Scenkonst 2024

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys presenterar i denna rapport statistik om scenkonst. Statistiken omfattar 405 scenkonstverksamheter med varaktig offent­lig finansiering. Data har samlats in genom en enkät. I enkäten ställdes frågor om organisationsform, ekonomi, personal och verksamhet till verksamheter inom flera scenkonst- och musikområden: teater, dans, musik, musikteater, samtida cirkus och övriga scenkonstuttryck. I rapporten presenteras i huvudsak resultat för verksamhetsåret 2024. Vi beskriver även utvecklingen över tid för 67 scenkonstinstitutioner som vi har uppgifter om för perioden 2015–2024.

Över 40 000 föreställningar och konserter

Scenkonstverksamheterna spelade under 2024 cirka 31 300 egen- och samproduce­rade föreställningar och konserter, samt tog emot nära 10 500 gästspel till sina scener. Det totala publikantalet uppgick till 6,6 miljoner. Föreställningar och konserter genomfördes i 287 av Sveriges 290 kommuner. Flest föreställningar och konserter spelades i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Stark publikutveckling 2024

I rapporten presenteras tidsserier för 67 scenkonstinstitutioner med uppgifter från 2015–2024. Under 2024 spelades ungefär lika många föreställningar och konserter som 2023, men publiken fortsatte att öka. Publiken ökade med 8 procent jämfört med föregående år.

Scenkonst för barn

Rapporten visar att en stor del av scenkonstutbudet, 57 procent, riktades till barn. Teater stod för den största andelen av förställningarna och konserterna för barn. Totalt 1,7 miljoner barn fanns i publiken, och minst en föreställning eller konsert spelades i 278 av 290 kommuner.

6,8 miljarder i samlade intäkter och kostnader

De samlade intäkterna uppgick till 6,83 miljarder kronor och kostnaderna till 6,79 miljarder kronor. Offentlig finansiering stod för 81 procent av den totala finansieringen. Totalt utfördes 5 445 årsarbetskrafter under 2024, där kvinnor stod för 54 procent och män för 46 procent.

Summary

This report by the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis presents statistics on the performing arts. The statistics cover 405 performing arts organisations receiving continuous public funding. Data have been collected through a survey. The questionnaire included questions on organisational structure, finances, staff, and activities across several performing arts and music fields, namely: theatre, dance, music, music theatre, contemporary circus, and other performing arts forms. The report mainly presents results for the financial year 2024, while also describing developments over time for 67 performing arts institutions for which data are available from 2015–2023.

Over 40,000 concerts and performances

In 2024, said organisations staged around 31,300 self-produced and co-produced performances and concerts and hosted nearly 10,500 guest performances. Altogether, these events attracted an audience of 6.6 million. Performances and concerts were presented in 287 of Sweden’s 290 municipalities, with the highest numbers in Stockholm, Gothenburg and Malmö.

Continued growth in audiences

Time series for 67 institutions show that the number of performances and concerts in 2024 remained roughly the same as in 2023, while audience numbers continued to rise. Compared with the previous year, audiences increased by 8 per cent.

Performing arts for children

The report shows that a large share of the concerts and performances – 57 per cent – was aimed at children. Theatre accounted for the largest share of these productions. In total, 1.7 million children attended performances or concerts, and at least one such event took place in 278 of the country’s 290 municipalities.

6.8 billion in total revenues and expenditures

Total revenues amounted to SEK 6.83 billion, while expenditures reached SEK 6.79 billion. Public funding accounted for 81 per cent of total financing. Employment in the sector corresponded to 5,445 full-time equivalents in 2024, with women representing 54 per cent and men 46 per cent.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) presenterar i denna rapport för femte gången statistik om scenkonst i Sverige. Rapporten ingår i Kulturanalys uppdrag att utveckla och tillhandahålla statistik om scenkonst. Syftet med statistiken är att över tid följa scenkonstens verksamheter, med fokus på antalet föreställningar och konserter, publik, ekonomi och personal. Statistiken är underlag till beslutsfattare på olika nivåer, myndigheter, branschorganisationer, forskare, massmedia, och scenkonstens verksamheter.

Rapporten presenterar statistik om 405 professionella scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering. I statistiken ingår scenkonstverksamheter inom områdena musik, teater, dans, musikteater, opera, musikal, samtida cirkus och övrig scenkonst. Statistiken omfattar organisationsformer, föreställningar, konserter, publik, ekonomi och personal. Dessutom ingår ett särskilt kapitel om scenkonst med barn som målgrupp.

I rapporten redovisas i huvudsak resultat för verksamhetsåret 2024. Antal föreställ­ningar eller konserter, publik, intäkter och kostnader samt årsarbetskrafter redo­visas för perioden 2015–2024 för 66–68 verksamheter. Dessa verksamheter har följts upp inom ramen för kultursamverkansmodellen eller fått verksamhetsbidrag från stat eller region. Om uppgifter saknats för enstaka år har värden imputerats (uppskattats).^[1]

Mer information om årets undersökning finns i bilagan Om statistiken i slutet av denna rapport.

