Bild och form 2024

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys har i uppdrag att utveckla statistiken inom bild- och formområdet. Denna rapport är den tredje i det arbetet. I rapporten presenteras statistik om verksamheter som återkommande arrangerar bild- och formutställningar i Sverige, såsom konsthallar, konstmuseer, gallerier och andra utställnings­verksamheter inom området, för verksamhetsåret 2024. Statistiken bygger på en enkät som skickades till verksamheterna och beskriver var i landet de finns, antalet utställningar, besök, ekonomi och personal.

Utställningarna visade huvudsakligen samtida konst. Av verksamheterna hade 69 procent detta som den huvudsakliga inriktningen för sina utställningar. Totalt arrangerades 2 964 utställningar inom bild- och formkonst 2024. Sådana utställ­ningar arrangerades i samtliga län och i 156 av landets 290 kommuner. För frågor om utställningar ingår även verksamheter som inte huvudsakligen arrangerar bild- och formutställningar.

År 2024 gjordes totalt drygt 6,8 miljoner besök till verksamheter som huvudsakligen arrangerar bild- och formutställningar. Konstmuseerna stod för nästan hälften av dessa besök, 3,2 miljoner, medan konsthallarna hade drygt 2 miljoner besök.

Ett besök på en utställning med bild- och formkonst var ofta gratis. Av verksam­heterna hade 80 procent fri entré för samtliga besökare till alla utställningar under hela året.

De totala intäkterna för verksamheter som huvudsakligen arrangerar bild- och form­utställningar uppgick 2024 till 1,66 miljarder kronor. Kostnaderna var något lägre, 1,65 miljarder kronor. Antalet avlönade årsarbetskrafter uppgick till totalt 1 082, varav flest fanns inom verksamheter som bedrivs som statliga myndigheter och kommunala verksamheter – 357 respektive 267 årsarbetskrafter. Mest ideellt arbete utfördes av ideella föreningar och ekonomiska föreningar, med 63 respektive 21 års­arbetskrafter.

Summary

The Swedish Agency for Cultural Policy Analysis has been tasked with developing statistics within the field of visual art and design. This report is the fourth in that undertaking. It presents statistics for the financial year of 2024 on organisations that regularly arrange exhibitions on visual art and design in Sweden, such as events at art galleries, art museums, commercial galleries, as well as other exhibition activities in the field. The statistics are based on a survey conducted with these organisations and describe their geographical distribution, the number of exhibitions, visitor figures, finances, and staffing.

The arranged exhibitions primarily featured contemporary art. Sixty-nine per cent of the organisations reported this as the main focus of their exhibitions. In total, 2,964 exhibitions of visual art and design were arranged in 2024. Such exhibitions were organised in all Swedish counties and in 156 of Sweden’s 290 municipalities. The statistics on exhibitions also include organisations that do not primarily arrange exhibitions of visual art and design.

In 2024, a total of just over 6.8 million visits were made to organisations whose main activity is to arrange exhibitions of visual art and design. Art museums accounted for almost half of these visits, 3.2 million, while art galleries recorded just over 2 million visits.

Attending an exhibition of visual art and design was often free of charge. Eighty per cent of the organisations offered free admission to all exhibitions for all visitors throughout the year.

Total revenues for organisations that primarily arrange visual art and design exhibitions amounted to SEK 1.66 billion in 2024. Expenditures were slightly lower, around SEK 1.65 billion. The total number of paid full-time equivalents was 1,082; most of these were employed within state authorities and municipal organisations – 357 and 267 full-time equivalents, respectively. The largest share of voluntary work was carried out by non-profit associations and economic associations, accounting for 63 and 21 full-time equivalents of voluntary work, respectively.

Inledning

Verksamheter som arrangerar utställningar är en central del av bild- och form­konstens infrastruktur. Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) har i uppdrag att utveckla statistik inom bild- och formområdet och den här rapporten är den fjärde i det arbetet. Syftet med statistiken är att över tid följa hur många de verksamheterna är, var i landet de finns samt utvecklingen av antalet utställningar hos verksamheterna, besöken dit, deras ekonomi och personal. Statistiken är underlag till beslutsfattare på olika nivåer, myndigheter, branschorganisationer, forskare, massmedia, utställnings­arrangörer och en intresserad allmänhet.

