Statens utgifter för kultur 2024

Förord

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) ska enligt myndighetens instruktion analysera kulturområdets samlade finansiering. Denna promemoria är Kulturanalys första separata publikation med tidigarelagd publicering av uppgifter om statliga utgifter för kultur. I promemorian presenteras bland annat hur statens utgifter för kultur har utvecklats för olika kulturområden. Statistiken bygger på data från Ekonomistyrningsverket. Under hösten kommer Kulturanalys att publicera samlad statistik över offentliga utgifter för kultur; det vill säga statens, regionernas och kommunernas kulturutgifter.

Göteborg i maj 2025

Mats Granér

Myndighetschef

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys presenterar i denna promemoria statistik om statens utgifter för kultur 2024 tillsammans med utvecklingen över tid. Promemorian inkluderar statens utgifter enligt regeringens avgränsning av området kultur i statsbudgeten.

9,1 miljarder kronor i statliga kulturutgifter 2024

De statliga kulturutgifterna ökade från 9,0 till 9,1 miljarder kronor (0,5 procent) mellan 2023 och 2024, räknat i löpande priser. I fasta priser, justerat med KPI, minskade utgifterna i stället med 2,2 procent.

Mellan 2014 och 2024 har statens utgifter för kultur ökat med 0,5 procent i fasta priser. Räknat i kronor per invånare har utgifterna i stället minskat med 7,5 procent. Detta beror på att antalet invånare i Sverige har ökat snabbare än de statliga kulturutgifterna.

Kulturens andel av totala statliga utgifter minskade

Statens utgifter för kultur som andel av statens totala utgifter minskade från 0,72 procent 2023 till 0,66 procent 2024. Kulturutgifternas andel har dock varit lägre historiskt. Under perioden 1997–2001 varierade andelen mellan 0,59 och 0,62 procent.

Området teater, dans och musik fick mest statliga pengar

I promemorian redovisas statens kulturutgifter fördelat på kulturområden såsom kulturområdesövergripande, museer och utställningar och teater, dans och musik. Bland annat på grund av att det kulturområdesövergripande området är så pass stort är det svårt att redovisa en mer precis uppdelning på specifika kulturområden. Med en nedbrytning av det kulturområdesövergripande området kan man konstatera att teater, dans och musik fick mest statliga pengar följt av museer och utställningar.

Om man ser till en tioårsperiod har den övergripande fördelningen mellan kulturområdena varit stabil, med undantag för att området kulturområdesövergripande ökade kraftigt under pandemin.

Bidragen till regional kulturverksamhet, som till största delen fördelas via den så kallade kultursamverkansmodellen, har minskat med 3,7 procent mellan 2014 och 2024, räknat i fasta priser.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) är ansvarig för officiell statistik om offentliga kultur­utgifter. I denna promemoria publicerar Kulturanalys separat statistik för statens utgifter för kultur. Promemorian bygger på data från Ekonomistyrningsverket och klassas inte som officiell statistik. November 2025 publicerar Kulturanalys den officiella statistiken om offentliga kulturutgifter för 2024 som utöver staten också inkluderar de regionala och kommunala utgifterna för kultur.

Genom att publicera statens utgifter skilt från regioners och kommuners har vi haft möjlighet att tidigarelägga publiceringen av utfallet av de statliga utgifterna. Det här formatet möjliggör också en mer detaljerad redogörelse för utvecklingen av statens utgifter för kultur. Promemorian inkluderar statens utgifter för kultur enligt regeringens avgränsning av området kultur i statsbudgeten inom utgiftsområde 17.

Disposition

Efter denna inledning följer tre kapitel. Det första kapitlet handlar om statistiken. I det andra kapitlet presenteras utfallet för statens utgifter för kultur 2014–2024. I det tredje kapitlet återges statens utgifter fördelat på olika kulturområden. Till promemorian finns två tabellbilagor (bilaga 1 och bilaga 2) med detaljerat utfall per anslagspost 2019–2024, i löpande respektive fasta priser. Avslutningsvis finns en tabellbilaga (bilaga 3) med aggregerade statliga kulturutgifter 1997–2024, i löpande priser, tillsammans med uppgifter om kulturutgifternas andel av statens totala utgifter respektive år.