Disposition

Rapportens andra kapitel beskriver verksamheternas organisation och scenkonstområden. Det tredje kapitlet presenterar statistik om föreställningar, konserter, mottagna gästspel och publik. Här redovisas även den geografiska spridningen av scenkonstutbudet. Det fjärde kapitlet lyfter fram statistik om scenkonst riktad till barn. Det sista kapitlet behandlar ekonomi och personal. Förutom totala intäkter och kostnader presenteras även intäkter per intäktsslag och kostnader per kostnadsslag. Personalen redovisas i antal årsarbetskrafter, totalt samt fördelat på kvinnor och män, och per scenkonstområde.

Rapportens bilaga innehåller en redogörelse för undersökningen, population och svarsstatistik. Tillsammans med rapporten publiceras en tabellbilaga i Excel-format som finns tillgänglig på Kulturanalys webbplats. Tabellbilagan innehåller alla tabeller och figurer som presenteras i rapporten samt underlag till figurerna.

Organisation och scenkonstområden

Nedan beskrivs översiktligt huvudmän och organisationsform samt huvudsakligt scenkonstområde för de scenkonstverksamheter som svarat på 2024 års undersökning.

Organisationsform och huvudman

Tabell 1 visar organisationsform och huvudmän för de scenkonstverksamheter som ingår i denna rapport. Den vanligaste organisationsformen bland de svarande var företag, som utgör 172 verksamheter (42 procent). Av företagen hade 19 offentlig huvudman, och i 2 fall hade en offentlig instans (stat, region eller kommun) utsett mer än hälften av styrelsens ledamöter.

Utöver företagen ingår 57 ekonomiska föreningar och 129 ideella föreningar i undersökningen. De flesta ideella föreningar saknar huvudman. Vidare omfattar undersökningen 13 regionala och 18 kommunala verksamheter samt 16 stiftelser, varav 9 hade regional huvudman eller annan offentlig instans som utsett styrelsen.

När det gäller kombinationen av huvudman och organisationsform framträder framför allt två kategorier: företag utan offentlig huvudman och ideella föreningar utan offentlig huvudman. Dessa utgör tillsammans majoriteten av de fria scenkonstverksamheterna.

Tabell 1. Organisationsform och huvudman, 2024, antal och andel

Kommentar: *Annan huvudman, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan.

Huvudsakligt scenkonstområde

Tabell 2 visar vilket huvudsakligt scenkonstområde verksamheterna själva har angett. För de flesta finns ett tydligt huvudområde, men vissa verksamheter har uppgett att det inte går att ange eftersom de verkar inom flera områden i ungefär lika stor omfattning. I tabellen redovisas dessa svar under kategorin Flera scenkonstområden. Totalt gäller det 28 verksamheter, som ofta är större regionala aktörer med ett brett uppdrag. I kategorin ingår även GöteborgsOperan och Kungliga Operan.

Statistiken inkluderar 207 verksamheter med musik som huvudsaklig inriktning, och 93 teaterverksamheter. Därutöver ingår 52 dansverksamheter, 11 verksamheter inom opera/musikteater/musikal, 9 verksamheter inom samtida cirkus och 5 verksamheter med övrig scenkonst som inriktning.

Tabell 2. Scenkonstverksamheter per huvudsakligt scenkonstområde, 2024, antal och andel

Föreställningar, konserter och publik

Egen- och samproducerade föreställningar, konserter och mottagna gästspel

Scenkonstverksamheterna spelade 31 295 egen- och samproducerade föreställningar eller konserter under 2024 och tog emot 10 471 gästspel till sina scener (tabell 3).^[2]

Tabell 3. Föreställningar och konserter, 2024, antal

Musik och teater stod för störst andel

Figur 1 visar andelen föreställningar och konserter per scenkonstområde. Teater­föreställningar var vanligast och utgjorde 41 procent av utbudet, följt av musikkonserter med 35 procent. Dans stod för 10 procent, opera/musikteater/musikal för 6 procent och samtida cirkus respektive övrig scenkonst för 4 procent vardera.

Figur 1. Föreställningar och konserter per scenkonstområde, 2024, andel

Kommentar: Baseras på svar från 391 scenkonstverksamheter. Uppgifter saknas om 1 776 föreställningar och konserter som avser turnerande verksamhet utanför det egna länet, eller där verksamheten inte svarat på frågan om föreställningar eller konserter per scenkonstområde.

Föreställningar och konserter på scenkonstinstitutionerna 2015–2024

Figur 2 visar antalet föreställningar och konserter 2015–2024, baserat på uppgifter från 66 scenkonstinstitutioner. Både egen- och samproduktioner samt gästspel ingår.^[3]

Under 2024 spelades 25 423 föreställningar och konserter, vilket är ungefär samma nivå som 2023 och något högre än under 2015–2018.^[4] Antalet minskade kraftigt under pandemin: år 2020 var det endast 13 900. Sedan 2022 motsvarar antalet åter nivåerna före pandemin och ligger stabilt på över 25 000 årligen.

Figur 2. Föreställningar och konserter, 2015–2024, antal

Kommentar: Tidsserien baseras på 66 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats.

