Samhällets utgifter för kultur 2023

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) är ansvarig för officiell statistik om samhällets kulturutgifter. I denna rapport publicerar Kulturanalys statistik för 2023. I rapporten redovisas de offentliga aktörernas, det vill säga statens, regionernas och kommunernas, kostnader för kultur för åren 2013–2023. Jämförelser över tid justeras vanligtvis med konsumentprisindex (KPI), med 2023 som basår.

Till rapporten hör även tre Excel-filer som redovisar uppgifter längre tillbaka. Utgift­erna redovisas där såväl med nominella belopp som justerade enligt KPI. Filerna finns att hämta på myndighetens webbplats.

Under 2023 uppgick de offentliga utgifterna för kultur till 34,3 miljarder kronor. I jämförelse med 2022 innebar detta en minskning med 1,3 miljarder i löpande priser (3,8 procent). I fasta priser, justerat med KPI, var minskningen 4,4 miljarder kronor (11,4 procent). Minskningen (i fasta priser) beror framför allt på den höga inflationen 2023 och på att statligt stöd 2022 med anledning av följdverkningar av covid-19-pandemin fasats ut 2023. De offentliga kulturutgifterna i fasta priser var lägre 2023 jämfört med 2019, dvs. året innan covid-19-pandemin bröt ut. Samtidigt har utgifterna ökat över en längre tidsperiod och de var högre 2023 än under 2015, även räknat i fasta priser.

De statliga utgifterna minskade från 17,2 till 14,9 miljarder i löpande priser (13,4 procent), medan de regionala och kommunala utgifterna ökade med 4,7 respek­tive 5,3 procent. I fasta priser, justerat med KPI, minskade de statliga utgifterna med 20,2 procent. Även de regionala och kommunala utgifterna minskade i fasta priser, med 3,5 respektive 2,9 procent. Sammanlagt uppgick de regionala och kommunala kostnaderna år 2023 till 19,4 miljarder kronor.

Fram till 2020 och under decenniet dessförinnan har de regionala kulturutgifterna justerat med KPI haft en uppåtgående trend, särskilt för teater och musik. Trenden ser dock ut att ha brutits de senaste åren. Rapporten jämför även regionerna med varandra, och det framkommer att Västra Götalandsregionen har de högsta utgifterna för kultur räknat per invånare och Region Stockholm de lägsta.

När det gäller kommunernas utgifter var trenden fram till 2021 ökade utgifter för allmän kulturverksamhet och musik- och kulturskolan. Utgifterna för bibliotek och stöd till studieorganisationerna har varit mer stabila. De senaste åren har den höga inflationen medfört att de kommunala utgifterna minskat räknat i fasta priser.

Som andel av de totala offentliga utgifterna har kulturutgifterna minskat under 2023. Exempelvis minskade statens utgifter för kultur som andel av statens samlade utgifter och ligger nu på den lägsta nivån (1,2 procent) sedan 2004.

Summary

The Swedish Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys) is responsible for official statistics on public expenditure on culture. In this report, Kulturanalys publishes statistics for 2023. The report details expenditure on culture by public actors – i.e., the central government, the regions and the municipalities – from 2013 to 2023. Comparisons over time are typically adjusted by the Consumer Price Index (CPI), with 2023 as the base year.

The report is accompanied by three Excel files that provide data from earlier years. The expenditures are reported both in nominal amounts and adjusted according to the CPI. The files can be downloaded from the agency’s website.

In 2023, public spending on culture amounted to SEK 34.3 billion. Compared to 2022, this represented a decrease of SEK 1.3 billion in current prices (3.8 percent). In constant prices, adjusted with the CPI, the decrease was SEK 4.4 billion (11.4 percent). The reduction (in constant prices) is primarily due to high inflation in 2023 and the phase-out of pandemic-related support measures from 2022, introduced in response to the COVID-19 pandemic. Public spending on culture in constant prices was lower in 2023 compared to 2019, the year before the COVID-19 pandemic. Nevertheless, spending has increased over a longer period, and it was higher in 2023 than in 2015, even when adjusted for inflation.

Government spending decreased from SEK 17.2 billion to SEK 14.9 billion in current prices (13.4 percent), while regional and municipal expenditures increased by 4.7 and 5.3 percent, respectively. In constant prices, adjusted by the CPI, government expenditures decreased by 20.2 percent, while regional and municipal expenditures also declined, by 3.5 and 2.9 percent, respectively. Altogether, regional and municipal expenditures in 2023 amounted to SEK 19.4 billion.