Om statistiken

I denna promemoria presenteras statliga kulturutgifter och dessas utveckling över tid i fasta priser. Dessutom beskrivs utvecklingen av statens kulturutgifter per invånare, som andel av totala statliga utgifter och som andel av BNP.

Uppgifter om utfallet av statens kulturutgifter har hämtats från Ekonomistyrningsverkets öppna data över månadsutfall för statens budget. Uppgifter om antal invånare och BNP har hämtats från Statistikmyndigheten SCB.

I den här promemorian ingår statliga kulturutgifter i enlighet med regeringens avgränsning av området kultur i statsbudgeten (Regeringen 2025). Kulturutgifterna presenteras även uppdelat på de kulturområden som anges nedan.

I bilaga 1 och 2 finns en detaljerad översikt över vilka anslagsposter som ingår i respektive kulturområde i promemorian, tillsammans med utfallen för åren 2019–2024.

Definitioner

Utgifter och kostnader

Utgift är det belopp som betalats vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift, som uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna i den här promemorian benämns utgifter, även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader.

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet på prisutveckling och används bland annat som inflationsmått. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, det vill säga de priser konsumenterna faktiskt betalar. I KPI ingår konsumtion av varor, tjänster och låneräntor.

Fasta priser

Löpande priser som omräknats med hjälp av KPI för att kunna jämföras mellan olika år.

Löpande priser

De priser som råder under den period som avses.

Statens utgifter för kultur 2014–2024

I detta kapitel beskrivs statens utgifter för kultur 2014–2024 i löpande respektive fasta priser. Vidare presenteras statens kulturutgifter per invånare, som andel av statens totala utgifter och som andel av BNP.

Statens utgifter för kultur uppgick 2024 till 9,1 miljarder kronor.

I tabell 1 visas de statliga utgifterna för kultur 2022–2024 i löpande respektive fasta priser. I löpande priser ökade de statliga utgifterna för kultur med 0,5 procent från 2023 till 2024. I fasta priser minskade utgifterna i stället med 2,2 procent under samma period. De stora minskningarna i löpande priser 2022 och 2023 beror på att stöd med anledning av pandemin successivt minskat. De ännu större minskningarna i fasta priser 2022 och 2023 beror på en kombination av att stöd med anledning av pandemin minskat och den höga inflationen de två åren.

Tabell 1. Statliga utgifter för kultur 2022–2024, miljoner kronor, parenteser med procentuell förändring jämfört med året innan

Kommentar: Utgifterna redovisas i löpande priser och i fasta priser justerade med KPI (basår: 2024).
Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB.

Figur 1 visar de statliga kulturutgifternas utveckling mellan 2014 och 2024 i fasta priser. Mellan 2014 och 2024 har statens utgifter för kultur ökat med 0,5 procent, räknat i fasta priser. Utgifterna ökade kraftigt under 2020 och 2021 – som tidigare nämnts framför allt i syfte att kompensera för restriktioner i samband med pandemin. Även 2022 fördelade staten tillfälliga medel med anledning av pandemin, men i mindre omfattning än under 2020 och 2021.

Figur 1. Statens utgifter för kultur 2014–2024, i fasta priser justerade enligt KPI (basår: 2024), miljoner kronor

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB.

Utgifter per invånare

Figur 2 visar statens utgifter i kronor per invånare, i fasta priser. År 2024 uppgick statens utgifter per invånare till 856 kronor. I absoluta tal ökade statens utgifter för kultur med 0,5 procent under perioden 2014–2024 (se figur 1 ovan). Utgifterna per invånare har i stället minskat med 7,5 procent under samma period. Detta beror på att antalet invånare i Sverige har ökat snabbare än de statliga kulturutgifterna.