Flest föreställningar och konserter i storstadslänen

Tabell 4 visar att scenkonstutbudet varierade stort mellan länen. Flest före­ställningar och konserter spelades i storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Räknat per invånare var antalet störst på Gotland (13 per 1 000 invånare), följt av Blekinge (9 per 1 000 invånare).^[5]

Tabell 4. Föreställningar och konserter per län, 2024, totalt och uppdelat på egen- och samproduktion och gästspel samt antal per 1 000 invånare

Kommentar: Uppgifter om kommun saknas för 5 125 föreställningar och konserter, varav 3 082 egen- och samproduktioner och 2 043 gästspel. Befolkningsstatistik är hämtad från Statistikmyndigheten SCB.

Föreställningar och konserter i 287 av 290 kommuner

Totalt spelades föreställningar och konserter i 287 av 290 kommuner. På kartan (figur 3) framgår den geografiska spridningen. Vissa föreställningar eller konserter kan ha räknats dubbelt eftersom egenproducerade föreställningar och konserter och gästspel redovisas tillsammans. Kartan bedöms ändå ge en tillförlitlig bild över spridningsmönstret.

Figur 3. Föreställningar och konserter per kommun, 2024, antal

Kommentar: Uppgifter om kommun saknas för 5 125 föreställningar och konserter, varav 3 082 egen- och samproduktioner och 2 043 gästspel.

En tredjedel av scenkonstutbudet i storstäderna

Under 2024 fanns drygt en tredjedel, 34  procent, av scenkonstutbudet i de tre storstadskommunerna Stockholm (6 996 föreställningar och konserter), Göteborg (3 058) och Malmö (2 595). I 11 kommuner spelades fler än 500 föreställningar och konserter, och i 60 kommuner spelades fler än 100 föreställningar eller konserter. I 193 kommuner spelades mellan 10 och 99 föreställningar och konserter. I 40 kommuner spelades färre än 10 föreställningar och konserter.

Sammanfattningsvis nådde scenkonstverksamheterna som ingick i undersökningen nästan alla kommuner i Sverige 2024, men storstadsbor hade ett större scenkonst-utbud under året.

Publiken uppgick till 6,6 miljoner

Det totala publikantalet under 2024 var 6,6 miljoner. Av dessa gick 76 procent på egen- och samproducerade föreställningar och konserter, och 24 procent på gästspel (tabell 5).

Tabell 5. Publik, 2024, antal

Störst andel på teater och musikkonserter

Figur 4 visar publikens fördelning per scenkonstområde. Musikkonserter stod för 40 procent av publiken, och teaterföreställningar för 34 procent. 13 procent av publiken gick på opera/musikteater/musikal, följt av dans 7 procent, samtida cirkus 4 procent och övrig scenkonst 3 procent.

Figur 4. Publik per scenkonstområde, 2024, andel

Kommentar: Baseras på svar från 386 scenkonstverksamheter. Uppgifter saknas om 321 410 i publiken vilket avser verksamhet utanför det egna länet eller landet, eller där verksamheten inte svarat på frågan om publik per scenkonstområde.

Publik på scenkonstinstitutionerna 2015–2024

Figur 5 visar publikantal under perioden 2015–2024 för 67 scenkonstinstitutioner.^[6] Under 2024 noterades det största publikantalet under tidperioden: 4,7 miljoner. Det är en ökning med 8 procent jämfört med. Under 2015–2019 uppgick publiken till 4,2–4,5 miljoner årligen. Publikantalet minskade betydligt under pandemin (2020–2021) och var som minst 1,2 miljoner.

Figur 5. Publik, 2015–2024, antal

Kommentar: Tidsserien baseras på 67 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats.

Publika aktiviteter

De flesta verksamheter anordnar publika aktiviteter i anslutning till föreställningar och konserter. Vanligast var öppna repetitioner eller provföreställningar, som 85 procent hade anordnat. Näst vanligast var publika samtal och föredrag (79 procent), och många hade även samtal i samband med föreställning/konsert (77 procent). Många erbjöd även skapande aktiviteter, både enstaka (78 procent) och återkommande, t.ex. kurser eller amatörensembler (45 procent).

61 procent hade öppna föreställningar utan biljettförsäljning, och 54 procent hade visningar eller guidningar i verksamhetens lokaler. Föreställningar eller konserter av och med amatörer anordnades hos 54 procent av verksamheterna.

Tabell 6. Publika aktiviteter, 2024, antal scenkonstverksamheter och andel scenkonstverksamheter

Kommentar: Baseras på svar från 108 scenkonstverksamheter.

Scenkonst för barn

I detta kapitel presenteras statistik om scenkonst för barn. Kulturanalys utgår från FN:s barnkonvention där barn definieras som ”varje människa under 18 år”. Inom scenkonst används dock olika åldersgränser – vissa sätter en lägre, andra en högre. Det är därför viktigt att notera att de föreställningar och konserter samt den publik som redovisas i detta kapitel ibland inkluderar personer över 18 år.

En annan osäkerhet med statistiken om barn i publiken är att många verksamheter saknar metoder för att registrera publikens ålder. I sådana fall räknas all publik som barn – även medföljande vuxna vid familjeföreställningar, konserter eller skolarrangemang.