Rapporten presenterar statistik om verksamheter i Sverige som återkommande arrangerar kurerade utställningar inom bild och form. Statistiken fokuserar på verk­samheter med bild och form som huvudsaklig inriktning på sin verksamhet men inkluderar i vissa fall även verksamheter (primärt museer) som har en annan huvudsaklig inriktning än bild och form, men har angivit att de har arrangerat bild- och formutställningar. Dessa återfinns bara i tabellerna om utställningar och MU-avtalet (tabell 4–6 och figur 2–3). Därför omfattar dessa tabeller betydligt fler verk­samheter än övriga tabeller i rapporten. Mer information om målpopulationen och statistiken finns i bilagorna i slutet av denna rapport.

Disposition

Statistiken presenteras nedan i kapitel med olika teman:

• Organisationsform
• Geografisk placering
• Bild- och formutställningar
• Besök
• Ekonomi
• Personal

I bilagan ”Om statistiken” redogörs närmare för statistikens population, hur uppgifterna har samlats in och bearbetats, samt svarsstatistik för årets undersökning. Tillsammans med rapporten publiceras en tabellbilaga i Excel-format. Den refereras till som tabellbilagan och finns tillgänglig på Kulturanalys webbplats. Tabellbilagan inne­håller alla tabeller och figurer som presenteras i rapporten samt underlag till figurerna.

Organisationsform, storlek och huvudman

Flest verksamheter är ideella föreningar

Organisationsform ger information om hur verksamheten bedrivs. I tabell 1 kan vi se att det finns en stor variation vad gäller organisationsformen, men totalt bedrevs flest, ungefär en tredjedel, utställningsverksamheter som ideella föreningar (104), men företag (68) och kommunal drift var också vanligt (67).

Konsthallarna bedrevs primärt som kommunala verksamheter (42) eller ideella före­ningar (32). För konstmuseer (36) var det också vanligast att bedrivas kommunalt (13) men det finns även flera stiftelser (9) och statliga myndigheter (7).

Av alla stiftelser (23) hade 2 verksamheter statlig huvudman, ytterligare 2 hade kommunal huvudman och 4 annan huvudman, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan.

Gallerier bedrevs primärt som företag (52), eller som ideell förening (48), till exempel av konstföreningar. Det fanns också gallerier som bedrevs som ekonomiska föreningar (15). Bland andra museer med bild- och formutställningar (14) var företag den vanligaste organisationsformen (4). De andra utställningsverksamheterna (32) var framför allt ideella föreningar (16) och kommunala verksamheter (7).

Tabell 1. Utställningsverksamheter efter organisationsform och kategori 2024, antal

Stor variation i verksamheternas storlek

Verksamheternas storlek varierade mycket, men de flesta var små. Ungefär hälften av utställningsverksamheterna hade färre än 1 årsarbetskraft (151), framför allt gallerier (80) och konsthallar (41). Av dessa hade 63 verksamheter inga (0) årsarbetskrafter.

Konsthallar (50) och gallerier (38) var också vanligast bland medelstora verksam­heter med 1 till 9 årsarbetskrafter, men det fanns också ett antal konstmuseer (11) av samma storlek. Konstmuseerna (22) var vanligast förekommande bland verksam­heter med 10 årsarbetskrafter eller fler, men det fanns även några stora konsthallar (6) och andra museer med bild- och formutställningar (3).

Tabell 2. Utställningsverksamheter efter storlek och kategori 2024, antal

Verksamheter som hyr, äger eller lånar sina lokaler

I årets insamling har verksamheterna också fått ange på vilket sätt de hade förfo­ganderätt över sina lokaler (tabell 3). Av de verksamheter som svarat på frågan (297) uppger flest verksamheter att de hyrde sina lokaler, av en privat (36 procent) eller en offentlig (32 procent) aktör. Det var 14 procent som ägde sina lokaler och 9 procent lånade lokalerna av stat, region eller kommun. Verksamheter som angett annat har ofta uppgett en kombination av alternativen, till exempel att verksamheten ägde en byggnad och hyrde en annan, eller att de förfogade kostnadsfritt över en lokal som en privat aktör ägde.