Until 2020 and throughout the prior decade, regional spending on culture followed an upward trend, particularly for theatre and music. However, this trend appears to have reversed in recent years. The report compares different regions, showing that the Västra Götaland region has the highest per capita spending on culture while the Stockholm region has the lowest.

Regarding municipal expenditures, the trend until 2021 showed increased spending on general cultural activities and music and cultural schools. Expenditures on libraries and support for study organizations have remained more stable. In recent years, high inflation has led to a decrease in municipal expenditures when measured in constant prices.

As a share of total public spending, expenditures on culture have decreased slightly in 2023. For example, government expenditures on culture as a share of total government spending declined and are now at their lowest level (1.2 percent) since 2004.

De samlade offentliga utgifterna för kultur

Myndigheten för kulturanalys är ansvarig för officiell statistik om samhällets kultur­utgifter. I denna rapport publicerar Kulturanalys statistik för 2023 om de offentliga aktörernas (statens, regionernas och kommunernas) utgifter för kultur under åren 2013–2023. I anslutning till rapporten publiceras även tabeller i Excel-format som redovisar längre tidsperioder. Dessa finns tillgängliga på myndighetens webbplats.

Kulturanalys har publicerat statistik om samhällets kulturutgifter sedan 2012. Tidigare har det även publicerats statistik inom detta område av Statens kulturråd, som var ansvarig myndighet för statistiken under perioden 1994–2011.

Statistiken inkluderar utgifterna för kultur enligt den definition av kulturpolitik som anges i den senaste kulturpolitiska propositionen. Kulturpolitik definieras där i termer av sitt huvudsyfte ”att stödja insatser som görs inom ordets, scenens, bildens och tonens områden, samt för kulturarvet” (Prop. 2009/10:3, s. 12). I samma stycke anges också att mediepolitiken och stödet till folkbildningen har ”starka kopplingar” till kulturpolitiken. Därför ingår även dessa områden i statistiken.

I detta första kapitel presenteras en summering av alla offentliga utgifter för kultur. I de följande kapitlen presenteras några övergripande trender i statens, regionernas respektive kommunernas utgifter. I de tabellbilagor som följer med rapporten finns även utgifterna för varje enskild region och kommun. Det kan dock vara vanskligt att jämföra enskilda regioner och kommuner med varandra, då det kan finnas skillnader i hur de har sammanställt sina uppgifter. Det är även möjligt att en region eller kommun har ändrat sitt sätt att redovisa uppgifter eller ändrat sin organisation från ett år till ett annat, vilket kan påverka jämförbarheten över tid. Arbetet med att förbättra underlaget för statistiken pågår kontinuerligt på Kulturanalys.

I tabell 1 visas de samlade utgifterna för kultur 2021–2023 i nominella värden respektive justerade för KPI. Som framgår av tabellen har 2022 och 2023 års inflation fått stor effekt på de inflationsjusterade värdena. I nominella värden minskade de totala offentliga utgifterna för kultur med 3,8 procent mellan 2022 och 2023. I KPI-justerade värden minskade utgifterna i stället med 11,4 procent under samma period.

Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur 2021–2023, nominella värden och värden justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med året innan i parentes.

Table 1. Public expenditure on culture 2021–2023, nominal values and values adjusted according to the Consumer Price Index (base year: 2023). Million SEK and percentage change compared to the previous year in parentheses.

I figur 1 visas de samlade offentliga utgifterna för kultur 2013–2023 justerade för KPI, med 2023 som basår. Under det senaste decenniet har de offentliga utgifterna för kultur ökat relativt stadigt fram till 2019. Under 2020 och 2021 ökade de statliga utgifterna för kultur kraftigt i samband med covid-19-pandemin, för att sedan sjunka tillbaka under 2022 och 2023. Minskningarna beräknade i fasta priser 2022 och 2023 beror både på minskade statliga kris- och återstartsstöd och på den höga inflationen de två åren.

De offentliga kulturutgifterna i fasta priser var lägre 2023 jämfört med 2019, dvs. året innan covid-19-pandemin bröt ut. Samtidigt har utgifterna ökat över tid och 2023 var de högre än de var under 2015, även räknat i fasta priser.