Föreställningar och konserter med barn som målgrupp

Scenkonstverksamheterna spelade 20 870 föreställningar och konserter riktade till barn under 2024, motsvarande 57 procent av det totala utbudet (tabell 7).

Tabell 7. Föreställningar och konserter riktade till barn, 2024, antal och andel

Kommentar: Andel föreställningar och konserter för barn baseras på de 180 verksamheter som svarat på frågan om antal föreställningar och konserter riktade till barn. Basen, det vill säga antalet föreställningar och konserter totalt, är 36 521. Uppgifter saknas för 181 fria musikgrupper som inte fått frågan om konserter med barn som målgrupp.

En stor andel av scenkonstutbudet för barn är skolföreställningar och skolkonserter. Totalt redovisades 13 228 skolföreställningar och skolkonserter, vilket motsvarar 63 procent av scenkonstutbudet för barn.

Föreställningar och konserter för barn per scenkonstområde

Figur 6 visar föreställningarna och konserterna för barn per scenkonstområde. Av figuren framgår att över hälften (53 procent) av scenkonstutbudet för barn var teaterföreställningar. Musikkonserter stod för 21 procent, följt av dans, 14 procent. Samtida cirkus, opera/musikteater/musikal och övrig scenkonst stod för 4 procent vardera.

Figur 6. Föreställningar och konserter för barn, per scenkonstområde, 2024, andel

Kommentar: Figuren baseras på svar från 177 verksamheter som svarat på frågan om antal föreställningar och konserter riktade till barn per scenkonstområde (19 726 föreställningar och konserter totalt). Uppgifter saknas för 988 föreställningar och konserter som avser turnerande verksamhet utanför det egna länet eller landet, eller där verksamheten inte svarat på frågan om föreställningar eller konserter per scenkonstområde.

Scenkonst för barn i 278 av landets 290 kommuner

Föreställningar och konserter för barn spelades i 278 av 290 kommuner. Drygt en fjärdedel (28 procent) av scenkonstutbudet spelades i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Andelen barn i dessa tre storstadskommuner utgör cirka 18 procent av barn i Sverige (SCB, 2025). Det bör noteras att många skolklasser från närliggande kommuner reser till dessa städer.

Barn i publiken

Drygt 1,8 miljoner barn gick på föreställningar och konserter (tabell 8). Detta motsvarar 28 procent av den totala publiken. Barn utgör således en lägre andel av den totala publiken, jämfört hur stor andel av scenkonstutbudet som riktar sig till barn. Scenkonstutbud med barn som målgrupp kräver ofta ett mindre format, medan produktioner för de största scenerna passar bättre för vuxen publik. I realiteten är barn och unga flera målgrupper, och scenkonstverksamheterna behöver anpassa repertoaren efter barnens utveckling och intressen i olika åldrar.

Tabell 8. Barn i publiken, 2024, antal, andel och antal svar

Kommentar: Andel barn baseras på de 365 verksamheter som svarat på frågan om antal barn i publiken. Basen, det vill säga det totala publikantalet, är 6 241 831.

Ekonomi och personal

I detta avsnitt redogörs för scenkonstverksamheternas intäkter, kostnader och personal. Uppgifter om intäkter per intäktsslag, kostnader per kostnadsslag samt tidsserier har endast samlats in för större scenkonstverksamheter och presenteras under egna rubriker.

Intäkter och kostnader 2024

De samlade intäkterna 2024 uppgick till 6,83 miljarder kronor och de samlade kost­naderna till 6,79 miljarder kronor.

Verksamheter med teater som huvudsakligt scenkonstområde stod för 25 procent av de samlade intäkterna och musik för 23 procent. De verksamheter som presenterar ett scenkonstutbud inom flera områden och som inte kan ange ett huvudsakligt scenkonstområde, stod för 40 procent av intäkterna. I denna kategori ingår Sveriges två största operor – GöteborgsOperan och Kungliga Operan – som ensamma stod för 19 procent av intäkterna. Opera/musikteater/musikal stod för 7 procent och dans för 4 procent. Samtida cirkus och övrig scen­konst stod mindre än 1 procent vardera.

Figur 7. Intäkter per scenkonstområde, 2024, andel

Kommentar: Baseras på svar från 391 scenkonstverksamheter. Kategorin Flera scenkonstområden består av verksamheter som inte kunnat ange ett huvudsakligt område. Flera av dessa är stora scenkonstverksamheter: Estrad Norr, Kultur Gävleborg, Regionteater Väst, Riksteatern, Scenkonst Sörmland samt Smålands Musik och Teater.

Intäkter och kostnader för scenkonstinstitutionerna 2015–2024

Figur 8 visar de samlade intäkterna och kostnaderna i löpande priser för 68 scen­konstinstitutioner.^[7] De samlade intäkterna och kostnaderna var 6,2 miljarder kronor 2024. Intäkterna ökade med 3,5 procent jämfört med 2023, medan kostnaderna ökade med 2,3 procent. Intäkterna till de 68 scenkonstverksamheter som ingår i figur 8 motsvarar 92 procent av intäkterna till samtliga 403 scenkonstverksamheter som ingår i undersökningen 2024 och som svarat på frågan om totala intäkter.

