varierar dock i vilken av storstäderna som det är mest populärt att spela musikinstrument. Andelen som spelat musikinstrument är mellan 20 och 27 procent i storstäderna.

Skillnader i eget skapande och musicerande

I tabell 7 sammanfattas skillnader i att syssla med handarbete eller hantverk med avseende på kön, åldersgrupper och utbildningsnivå. Spela musikinstrument inkluderas inte i tabellen, eftersom data saknas för de senaste åren. Resultat uppdelat på bakgrundsfaktorerna finns för 2007–2013 för att spela musikinstrument i storstäder.

Som tidigare nämnts i inledningen är antalet svarande för få för att vi ska kunna jämföra skillnader i kulturvanor mellan storstäderna utifrån bakgrundsfaktorerna. Kulturanalys har dock tidigare gjort mer avancerade statistiska analyser av skillnader i invånarnas kulturvanor och i detta avsnitt refereras även till resultat som avser genomsnitt för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, 2022).

Tabell 7. Sammanfattning av skillnader i sysslat med handarbete/hantverk mellan kvinnor och män samt åldersgrupper och utbildningsnivå i Stockholm och Göteborg

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 33–35 och s. 75–77.

Kommentar: Resultaten avser sysslat med handarbete/hantverk minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm och Göteborg. Resultat uppdelat på bakgrundsfaktorer bör tolkas med försiktighet i Malmö på grund av för få svarande.

Kvinnor sysslar med handarbete/hantverk och män spelar musikinstrument

I storstäderna är det vanligare att kvinnor sysslar med handarbete eller hantverk, medan det är vanligare att män spelar musikinstrument. Det finns inga betydande skillnader mellan åldersgrupper för att syssla med handarbete eller hantverk, medan att spela musikinstrument är vanligast bland yngre personer mellan 16 och 29 år. Resultaten överensstämmer med Kulturanalys tidigare rapporter som avser genom­snittet för befolkningen i Sverige (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 46, s. 50, 2022, s. 42, s. 48).

Skillnader mellan utbildningsnivåer för eget skapande och musicerande bör tolkas med försiktighet

Resultaten avseende skillnader mellan utbildningsnivåer för att syssla med hand­arbete eller hantverk och spela musikinstrument bör tolkas med försiktighet på grund av få antal svarande i storstäderna, framför allt bland personer med låg utbildning.

I Kulturanalys tidigare rapporter som avser befolkningen i Sverige saknas betydande skillnader mellan utbildningsnivåer för att syssla med handarbete eller hantverk, medan det är vanligast bland personer med hög utbildning att spela musikinstrument (Myndigheten för kulturanalys 2023b, s. 45, s. 51. 2022, s. 42, s. 48).

Tidsserier för syssla med handarbete/hantverk och spela musikinstrument

Figur 13. Sysslat med handarbete eller hantverk 2008–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 33–35 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som sysslat med handarbete eller hantverk minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige. Data finns även för 2007, men har exkluderats i figuren på grund av för få svarande.

Figur 14. Spelat musikinstrument 2008–2013 och 2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 75–77 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som spelat musikinstrument minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige. Data finns även för 2007, men har exkluderats i figuren på grund av för få svarande. Jämförbara data saknas för 2014–2020 då frågan ställdes samlat för att sjunga i kör och spela musikinstrument.

Referenser

Falk, E., Sandelin, F., & Weissenbilder, M. (2022). Den nationella SOM-undersökningen 2021 – En metodöversikt. SOM-rapport nr 2022:03. SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Kulturanalys Norden (2023). Kultur inom räckhåll? Avståndsanalys av de nordiska invånarnas tillgänglighet till kultur. Nordisk kulturfakta 2023:01. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

Kulturanalys Norden (2022). Kulturens geografi i Norden. Kartläggning av tillgång till kulturverksamheter. Nordisk kulturfakta 2022:04. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

Kungliga biblioteket (2022). Biblioteksstatistik. Tillgänglig: https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/biblioteksstatistik/hamta-ut-statistik.html (Hämtad 2023-12-04).