Figur 2. Statens utgifter för kultur per invånare 2014–2024, i fasta priser justerade enligt KPI (basår: 2024), kronor

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB.

Andel av totala statliga utgifter

Figur 3 visar att andelen statliga utgifter för kultur av de totala statliga utgifterna minskat från 0,81 procent 2014 till 0,66 procent 2024. Kulturutgifternas andel har dock varit lägre historiskt. Under perioden 1997–2001 varierade andelen mellan 0,59 och 0,62 procent (se bilaga 3). Under pandemiåren ökade andelen kraftigt i samband med olika pandemistöd.

Figur 3. Statens utgifter för kultur som andel av statens totala utgifter 2014–2024, procent

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Andel av BNP

Figur 4 visar utvecklingen för de statliga kulturutgifterna som andel av BNP 2014–2024. Fram till året innan pandemin (2019) låg andelen på omkring 0,17 procent för att sedan öka kraftigt med anledning av pandemistöden. Under 2022 och 2023 gick andelen åter ned. Detta berodde på att utgifterna för kultur minskade, samtidigt som BNP ökade när ekonomin började återhämta sig efter pandemin. År 2024 uppgick andelen till 0,14 procent.

Figur 4. Statens utgifter för kultur som andel av BNP, procent

* BNP för 2023 och 2024 är preliminär.
Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB.

Utgifter per kulturområde

I detta kapitel beskrivs statens utgifter för kultur per kulturområde, inklusive ett urval större institutioner och anslag.^[1]

Statens utgifter per kulturområde 2024

Figur 5 visar statens utgifter för kultur uppdelat på kulturområden 2024. Det är svårt att redovisa en mer precis uppdelning på specifika kulturområden, bland annat på grund av det större kulturområdesövergripande området.^[2] Det kulturområdesövergripande området är störst, följt av museer och utställningar och teater, dans och musik. I nästa avsnitt beskrivs det kulturområdesövergripande området närmare, och där framgår också att teater, dans och musik får mest pengar om man bryter ner det kulturområdesövergripande området.

Figur 5. Statens utgifter per kulturområde 2024, miljoner kronor (procent)

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Kulturområdesövergripande utgifter

Tabell 2 visar större anslagsposter inom det kulturområdesövergripande området. Som framgick av figur 5 ovan stod det kulturområdesövergripande området för 2 489 miljoner kronor 2024, vilket motsvarade 27 procent av de totala kulturutgifterna.

Tabell 2. Statens utgifter inom det kulturområdesövergripande anslagsområdet 2024, miljoner kronor

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Totalt 1 641 miljoner kronor (66 procent av utgifterna inom det kulturområdesövergripande området) består av bidragen till regional kulturverksamhet som till största delen fördelas via den så kallade kultursamverkansmodellen.^[3] Bidragen inom kultursamverkansmodellen fördelades i stor utsträckning till professionell teater-, dans- och musikverksamhet (71 procent), men även till museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete (15 procent) och andra kulturverksamheter (Kulturrådet 2025).

Om hänsyn tas till fördelningen inom kultursamverkansmodellen kan det konstateras att sammantaget för de statliga kulturutgifterna går mest pengar till teater, dans och musik följt av museer och utställningar. Detta eftersom uppskattningsvis 1 100 miljoner kronor inom kultursamverkansmodellen fördelas till teater-, dans- och musikverksamhet medan museiverksamheten står för omkring 230 miljoner kronor. Utifrån värdena i figur 5 innebär det att teater, dans och musik når upp till minst 2 600 miljoner kronor och museer och utställningar till minst 2 100 miljoner kronor.^[4]

Fördelningen mellan kulturområdena präglas av stabilitet

Tabell 3 visar att den övergripande fördelningen mellan områdena i statens kulturbudget till stora delar varit stabil de senaste tio åren. Under pandemin ökade dock utgifterna för det kulturområdesövergripande området kraftigt på grund av de tillfälliga pandemistöden som hänfördes till området.