Utvecklingen över tid visar att intäkter och kostnader i stort sett har följts åt. Under 2015–2018 skedde en gradvis ökning, en trend som bröts under pandemin.

Figur 8. Samlade intäkter och kostnader, 2015–2024, miljoner kronor

Kommentar: Baseras på 68 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats. Figuren redovisar löpande intäkter och kostnader.

Intäkter per intäktsslag

I detta avsnitt om intäkter per intäktsslag, och efterföljande avsnitt om kostnader per kostnadsslag, baseras statistiken på scenkonstinstitutioner som har fått en längre enkät. Det är 104 scenkonstinstitutioner som får statliga och/eller regionala verksam­hetsbidrag och flera har offentlig huvudman.

År 2024 utgjorde offentlig finansiering 81 procent av de totala intäkterna, samma andel som året innan. Verksamhetsintäkter – såsom biljettförsäljning, sålda eller fakturerade konserter, annan programverksamhet samt annan försäljning – stod för 15 procent av intäkterna. Denna andel är nästintill oförändrad jämfört med föregående år. Sponsring och donationer stod för 4 procent, vilket är en ökning jämfört med 2023 då andelen var 1 procent.

Tabell 9. Intäkter per intäktsslag, 2024 och 2023, andel av totala intäkter

Kommentar: Baseras på svar från 104 scenkonstverksamheter. *I kategorin ingår EU-bidrag och bidrag från Arbetsförmedlingen. **I kategorin ingår posterna övriga intäkter, finansiella intäkter, fondavkastningar och intäkter från övriga (icke-offentliga) bidrag.

Kostnader per kostnadsslag

Tabell 10 visar fördelningen av olika kostnader. Personalkostnader stod för 59 procent av de totala kostnaderna 2024, vilket är nästan oförändrat jämfört med 2023. Lokalkostnader utgjorde 11 procent, andra verksamhetskostnader 28 procent och finansiella kostnader 3 procent.

Tabell 10. Kostnader per kostnadsslag, 2024 och 2023, andel av totala kostnader

Kommentar: Baseras på svar från 104 scenkonstverksamheter.

Antal årsarbetskrafter

Under 2024 utfördes 5 445 årsarbetskrafter. Detta omfattar anställd personal (tillsvidare och visstid) men exkluderar frilansare.

Flest årsarbetskrafter utfördes hos verksamheter med flera scenkonstområden (41 procent). I denna kategori ingår de två största operorna GöteborgsOperan och Kungliga Operan, som tillsammans stod för 21 procent av årsarbetskrafterna. Näst flest årsarbetskrafter utfördes hos verksamheter med teater som huvudsaklig inriktning, 27 procent. Verksamheter med musik som huvudsaklig inriktning hade en femtedel av årsarbetskrafterna, 20 procent. Opera/musikteater/musikal stod för 8 procent av årsarbetskrafterna, följt av dans 3 procent samt övrig scenkonst och samtida cirkus som stod för 0,5 procent vardera.

Tabell 11. Årsarbetskrafter per huvudsakligt scenkonstområde, 2024, andel

Kommentar: Baserat på svar från 203 scenkonstverksamheter.

Kvinnor stod för 54 procent av årsarbetskrafterna och män för 46 procent.^[8] Fördelningen har varit i stort sett oförändrad 2019–2024.

Tabell 12 visar hur årsarbetskrafterna fördelades mellan kvinnor och män inom olika scenkonstområden. Musik var det enda scenkonstområde där män utgjorde en lika stor andel av årsarbetskrafterna som kvinnor. Övriga områden hade en något större andel kvinnor än män. Inom teater utgjorde kvinnor 58 procent av årsarbetskrafterna, medan männen stod för 42 procent. Även inom dans var kvinnorna i majoritet, med 56 procent kvinnor och 44 procent män. På verksamheter med opera/musikteater/musikal som huvudsaklig inriktning var könsfördelningen något jämnare, 53 procent kvinnor och 47 procent. Motsvarande siffror för större verksamheter med flera scenkonstområden var 54 respektive 46 procent.

Tabell 12. Årsarbetskrafter fördelat på kvinnor och män och huvudsakligt scenkonstområde, 2024, andel

Kommentar: Baseras på svar från 98 verksamheter som sammanlagt redo­visat 5 062 årsarbetskrafter.

Årsarbetskrafter på scenkonstinstitutionerna 2015–2024

Figur 9 visar antalet årsarbetskrafter 2015–2024. Statistiken omfattar 67 scenkonst­institutioner. År 2024 rapporterades 4 886 årsarbetskrafter, en minskning med 2 procent jämfört med 2023. Antalet årsarbetskrafter har varit relativt stabilt över tid: under hela perioden har det varierat mellan 4 700 och 5 000.

De 4 886 årsarbetskrafter som redovisas av 67 scenkonstverksamheter motsvarar 90 procent av det totala antalet årsarbetskrafter 2024 (5 445) som redovisas under rubriken Antal års­arbetskrafter, där 203 verksamheter ingår.

Figur 9. Årsarbetskrafter, 2015–2024, antal

Kommentar: Baseras på svar från 67 scenkonstverksamheter.