Precis som för 2020 och 2021 års ökningar, ligger 2022 och 2023 års minskningar i förhållande till föregående år till stor del i de statliga utgifterna. Regionernas och kommunernas totala utgifter under 2023, räknat i fasta priser, minskade också. Regionernas utgifter för kultur minskade med 189 miljoner, eller 3,5 procent, under 2023 jämfört med 2022. Kommunernas utgifter för kultur minskade med 431 miljoner, eller 2,9 procent.

Även räknat i kronor per invånare var minskningen relativt stor jämfört med tidigare år. I 2023 års priser minskade utgifterna från 3 674 till 3 247 kronor, eller med 12 procent, mellan 2022 och 2023. Även detta kan förklaras av en återgång till nivåerna för åren före pandemin, tillsammans med att utgifterna i fasta priser minskat med anledning av den höga inflationen. Under 2023 var utgifterna per invånare, i fasta priser, lägre jämfört med 2013 – och de ligger nu i nivå med var de befann sig under perioden 2007–2012, det vill säga jämfört med längre tillbaka i tiden.

Figur 1. Offentliga utgifter för kultur 2013–2023 fördelat på staten, regionerna och kommunerna, justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor och kronor per invånare.

Figure 1. Public expenditures on culture 2013–2023 by state, regions, and municipalities, adjusted for consumer prices (base year: 2023). SEK million and SEK per capita.

Ett annat sätt att bedöma kulturutgifternas utveckling är att beräkna deras andel av de offentliga utgifterna. I figur 2 visas andelarna av de offentliga utgifterna på statlig, regional och kommunal nivå. Som andel av de totala utgifterna har de offentliga utgifterna minskat något över tid. Kulturutgifternas andel av kommunernas totala utgifter låg på ungefär samma nivå som föregående år. För kommunernas del finns en långsiktig trend av att kulturens andel av de totala utgifterna minskar, vilket kommenterades närmare i en tidigare rapport (Kulturanalys 2021: 13–14). De regionala kulturutgifterna som andel av regionernas totala utgifter (1,3 procent år 2023) minskade något 2023 i förhållande till föregående år. Statens utgifter för kultur som andel av statens samlade utgifter (1,2 procent år 2023) minskade i förhållande till föregående år och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2004.

Figur 2. Offentliga utgifter för kultur som andel av statens, regionernas och kommunernas respektive totala utgifter 2013–2023. Procent.

Figure 2. Public expenditures on culture as share of state, regional and municipal expenditures 2013–2023. Percent.

Ett tredje sätt att bedöma kulturutgifternas utveckling är att ställa dem i relation till den samlade samhälleliga produktionen. I figur 3 visas utvecklingen för de samlade kulturutgifterna som andel av BNP. Här syns en liten nedåtgående trend över tid, vilken dock tydligt bröts under 2020. Under 2022 och 2023 gick denna andel åter ned något. Detta berodde på att utgifterna för kultur minskade, samtidigt som BNP ökade när ekonomin började återhämta sig efter pandemin.

Figur 3. Offentliga utgifter för kultur som andel av BNP. Procent.

Figure 3. Public expenditures on culture as share of GDP. Percent.

*BNP för 2023 är preliminär.

Statens utgifter för kultur

Statens utgifter för kultur uppgick 2023 till 14,9 miljarder kronor.

I tabell 2 visas de statliga utgifterna för kultur 2021–2023 i nominella värden respek­tive justerade för KPI. Som framgår av tabellen har 2022 och 2023 års inflation fått stor effekt på de inflationsjusterade värdena. I nominella värden minskade de statliga utgifterna för kultur med 13,4 procent mellan 2022 och 2023. I KPI-justerade värden minskade utgifterna i stället med 20,2 procent under samma period. Minskningen i fasta priser beror framför allt på den höga inflationen 2023 och på att stöd 2022 med anledning av följdverkningar av covid-19-pandemin fasats ut 2023. Statens utgifter för kultur var 2023 tillbaka på 2013–2015 års nivåer, räknat i fasta priser.

Tabell 2. Statliga utgifter för kultur 2021–2023, nominella värden och värden justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med året innan i parentes.

Table 2. State expenditures on culture 2021–2023, nominal values and values adjusted according to the Consumer Price Index (base year: 2023). Million SEK and percentage change compared to the previous year in parentheses.

I figur 4 visas utgifternas utveckling över tid justerade enligt KPI, uppdelat på tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier. Den största minskningen 2023 skedde, precis som den största ökningen 2020–2021, inom området kultur, men även inom området folkbildning har utgifterna procentuellt sett minskat kraftigt. Även för medier har utgifterna för 2023 minskat jämfört med 2022. Sammantaget ligger statens utgifter för de tre områdena på 2015 års nivå.