Tabell 3. Kulturområdenas andel av statens utgifter för kultur 2014–2024, procent

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB.

Utvecklingen för ett urval större institutioner och anslag

Figur 6 visar utvecklingen för större statligt finansierade institutioner och anslag runt om i Sverige 2014–2024, räknat i fasta priser. Mer precist inkluderas utgifterna för de centrala museerna, de två nationalscenerna Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska teatern AB och bidragen till regional kulturverksamhet.

De centrala museerna är framför allt lokaliserade till Stockholm men även till del i bland annat Göteborg, Gävle, Karlskrona, Linköping och Malmö.^[5] Nationalscenerna Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern är lokaliserade till Stockholm. Bidragen till regional kulturverksamhet fördelas framför allt genom kultursamverkansmodellen till regionala och kommunala teater-, dans- och musikinstitutioner samt museiverksamheter. Även Region Stockholm får del av bidragen till regional kulturverksamhet men i mindre utsträckning i relation till regionens befolkningsmängd (Kulturrådet 2023).

Utgifterna för de centrala museerna ökade med 6,8 procent under perioden 2014–2024, räknat i fasta priser. Samtidigt minskade utgifterna för bidrag till regional kulturverksamhet med 3,7 procent. För Kungliga Operan respektive Kungliga Dramatiska teatern minskade utgifterna med 13,1 respektive 15,1 procent räknat i fasta priser.

Figur 6. Statens utgifter för ett urval större institutioner och anslag 2014–2024, i fasta priser justerade enligt KPI (basår: 2024), miljoner kronor

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB.

Som framgår av figur 6 har utgifterna för de inkluderade verksamheterna varierat över tid, framför allt beroende på när olika pandemistöd sattes in under 2020–2022. Den höga inflationen 2022–2023 bidrog till att utgifterna räknat i fasta priser minskade de åren.

När det gäller de centrala museerna ökade de statliga utgifterna i samband med fri entré-reformen som varade från 2016 fram till 2022 (Kulturanalys 2023c). Centrala museer såg också utgiftsökningar 2018 i samband med renovering av Nationalmuseum och att Statens maritima och transporthistoriska museer fick nya uppgifter kring bevarande av transporthistoriska samlingar (Proposition 2017/18:1). Flera centrala museer såg ökade utgifter 2024, bland annat Statens historiska museer (fortsatt uppbyggnad av Sveriges museum om förintelsen) och Naturhistoriska riksmuseet (kompensation för inkomstbortfall i samband med stängning och reparation) (Proposition 2023/24:1, Proposition 2023/24:99).

Bidragen till regional kulturverksamhet förstärktes bland annat under 2017, 2021 och 2022 (utöver vad gäller de tillfälliga pandemistöden) (Proposition 2016/17:1, Proposition 2020/21:1). Dessa förstärkningar har dock tagits ut av inflationen under senare år.

När det gäller det statliga utgifterna för nationalscenerna Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern är det framför allt de senaste åren som utgifterna, räknat i fasta priser, minskat i takt med att anslagen inte ökat i samma utsträckning som inflationen.

Referenser

Ekonomistyrningsverket 2024. Tidsserier, statens budget m.m. Stockholm: Ekonomistyrningsverket. https://www.esv.se/press-och-publicerat/publikationer/2024/tidsserier-statens-budget-m.m.-2023

Ekonomistyrningsverket 2025. Månadsutfall för statens budget – öppna data. Stockholm: Ekonomistyrningsverket. https://www.esv.se/statistik-och-data/oppna-data/manadsutfall/

Kulturrådet 2023. Statliga kulturutgifter i regionerna 2021–2022. Stockholm: Statens kulturråd.

Kulturrådet 2025. Årsredovisning 2024. Stockholm: Statens kulturråd.