Referenser

Konstnärsnämnden och Kulturrådet. (2015). Översyn av statens insatser inom dansområdet. Stockholm.

Prop. 2024/2025 Utgiftsområde 17. (2024). Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid. Stockholm.

Statens kulturråd. (2017). Professionell samtida cirkus – en kartläggning. Kulturrådets skriftserie 2017:4. Stockholm.

Statistikmyndigheten SCB. (2025). Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön 1968–2024 [Databas]. Hämtad 2025-10-02 från https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/

Bilaga 1. Om statistiken

Denna bilaga beskriver den undersökning som ligger till grund för rapporten Scenkonst 2024.

Målpopulation

Målpopulation är den grupp som Kulturanalys avser att undersöka och publicera statistik om. Till skillnad från den faktiska undersökta populationen är målpopulationen det ideala målet, och den kan skilja sig från den population som faktiskt kan nås för en undersökning.

För scenkonststatistiken är målpopulationen professionell scenkonst med varaktig offentlig finansiering i Sverige. Den omfattar musik, teater, dans, musikteater, samtida cirkus och övrig scenkonst.^[9].

I statistiken ingår scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering. Det innebär att scenkonstverksamheter med projektbidrag från statlig, regional eller kommunal nivå inte ingår. Däremot ingår scenkonstverksamheter med statliga, regionala eller kommunala verksamhetsbidrag.

Det är en utmaning att identifiera alla verksamheter som ryms inom målpopulationen. Scenkonstområdet är föränderligt: ensembler, orkestrar, kompanier eller grupper byter namn, lägger ner eller återuppstår i nya former. Även finansieringen kan förändras: offentlig finansiering kan upphöra eller omvandlas från varaktig finansiering till projektbaserad finansiering.

Scenkonstverksamheter i årets undersökning

Rampopulationen, det vill säga de verksamheter som ingick i 2024 års undersökning, bestod av 496 scenkonstverksamheter. Det var professionella verksamheter som under 2024 hade något av följande:

1. statliga verksamhetsbidrag
2. regionala verksamhetsbidrag
3. kommunala verksamhetsbidrag
4. statlig huvudman
5. regional huvudman
6. kommunal huvudman.

Svar från 405 scenkonstverksamheter

Av de 496 tillfrågade verksamheterna räknades 405 som svarande. För att en verk­samhet ska räknas som svarande och ingå i statistiken krävs det att verksamheten

• har svarat på minst en av fem nyckelfrågor: antal föreställningar eller konserter, publik, totala intäkter, totala kostnader och/eller totalt antal årsarbetskrafter
• kan särredovisa sin scenkonstverksamhet från annan verksam­het.^[10]

Tillfrågade verksamheter fick frågan om de kunde särredovisa 1) sin publik, föreställningar och konserter, och 2) sin ekonomi och personal. Verksamheter som inte kunde särredovisa något av alternativen räknas inte som svarande. Det kan exempelvis handla om kulturhus eller andra verk­samheter som ingår i större organisationer. I 2024 års undersökning svarade 6 verksamheter att de inte kunde särredovisa uppgifter från sin verksamhet överhuvudtaget.

Mindre verksamheter fick färre frågor

En ambition i Kulturanalys arbete med scenkonststatistiken är att minska uppgiftslämnarbördan. Verksamheter som inte ingår i Kulturrådets eller regionernas bidragsåterrapportering har därför fått en kortare enkät. Exempelvis svarar dessa verksamheter på frågor om totala intäkter, men inte om intäkter per intäktsslag. I varje tabell anges därför hur många verksamheter som besvarat frågan.

Tidsserier och bortfallskomplettering

I rapporten redovisas i huvudsak resultat för verksamhetsår 2024. Antal föreställ­ningar eller konserter, publikantal, intäkter och kostnader samt årsarbetskrafter redo­visas för tidsperioden 2015–2024 för 66–68 verksamheter. De verksamheter som ingår i tidsserierna har antingen följts upp inom ramen för kultursamverkansmodellen, eller har verksamhetsbidrag från stat eller region.^[11]

I de fall där uppgifter saknats för enstaka år har värdet imputerats, det vill säga kompletterats med ett uppskattat värde.^[12] I enstaka fall har uppgifter kompletterats med hjälp av årsredovisningar.

Urvalsgrupper och svarsbortfall

I 2024 års undersökning till­frågades 496 verksamheter. Tabell 13 visar en sammanställning av urvalsgrupper, antalet tillfrågade, antalet svarande och svarsbortfall.

Tabell 13. Urvalsgrupper, tillfrågade och svarande, 2024, antal

Kommentar: * Avser verksamheter som mottog verksamhetsbidrag från Kulturrådet under 2024 och som har återrapporteringskrav. Totalt beviljades 296 verksamhetsbidrag. Från urvalsgrupp 3 har vi uteslutit 26 verksamheter som även ingår i urvalsgrupp 1 och som har regionala verksamhetsbidrag som redovisats i Kulturdatabasen. ** Avser verksamheter som lämnat in redovisningsblankett 2025-08-14.