Figur 4. Statens utgifter för kultur 2013–2023 fördelade på huvudområden, justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor.

Figure 4. State expenditures on culture 2013–2023 by main area, adjusted for consumer prices (base year: 2023). SEK million.

Regionernas utgifter för kultur

Regionernas utgifter för kultur uppgick 2023 till 5,2 miljarder kronor.

I tabell 3 visas regionernas nettokostnader för kultur 2021–2023 i nominella värden respektive justerade för KPI. Som framgår av tabellen har 2022 och 2023 års inflation fått stor effekt på de inflationsjusterade värdena. I nominella värden ökade de regionala utgifterna för kultur med 4,7 procent mellan 2022 och 2023. I KPI-justerade värden minskade utgifterna i stället med 3,5 procent under samma period.^[1]

Tabell 3. Regionernas nettokostnader för kultur 2021–2023, nominella värden och värden justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med året innan i parentes.

Table 3. Regional net costs of culture 2021–2023, nominal values and values adjusted according to the Consumer Price Index (base year: 2023). Million SEK and percentage change compared to the previous year in parentheses.

De regionala utgifterna (justerat med KPI) har ökat sett till hela perioden 2013–2023. I figur 5 ser man en uppåtgående trend (fram till 2020) som framför allt drivs av ökade utgifter för teater och musik, vilket också är det största utgiftsområdet. Utgift­erna inom området teater och musik minskade 2023 med 136 miljoner. Utgifterna inom områdena museer och övriga utgifter minskade också något (med 46 respektive 41 miljoner) medan utgifter för folkhögskolor ökade med 33 miljoner.

Figur 5. Regionernas nettokostnader för kultur per område, 2013–2023, justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor.

Figure 5. Regional net costs of culture by area, 2013–2023, adjusted for consumer prices (base year: 2023). SEK million.

I figur 6 visas regionernas utgifter för kultur per invånare 2023. Skillnaderna är stora mellan regionerna. Västra Götalandsregionen har de högsta utgifterna för kultur, 798 kronor per invånare, följt av Jämtland med 777 kronor. De lägsta utgifterna för kultur har Region Stockholm med 219 kronor. För hela landet var siffran 492 kronor per invånare.

Figur 6. Regionernas nettokostnader för kultur 2023 per region. Kronor per invånare.

Figure 6. Regional net costs of culture 2023 per region. SEK per capita.

*Här redovisas endast Gotlands utgifter för folkhögskolor. Gotlands övriga utgifter för kultur redovisas under kommunala utgifter för kultur.

Kommunernas utgifter för kultur

Kommunernas utgifter för kultur uppgick 2023 till 14,2 miljarder kronor.

I tabell 4 visas kommunernas nettokostnader för kultur 2021–2023 i nominella värden respektive justerade för KPI. Som framgår av tabellen har 2022 och 2023 års inflation fått stor effekt på de inflationsjusterade värdena. I nominella värden ökade de kommunala utgifterna för kultur med 5,4 procent mellan 2022 och 2023. I KPI-justerade värden minskade utgifterna i stället med 2,9 procent under samma period.

Tabell 4. Kommunernas nettokostnader för kultur 2021–2023, nominella värden och värden justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med året innan i parentes.

Table 4. Municipal net costs of culture 2021–2023, nominal values and values adjusted according to the Consumer Price Index (base year: 2023). Million SEK and percentage change compared to the previous year in parentheses.

I figur 7 visas de kommunala utgifternas utveckling över tid uppdelat på fyra utgifts­områden, i 2023 års priser. Utgifterna för musik- och kulturskola samt allmän kultur­verksamhet är de som ökat mest och stadigast fram till 2021. Under hela perioden 2013–2023 har kostnaderna för allmän kulturverksamhet ökat med cirka 650 miljoner (14 procent), och musik- och kulturskola med cirka 342 miljoner (12 procent). Kostnaderna för bibliotek ligger på ungefär samma nivå 2023 som de gjorde under 2013. Stödet till studieorganisationer har fluktuerat under perioden.

Figur 7. Kommunernas nettokostnader för kultur 2013–2023 per område, justerade enligt KPI (basår: 2023). Miljoner kronor.

Figure 7. Municipal net costs of culture 2013–2023 by area, adjusted for consumer prices (base year: 2023). SEK million.