Myndigheten för kulturanalys 2018. Samhällets utgifter för kultur 2017. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys 2021. Samhällets utgifter för kultur 2020. Kulturfakta 2021:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys 2022. Samhällets utgifter för kultur 2021. Kulturfakta 2022:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys 2023a. Samhällets utgifter för kultur 2022. Kulturfakta 2023:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys 2023b. Spelar samverkan någon roll? Rapport 2023:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys 2023c. Fri entré till museer. Rapport 2023:1. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys 2024. Samhällets utgifter för kultur 2023. Kulturfakta 2024:7. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Proposition 2009/10:3. Tid för kultur.

Proposition 2016/17:1. Budgetproposition 2017. Förslag till statens budget för 2017.

Proposition 2017/18:1. Budgetproposition 2018. Förslag till statens budget för 2018.

Proposition 2020/21:1. Budgetproposition 2021. Förslag till statens budget för 2021.

Proposition 2023/24:1. Budgetproposition 2024. Förslag till statens budget för 2024.

Proposition 2023/24:99. Vårändringsbudget för 2024. Förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2024.

Regeringen 2025. Kultur i statens budget. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/kultur/kultur-i-statens-budget/ hämtad 2025-04-29.

SCB 2025a. ”Folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2024”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.

SCB 2025b. ”Konsumentprisindex (KPI) fastställda årsmedeltal, total 1980=100. År 1980–2024”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__PR__PR0101__PR0101A/KPIFastAmed/.

SCB 2025c. ”Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/.

Bilaga 1. Detaljerat utfall 2019–2024, löpande priser

Bilaga 1 visar utfallet per anslagspost inom de olika anslagsområdena för åren 2019–2024, i löpande priser och i miljoner kronor.

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Bilaga 2. Detaljerat utfall 2019–2024, fasta priser

Bilaga 2 visar utfallet per anslagspost inom de olika anslagsområdena för åren 2019–2024, i fasta priser justerade med KPI och i miljoner kronor.

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB.

Bilaga 3. Aggregerat utfall 1997–2024, löpande priser

Bilaga 3 visar utfallet för de aggregerade statliga kulturutgifterna 1997–2024 tillsammans med utfallet av statens totala utgifter, i löpande priser och i miljoner kronor. Även de statliga kulturutgifternas andel av de totala statliga utgifterna framgår.

Källa: Ekonomistyrningsverket.

www.kulturanalys.se

Fotnoter

1. 
   

   
   I bilaga 1 och 2 framgår det mer detaljerat vilka anslagsposter respektive kulturområde innefattar. ↑
   

   
   
2. 
   

   
   Det kulturområdesövergripande anslagsområdet har vuxit i storlek i samband med kultursamverkansmodellens införande. Modellen innebär att staten inte längre i detalj pekar ut hur mycket av pengarna som ska gå till olika kulturområden. Det är i stället regionerna i modellen som vidarefördelar medlen till olika kulturområden. ↑
   

   
   
3. 
   

   
   För Region Stockholm, som inte ingår i kultursamverkansmodellen, fördelas bidragen direkt från Kulturrådet till verksamheter i Stockholm. ↑
   

   
   
4. 
   

   
   Som framgår av tabell 2 finns dock ytterligare mindre anslagsposter inom området kulturområdesövergripande som skulle kunna inrymmas i de respektive områdena teater, dans och musik och museer och utställningar. Även vad gäller bidragen inom kultursamverkanmodellen finns det konst- och kulturområdesövergripande verksamhet som skulle kunna inrymmas i områdena teater, dans och musik och museer och utställningar. ↑
   

   
   
5. 
   

   
   Kulturrådet har i uppdrag att följa upp det regionala utfallet av olika statliga kulturutgifter. I dessa uppföljningar framgår hur de centrala museernas verksamhet fördelar sig över landet (Kulturrådet 2023). Kulturrådet publicerar uppgifter för 2023 och 2024 i slutet av juni 2025. ↑