Myndigheten för kulturanalys (2017). Kulturvanor: Socioekonomiska analyser och tidstrender. Kulturfakta 2017:2. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2018). Rummet av kultur- och medievanor i Sverige 2015. Rapport 2018:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2022). Kulturvanor 2021. Kulturfakta 2022:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2023a). Att bredda deltagandet i kulturlivet: Hinder och möjligheter. Rapport 2023:2. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2023b). Kulturvanor 2022. Kulturfakta 2023:2. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2023c). Scenkonst 2022: Statistik om 340 offentligt finansierade scenkonstverksamheter i Sverige. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Statistikmyndigheten SCB (2023). Folkmängd i rike, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 2022. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/ (Hämtad 2023-11-28).

SOM-institutet (2023a). Den nationella SOM-undersökningen 2022. En metodöversikt. SOM-rapport nr 2023:4. SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

SOM-institutet (2023b). Frågeformulär och kodböcker. Tillgänglig: https://www.gu.se/sites/default/files/2023-03/Riks-6%202022.pdf
(Hämtad 2023-06-14).

SOM-institutet (2023c). Storstadskultur. SOM-rapport nr 2023:42. SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Bilaga 1: Kulturvanor i Stockholm

Tabell 1. De vanligaste kulturaktiviteterna i Stockholm och genomsnitt för Sverige 2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som ägnat sig åt kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna i Stockholm och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 1. Besöksvanor Stockholm 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 15, s. 21, s. 27, s. 45 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna. Resultaten för besökt historisk sevärdhet/byggnad och gått på museum för 2008–2009 i figuren, motsvarar åren 2009–2010 i tabellrapport från SOM-institutet 2023c. Antal svarande för besökt historisk sevärdhet/byggnad varierar mellan 174 och 496, antal svarande för gått på museum varierar mellan 151 och 497, antal svarande för gått på konstutställning varierar mellan 141 och 426 och antal svarande för besökt bibliotek varierar mellan 271 och 916.

Figur 2. Gått på bio, teater och konserter i Stockholm 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 3, s. 9, s. 51, s. 57 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna. Antal svarande för gått på bio varierar mellan 279 och 1 320, antal svarande för gått på teater varierar mellan 260 och 1 320, antal svarande för gått på pop/rock-konsert varierar mellan 151 och 1 051 och antal svarande för gått på klassisk konsert/opera varierar mellan 151 och 782.

Tabell 2. Folkbibliotek, museer, konsthallar, scenkonstverksamheter och biografer i Stockholm, antal, besök/publik och mest besökta

Källor: Kungliga biblioteket, Myndigheten för kulturanalys, Kulturanalys Norden och

Statistikmyndigheten SCB 2023. Kommentarer:
*Antal invånare 2022 var 984 748.
** Officiell statistik och avser folkbibliotek som finns på unika adresser och fysiska besök på bemannade serviceställen.
*** Officiell statistik och avser antal museer i det allmänna museiväsendet. Besök avser anläggningsbesök och alla museer har inte besvarat frågan om besök 2022
**** Avser konsthallar som besvarat enkät för verksamhetsår 2022 och som inte är en del av en större verksamhet exempelvis kulturhus. Statistiken är under utveckling.
***** Avser scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering och inkluderar både scenkonstverksamheter med egen scen och turnerande verksamheter. Alla scenkonstverksamheter har inte besvarat frågan om publik 2022. Statistiken är under utveckling.
****** Officiell statistik om biografer är under utveckling och har ännu inte publicerats.

Figur 3. Läst och lyssnat på böcker i Stockholm 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 39, s. 63 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser läst eller lyssnat på någon bok minst någon gång de senaste 12 månaderna. Antal svarande för läst någon bok varierar mellan 487 och 1 837. Antal svarande för lyssnat på ljudbok/talbok varierar mellan 174 och 514.

Figur 4. Sysslat med handarbete/hantverk och spelat musikinstrument i Stockholm 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 33, s. 75 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser sysslat med handarbete/hantverk och spelat musikinstrument minst någon gång de senaste 12 månaderna. Jämförbara data för spelat musikinstrument saknas för 2014–2020 då frågan ställdes tillsammans med sjungit i kör. Antal svarande för sysslat med handarbete/hantverk varierar mellan 173 och 623. Antal svarande för spelat musikinstrument varierar mellan 236 och 512.

Bilaga 2: Kulturvanor i Göteborg

Tabell 1. De vanligaste kulturaktiviteterna i Göteborg och genomsnitt för Sverige 2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c, s. 87.