Referenser

Ekonomistyrningsverket 2024. Tidsserier, statens budget m.m. Stockholm: Ekonomistyrningsverket. https://www.esv.se/press-och-publicerat/publikationer/2024/tidsserier-statens-budget-m.m.-2023

Kulturanalys 2018. Samhällets utgifter för kultur 2017. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2021. Samhällets utgifter för kultur 2020. Kulturfakta 2021:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2022. Samhällets utgifter för kultur 2021. Kulturfakta 2022:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2023. Samhällets utgifter för kultur 2022. Kulturfakta 2023:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Proposition 2009/10:3. Tid för kultur.

SCB 2024a. ”Folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2023”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2024b. ”Konsumentprisindex (KPI) fastställda årsmedeltal, total 1980=100. År 1980–2023”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__PR__PR0101__PR0101A/KPIFastAmed/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2024c. ”Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2024d. ”Kostnader och intäkter för kommuner efter region och verksamhets­område”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107B/KostnDR/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2024e. ”Nettokostnad exkl. läkemedel inom förmånen för regioner efter verksamhetsområde. År 2009–2023”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107D/FinansLT/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2024f. ”Kostnader och intäkter för kommuner efter region och verksamhets­område. År 2011–2023”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107B/KostnDR/. Data hämtas via SCB:s api:er.

Bilaga I. Datakällor och metod

Samhällets utgifter för kultur bygger på uppgifter från Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB. Se referenslistan för länkar till de rapporter och tabeller som har använts.

Staten

Uppgifter för 1997–2023 har hämtats från publikationen Tidsserier, statens budget m.m. från Ekonomistyrningsverket (ESV). I rapporten redovisas 2013–2023 och i en tabellbilaga 1997–2023.

Statens utgifter för kultur omfattar anslag inom tre huvudområden: kultur, medier och folkbildning. Här ingår framför allt poster från utgiftsområde 17, exklusive tros­samfund, ungdomsfrågor, civilsamhällesfrågor och idrottsfrågor. Därtill har stöd till massmedia tagits med från utgiftsområde 1. Från år 2023 redovisas även bidrags­fastigheter. Se bilaga II för en förteckning över de specifika anslagsposterna i stats­budgeten.

Regionerna

Räkenskapssammandraget (RS), Statistikmyndigheten SCB.

Kulturanalys har specialbeställt uppgifter från 2007–2010. Från 2011 och framåt hämtas uppgifter från SCB:s webbplats. I rapporten redovisas 2013–2023 och i en tabellbilaga 2007–2023.

Gotlands kostnader för kultur redovisas huvudsakligen under kommunala kostnader. Under regionala kostnader redovisas endast kostnader för folkhögskolor.

Fram till 2016 års rapport byggde statistiken om regionernas utgifter på Kulturanalys enkät till ansvariga chefer för den regionala kulturverksamheten (Kulturanalys 2018:5). För att minska regionernas uppgiftslämnarbörda började Kulturanalys därefter i stället använda de uppgifter som SCB samlar in via RS. De regionala kulturutgifterna i RS fördelas på fyra poster och är inte lika detaljerade som de som samlades in av Kulturanalys. Överensstämmelsen mellan uppgifterna i RS och Kulturanalys är dock relativt god. Kulturanalys har gjort bedömningen att uppgift­erna har motsvarande kvalitet och att vi kan använda SCB:s redan insamlade uppgifter för denna statistikprodukt.

Regionernas kulturverksamheter har dessutom getts möjlighet att se över uppgifterna och korrigera dem. Inför årets rapport har flera regioner infört rättelser. Flera regioners kulturverksamheter har också rapporterat att de kommer att arbeta för förbättrad kvalitet i rapporteringen till SCB:s räkenskapssammandrag.

Kommunerna

Räkenskapssammandraget (RS), Statistikmyndigheten SCB.

Kulturanalys har specialbeställt uppgifter från 1998–2010. Från 2011 och framåt hämtas uppgifterna på SCB:s webbplats. I rapporten redovisas företrädesvis 2013–2023 och i en tabellbilaga 1998–2023.

Övriga uppgifter

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) är avsett att mäta hur priserna utvecklar sig över tid för den privata inhemska hushållskonsumtionen. I KPI ingår konsumtion av varor, tjänster och låneräntor. Uppgiften har hämtats från SCB.

Befolkning

Befolkningsuppgifterna gäller folkmängden i relevant område den 31 december för året i fråga. Uppgifterna har hämtats från SCB.