Urvalsgrupp 1: Scenkonstverksamheter med statliga eller regionala verksamhetsbidrag

Denna grupp består av scenkonstverksamheter med statliga eller regionala verksamhetsbidrag. De ingår sedan tidigare i uppföljningen av verksamheter med statliga bidrag inom kultursamverkansmodellen samt i uppföljningen av institutioner i Stockholm med statliga bidrag.

Utöver dessa ingår två ytterligare kategorier av scenkonstverksamheter:

1. verksamheter som regeringen pekat ut som aktörer av kulturpolitiskt intresse i Kulturrådets regleringsbrev (anslag 2:2).^[13]
2. verksamheter som beviljats anslag inom ramen för nationella minoriteters kultur.^[14]

I denna grupp ingår också fria verksamheter som mottar regionala verksamhetsbidrag och som följts upp av regionen i Kulturdatabasen. Verksamheterna i denna urvalsgrupp har fått en längre enkät med detaljerade frågor om bland annat ekonomi och personal.

Urvalsgrupp 2: Fria grupper och kommunala gästspelsscener med regionala eller kommunala verksamhetsbidrag

Denna grupp består av

1. scenkonstverksamheter som erhåller verksamhetsbidrag från kommun och/eller region.
2. kommunala gästspelsscener.

Verksamheterna i denna urvalsgrupp har fått en kortare enkät för att minska uppgiftslämnarbördan.

Urvalsgrupp 3: Fria scenkonstverksamheter och musikgrupper med verksamhetsbidrag från Kulturrådet

Den tredje gruppen omfattar verksamheter som beviljats följande bidrag från Kulturrådet:

1. Verksamhetsbidrag till fria musikgrupper
2. Verksamhetsbidrag till fri scenkonst

De tillfrågade verksamheterna är de som måste redovisa uppgifter till Kulturrådet som en del av bidragsuppföljningen. De som hade lämnat in sin redovisningsblankett i augusti 2025 ingår i statistiken som svarande i denna rapport.

Redovisningsblanketterna har relativt god överensstämmelse med den kortare enkät som administreras av Kulturanalys via Kulturdatabasen. De omfattar uppgifter om organisation, totala intäkter och kostnader, egenproducerade föreställningar och konserter per kommun samt gästspel per kommun.

En ändring gjordes i blanketten inför 2023 års uppföljning, som innebar att antalet gästspel även inkluderar samproduktioner. Det saknas uppgifter om antalet konserter med barn som målgrupp.

Det finns 26 verksamheter som fick verksamhetsbidrag från Kulturrådet 2024 och samtidigt hade regionala verksamhetsbidrag som följdes upp i Kulturdatabasen. I dessa fall används uppgifterna från redovisningen i Kulturdatabasen (urvalsgrupp 1).

Antal tillfrågade per län

Totalt ingick 496 tillfrågade verksamheter i undersökningen Scenkonst 2024. Tabell 14 redovisar antalet tillfrågade verksamheter per län.

Tabell 14. Antal tillfrågade per län, 2024

Kommentar: Uppgifter om län baseras på angiven plats för kontor/administration. För fria musikgrupper eller scenkonstverksamheter som beviljats verksamhetsbidrag men som ännu inte redovisat uppgifter i augusti 2024 saknas uppgift om län. *Regionteatern Blekinge Kronoberg ingår både i Blekinge län och i Kronobergs län.

Scenkonstområden i undersökningen

Nedan ges en kort beskrivning av några av de scenkonstområden som ingår i under­sökningen.

Musik

Musikverksamheterna i undersökningen består av såväl musikinstitutioner som fria musikgrupper. Musikinstitutionerna består främst av regionala musikverksamheter och orkestrar. De har oftast regional eller kommunal huvudman, men även andra driftsformer förekommer, såsom stiftelse eller aktiebolag. Verksamheterna finansieras av staten, regioner och ibland kommuner. En del av musikinstitutionerna producerar egna konserter med egna musiker och frilansmusiker, medan andra främst fungerar som gästspelsscener. I undersökningen ingår också ett stort antal fria musikgrupper som får årliga verksamhetsbidrag.

Teater och musikteater

I Sverige finns ett stort antal professionella teatrar och operahus som erhåller offent­liga bidrag. Riksdagen beslutar om bidrag till fem nationella scenkonstinstitutioner inom teater och musikteater som ingår i undersökningen, och regeringen beslutar om riktlinjer för statsbidraget.^[15] De regionala och kommunala teater- och operainstitution­erna som ingår i undersökningen är bland annat operahus samt länsteatrar och stadsteatrar, dels med egen produktion, dels som gästspelsscener. De ägs oftast av regionen eller kommunen och ibland av region och kommun tillsammans. De kan få bidrag från stat, region och kommun. Utöver teaterinstitutionerna ingår flera fria teatergrupper. De fria grupperna som ingår i undersökningen har offentlig finansie­ring. Många fria grupper bedriver en omfattande turnerande verksamhet och saknar en egen scen. Det finns samtidigt flera fria teatergrupper som producerar och framför föreställningar på en egen scen.