Kommentar: Resultaten avser andelen som ägnat sig åt kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna i Göteborg och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 1. Besöksvanor i Göteborg 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 16, s. 22, s. 28, s. 46 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna. Resultaten för besökt historisk sevärdhet/byggnad och gått på museum för 2008–2009 i figuren, motsvarar åren 2009–2010 i tabellrapport från SOM-institutet 2023c. Antal svarande för besökt historisk sevärdhet/byggnad varierar mellan 80 och 339, antal svarande för gått på museum varierar mellan 80 och 340, antal svarande för gått på konstutställning varierar mellan 80 och 292 och antal svarande för besökt bibliotek varierar mellan 171 och 571.

Figur 2. Gått på bio, teater och konserter i Göteborg 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 4, s. 10, s. 52, s. 58 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna. Antal svarande för gått på bio varierar mellan 163 och 888, antal svarande för gått på teater varierar mellan 168 och 888, antal svarande för gått på pop/rock-konsert varierar mellan 80 och 679 och antal svarande för gått på klassisk konsert/opera varierar mellan 80 och 492.

Tabell 2. Folkbibliotek, museer, konsthallar, scenkonstverksamheter och biografer i Göteborg, antal, besök/publik och mest besökta

Källor: Kungliga biblioteket, Myndigheten för kulturanalys, Kulturanalys Norden och

Statistikmyndigheten SCB 2023. Kommentarer:
*Antal invånare 2022 var 596 841.
** Officiell statistik och avser folkbibliotek som finns på unika adresser och fysiska besök på bemannade serviceställen.
*** Officiell statistik och avser antal museer i det allmänna museiväsendet. Besök avser anläggningsbesök och alla museer har inte besvarat frågan om besök 2022.
**** Avser konsthallar som besvarat enkät för verksamhetsår 2022 och som inte är en del av en större verksamhet exempelvis kulturhus. Statistiken är under utveckling.
***** Avser scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering och inkluderar både scenkonstverksamheter med egen scen och turnerande verksamheter. Alla scenkonstverksamheter har inte besvarat frågan om publik 2022. Statistiken är under utveckling.
****** Officiell statistik om biografer är under utveckling och har ännu inte publicerats.

Figur 3. Läst och lyssnat på böcker i Göteborg 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 40, s. 64 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser läst eller lyssnat på någon bok minst någon gång de senaste 12 månaderna. Antal svarande för läst någon bok varierar mellan 325 och 1 190. Antal svarande för lyssnat på ljudbok varierar mellan 80 och 334.

Figur 4. Sysslat med handarbete/hantverk och spelat musikinstrument i Göteborg 2000–2022, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 34, s. 76 och s. 87.

Kommentar: Resultaten avser sysslat med handarbete/hantverk och spelat musikinstrument minst någon gång de senaste 12 månaderna. Jämförbara data saknas för spelat musikinstrument 2014–2020 då frågan ställdes tillsammans med sjungit i kör. Antal svarande för sysslat med handarbete/hantverk varierar mellan 80 och 381. Antal svarande för spelat musikinstrument varierar mellan 178 och 329.

Bilaga 3: Kulturvanor i Malmö

Tabell 1. De vanligaste kulturaktiviteterna i Malmö och genomsnitt för Sverige 2018–2019, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023c s. 5, s. 11, s. 17, s. 23, s. 29, s. 35, s. 41, s. 47, s. 53, s. 59 och s. 65. Kommentar: Resultaten avser andelen som ägnat sig åt kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna i Malmö och genomsnitt för befolkningen i Sverige.

Figur 1. Besöksvanor i Malmö 2000–2021, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 17, s. 23, s. 29 och s. 47.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna. Resultaten för besökt historisk sevärdhet/byggnad och gått på museum för 2008–2009 i figuren, motsvarar åren 2009–2010 i tabellrapport från SOM-institutet 2023c. Antal svarande för besökt historisk sevärdhet/byggnad varierar mellan 95 och 193, antal svarande för gått på museum varierar mellan 60 och 192, antal svarande för gått på konstutställning varierar mellan 60 och 138 och antal svarande för besökt bibliotek varierar mellan 89 och 274.

Figur 2. Gått på bio, teater och konserter i Malmö 2000–2021, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 5, s. 11, s. 53 och s. 59.

Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång de senaste 12 månaderna. Antal svarande för gått på bio varierar mellan 95 och 377, antal svarande för gått på teater varierar mellan 92 och 378, antal svarande för gått på pop/rock-konsert varierar mellan 60 och 360 och antal svarande för gått på klassisk konsert/opera varierar mellan 60 och 283.

Tabell 2. Folkbibliotek, museer, konsthallar, scenkonstverksamheter och biografer i Malmö, antal, besök/publik och mest besökta

Källor: Kungliga biblioteket, Myndigheten för kulturanalys, Kulturanalys Norden och

Statistikmyndigheten SCB 2023. Kommentarer:
*Antal invånare 2022 var 357 377.
** Officiell statistik och avser folkbibliotek som finns på unika adresser och fysiska besök på bemannade serviceställen.
*** Officiell statistik och avser antal museer i det allmänna museiväsendet. Besök avser anläggningsbesök och alla museer har inte besvarat frågan om besök 2022.
**** Avser konsthallar som besvarat enkät för verksamhetsår 2022 och som inte är en del av en större verksamhet exempelvis kulturhus. Statistiken är under utveckling.
***** Avser scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering och inkluderar både scenkonstverksamheter med egen scen och turnerande verksamheter. Alla scenkonstverksamheter har inte besvarat frågan om publik 2022. Statistiken är under utveckling.
****** Officiell statistik om biografer är under utveckling och har ännu inte publicerats.

Figur 3. Läst och lyssnat på böcker i Malmö 2000–2021, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 41 och s. 65.

Kommentar: Resultaten avser läst och lyssnat på någon bok minst någon gång de senaste 12 månaderna. Antal svarande för läst någon bok varierar mellan 172 och 580. Antal svarande för lyssnat på ljudbok/talbok varierar mellan 88 och 181.

Figur 4. Sysslat med handarbete/hantverk och spelat musikinstrument i Malmö 2000–2021, andel i procent

Källa: SOM-institutet 2023, s. 35 och s. 77.

Kommentar: Resultaten avser sysslat med handarbete/hantverk och spelat musikinstrument minst någon gång de senaste 12 månaderna. Jämförbara data saknas för spelat musikinstrument 2014–2020 då frågan ställdes tillsammans med sjungit i kör. Antal svarande för sysslat med handarbete/hantverk varierar mellan 115 och 198. Antal svarande för spelat musikinstrument varierar mellan 107 och 178.

Fotnoter

1. Stockholm: 984 748, Göteborg: 596 841, Malmö: 357 377 och Riket: 10 521 556 enligt folkmängden per kommun 2022 i befolkningsstatistik från Statistikmyndigheten SCB. ↑

2. Från och med 2022 utökades den äldre åldersgränsen till 90 år i SOM-undersökningarna (SOM-institutet 2023a, s. 2 och Falk, E., Sandelin, F., & Weissenbilder, M. 2022, s. 2). ↑

3. Läs mer i tabell 11 i metoddokumentationen från den nationella SOM-undersökningen, SOM-institutet 2023a. ↑

4. I denna rapport inkluderas 12 kulturaktiviteter, eftersom data saknas i tabellrapporten för sjungit i kör i Stockholm, Göteborg och Malmö för 2022 (SOM-institutet 2023b, s. 86). ↑

5. Resultaten inkluderar inte befolkning i kranskommunerna. ↑

6. Resultaten från 2022 skiljer sig för vissa kulturaktiviteter 1–2 procentenheter från Kulturanalys tidigare publicerade rapport som avser 2022 (Kulturanalys 2023b). Orsaken är olika metoder för avrundning samt att data till Kulturanalys rapport bearbetats från 1 av 7 svarsformulär från SOM- undersökningarna. I denna tabellrapport har SOM-institutet bearbetat data från fler svarsformulär för att få fler svarande och därmed större tillförlitlighet. ↑

7. I en deskriptiv analys kan ett resultat exempelvis vara att personer med låg inkomst tar del av kulturutbudet i mindre utsträckning än personer med högre inkomstnivåer. I en multivariat analys blir det möjligt att isolera hur en enskild bakgrundsfaktor påverkar kulturdeltagandet. I detta fall kan det vara möjligt att betydelsen av inkomst försvagas när även utbildningsnivå ingår i den statistiska analysen. Kulturanalys har tidigare konstaterat att utbildning är den del av socioekonomisk status som har störst effekt på kulturellt deltagande (Myndigheten för kulturanalys 2017, s. 43). ↑