Bruttonationalprodukt (BNP)

Bruttonationalprodukten till marknadspris (BNP) avser mäta det samlade ekono­miska värdet av det som producerats inom ett land under ett år, och är det slutliga resultatet av inhemska producentenheters produktionsverksamhet. Det definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras minus värdet av alla varor eller tjänster som används vid skapandet av dem. Uppgiften för statistikåret från SCB är vanligtvis preliminär vid publiceringen av denna statistik, och den hämtas från Eurostat.

Definitioner

Utgifter och kostnader

Utgift är det belopp som betalats vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift, som uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna för staten kallas utgifter, även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader. Beträffande regioner och kommuner rör uppgifterna kostnader.

Alla uppgifter rörande regioner och kommuner avser nettokostnader. Nettokostnader är bruttokostnaderna minus samtliga intäkter. Intäkterna inkluderar interna intäkter från andra kommunala förvaltningar, intäkter från försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting, intäkter från statsbidrag, andra bidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter.

I rapporten används termerna utgift och kostnad synonymt i betydelsen kostnad.

Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgeten 2013–2023

* Anslagsposter som utgått eller överförts till andra.

** Nya eller ändrade anslagsposter sedan 2018.

Observera att Kulturanalys grupperat posterna i statsbudgeten till en egen hierarki för denna rapport.

Bilaga III. Poster i räkenskapssammandragen för regioner

Från SCB:s räkenskapssammandrag för regionerna ingår följande poster i beräkning­arna av kulturutgifterna. Det nedanstående är ett utdrag ur SCB:s instruktioner till regionerna. Kostnader för sjukhusbibliotek ingår inte i dessa poster, utan redovisas under specialiserad vård.

Teater- och musikverksamhet (610)

Här redovisas uppgifter gällande länsmusik och länsteatrar. Dessutom ingår bidrag och stöd till såväl länsteaterföreningar och musikproducenter som till projekt och fria grupper inom teater-, dans- och musikverksamhet.

Museiverksamhet (620)

Här redovisar du bland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till projekt med museal anknytning och kulturmiljövård.

Övrig kulturverksamhet (690)

Detta delområde rymmer verksamhet med anknytning till bibliotek och litteratur samt verksamheter inom bild, form, design och hemslöjd. Dessutom bidrag till studieförbund, pensionärsorganisationer, idrottsförbund, Friluftsfrämjandet och ungdomsorganisationer.

Folkhögskoleverksamhet (510)

Här ska redovisas den verksamhet som bedrivs vid de egna folkhögskolorna liksom bidrag till andra, rörelsedrivna, folkhögskolor.

Bilaga IV. Poster i räkenskapssammandragen för kommuner

Från SCB:s räkenskapssammandrag för kommunerna ingår följande poster i beräk­ningarna av kulturutgifterna. Texten nedan är ett utdrag ur SCB:s anvisningar till kommunerna. Under den bredare rubriken ”Kultur och fritid” ligger också idrotts- och fritidsanläggningar (340) och fritidsgårdar (350), men dessa har inte tagits med i Kulturanalys sammanställning.

Stöd till studieorganisationer (310)

Allt stöd till studieorganisationer, oavsett om studieorganisationen ägnar sig åt kultur eller annan verksamhet. Även administrationen kring stödet ingår.

Allmän kulturverksamhet, övrigt (315)

Allmän kulturverksamhet inklusive stöd till kulturella föreningar. Även kostnader och intäkter för museiverksamhet redovisas här.

Bibliotek (320)

Kostnader för tillhandahållande och förmedling av information samt utlåning av medier till allmänheten. Allmänkulturell verksamhet som sker i bibliotekets regi såsom utställningar, teater etc. ska föras till Allmän kulturverksamhet.

Musikskola/kulturskola (330)

Kultur- och musikskola, t.ex. kommunal musikskola eller föreningsdriven kultur­skola. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en musikprofil eller annan specialisering, t.ex. musikdagis, ska inte räknas hit utan föras på aktuell pedagogisk verksamhet.

Bilaga V. List of terms

Fotnot

1. Regionernas uppgifter avser data de lämnat till Statistikmyndigheten SCB – och som sedan kvalitetssäkrats (av Kulturanalys i dialog med regionerna) och därefter i en del fall justerats. För Region Sörmland tyder mycket på att kostnaderna för 2023 fortsatt är underskattade, något regionen ska se över inför kommande rapportering till SCB. Även när det gäller andra regioner finns osäkerheter i uppgifterna som löpande ses över. ↑