Dans

Dansen har inte en lika utbyggd infrastruktur som musik och teater, och det finns färre fasta dansensembler och scener. Flera musik- och teaterinstitutioner arrangerar dansföreställningar. En majoritet av dansföreställningarna produceras inom det fria kulturlivet (Konstnärsnämnden och Kulturrådet, 2015). Inom den fria dansen finns många frilansare med eget företag, och verksamhetsbidrag är mindre vanligt än projektbidrag. Därför ger rapporten en begränsad bild av dansområdet.

Samtida cirkus

I likhet med dansområdet har den samtida cirkusen en mindre utvecklad institutions­struktur än musik och teater. I undersökningen ingår 9 verksamheter som huvudsak­ligen är inriktade på samtida cirkus. Flera scenkonstverksamheter i undersökningen har dock mottagit gästspel inom samtida cirkus. De flesta utövare och kompanier inom samtida cirkus finns inom det fria kulturlivet. I en kartläggning från Kulturrådet konstateras att det saknas en definition av samtida cirkus och att det finns både likheter och olikheter jämfört med den klassiska eller traditionella cirkusen (Statens kulturråd, 2017, s. 12).

Fotnoter

1. Imputering innebär att ett saknat värde ersätts med ett beräknat värde. Syftet är att säkerställa jämförbara tidsserier. Det beräknade värdet baseras på ett genomsnitt av närliggande observationer för samma verksamhet. ↑

2. Kulturrådet ändrade redovisningsblanketter 2023 vilket innebar att fria scenkonstverksamheter redovisar föreställningar som egenproduktion och gästspel/samproduktion. Totalt redovisas 497 gästspel/samproduktioner från dessa verksamheter 2024, varav ett okänt antal är samproduktioner. ↑

3. Eftersom definitionerna för olika typer av föreställningar och konserter har varierat mellan åren särskiljs inte egenproducerade föreställningar eller konserter och mottagna gästspel. Uppgifter som delar upp egen- och samproduktion och gästspel började samlas in 2019. Det finns därför en risk att scenkonstutbudet räknas dubbelt när turnerande scenkonstverksamheter och gästspelsscener anger antal föreställningar och konserter. ↑

4. 25 423 föreställningar och konserter motsvarar 61 procent av scenkonstutbudet som redovisats av samtliga svarande i undersökningen (tabell 3). ↑

5. Samma föreställning eller konsert kan potentiellt räknas dubbelt: av den verksamhet som producerat och framfört föreställningen eller konserten och av den verksamhet som mottagit föreställningen eller konserten som gästspel. Risken hanteras genom att föreställningar och konserter på turné utanför det egna länet inte ingår i statistiken, med undantag av scenkonstverksamheter med nationellt uppdrag. ↑

6. Publikantalet för de 67 scenkonstinstitutionerna (4 655 549) motsvarar 70 procent av det totala publikantalet (6 608 370) som redovisas i tabell 5. ↑

7. Intäkterna till de 68 scenkonstverksamheter som ingår i figur 8 motsvarar 92 procent av intäkterna till samtliga 403 scenkonstverksamheter som ingår i undersökningen 2024 och som svarat på frågan om totala intäkter. ↑

8. Endast scenkonst­institutioner med statliga bidrag, bidrag inom kultursamverkansmodellen eller som ingår i regionernas uppföljning har fått frågan om årsarbetskrafter fördelat på kön. I 2024 års undersökning baseras uppgifterna på svar från 98 verk­samheter med 5 062 årsarbetskrafter för

   delat på 2 749 kvinnor och 2 313 män. ↑

9. Scenkonst av annan karaktär än teater, dans, musik, musikteater och cirkus. Även produktioner som är konstartsöverskridande och inte huvudsakligen kan placeras i en av angivna scenkonstformer kan redovisas som övrig scenkonst. ↑

10. ↑

11. Sedan 2019 använder Kulturanalys insamlingsverktyget Kulturdatabasen för att samla in data till den officiella statistiken om museer samt statistiken om scenkonst, bild och form. Kulturdatabasen används också av 20 regioner för att följa upp regionala bidrag och av Kulturrådet för att följa upp statliga bidrag inom kultursamverkansmodellen. Eftersom Region Stockholm inte ingår i modellen har Kulturanalys dessutom skickat enkäten direkt till scenkonstverksamheter i länet som får statliga eller regionala bidrag. ↑

12. Imputering innebär att ett saknat värde ersätts med ett beräknat värde. Syftet är att säkerställa jämförbara tidsserier. Det beräknade värdet baseras på ett genomsnitt av närliggande observationer för samma verksamhet. Eftersom bortfallet i undersökningen är mycket litet har endast ett fåtal värden behövt imputeras. ↑

13. Dessa institutioner, institut och fria aktörer utses av regeringen och anges i Kulturrådets årliga regleringsbrev. Eric Ericsons Kammarkör, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Orionteatern och Strindbergs Intima Teater. ↑

14. Tornedalsteatern, Teater Sydänkäpy och UusiTeatteri. ↑

15. Dessa är Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern, Drottningholms Slottsteater och Unga Klara. Dansens hus beskrivs under rubriken Dans. (Prop. 2024/2025:1 Utgiftsområde 17). ↑

www.kulturanalys.se