Tabell 3. Verksamheternas förfoganderätt efter kategori 2024, antal

*Inklusive civilsamhället.

Det fanns utställningsverksamheter i 139 kommuner

Verksamheter som huvudsakligen arrangerade utställningar fanns i 139 av landets kommuner. I figur 1 nedan visas verksamheternas placering i landet, ett mörkt fält innebär att det finns minst en verksamhet som huvudsakligen arrangerar utställningar i kommunen. Varje prick indikerar varje verksamhets geografiska placering. Flest verksamheter finns det i de tre storstadskommunerna: Stockholm, Göteborg och Malmö.

Det fanns 92 verksamheter med offentlig huvudman, eller huvudman där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan, och 205 verksamheter med annan huvudman.

Figur 1. Verksamheternas geografiska placering och typ av huvudman 2024

Kommentar: I figuren ingår verksamheter som huvudsakligen arrangerade bild- och formutställningar och har svarat på frågor om verksamhetens geografiska placering och huvudman, 297 verksamheter. Offentlig huvudman är stat, region, kommun eller annan huvudman, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan. Annan huvudman är privatperson, att huvudman saknas (förekommer i ideella föreningar) eller annat.

Bild- och formutställningar

Kulturanalys frågar verksamheterna hur många utställningar de arrangerat med bild- och formkonst. I tabell 4, 5 och 6 samt figur 2 och 3 redovisas 1) de verksamheter som huvudsakligen ägnade sig åt bild och form och 2) de verksamheter, främst museer, som hade en annan huvudsaklig inriktning, men har angivit att de har arrangerat bild- och formutställningar (se bilaga 1). I grupp två är nästan alla annat museum med bild- och formutställningar. De återfinns bara i tabellerna om utställ­ningar och MU-avtalet, därför omfattar dessa tabeller betydligt fler verksamheter än övriga tabeller i rapporten.

Utställningarna visade huvudsakligen samtidskonst

Samtida konst var den vanligaste inriktningen på verksamheternas utställningar; 69 procent hade det som den huvudsakliga inriktningen på utställningarna. Därefter var annan inriktning vanligast, 10 procent. 9 procent hade konsthantverk som huvud­saklig inriktning på utställningarna, vilket är vanligast bland gallerier. Det var framför allt museer som hade en annan inriktning som då ofta hörde ihop med inriktningen på deras museum. Konsthistorisk inriktning på bild- och formutställ­ningarna var också vanligt bland museer.

Figur 2. Huvudsaklig inriktning på utställningarna 2024, andel i procent

Kommentar: Av de 386 verksamheterna är 107 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin annat museum med bild- och formutställningar.

Det arrangerades 2 964 utställningar 2024

Totalt arrangerades 2 964 utställningar inom bild- och formkonst hos 367 verksam­heter 2024. De flesta utställningarna var tillfälliga, 2 460. Flest utställningar arrange­rades av gallerier, 1 205 utställningar, och konsthallar, 814 utställningar.

Hos de verksamheter (300) som svarat på frågan om huruvida utställningarna var riktade till barn och unga var 18 procent av utställningarna riktade till barn och unga.

Tabell 4. Bild- och formutställningar efter kategori och typ av utställning 2024, antal

Kommentar: Av de 367 verksamheterna är 99 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin annat museum med bild- och formutställningar.

Utställningar i 156 kommuner

År 2024 arrangerades utställningar inom bild- och formkonst i alla länen, men det var stor variation i antal utställningar länen emellan (tabell 5). Flest utställningar utifrån svarande verksamheter (367) hade storstadslänen Västra Götaland (741), Stockholm (586) och Skåne (471). Ser man däremot till antalet utställningar per 1 000 invånare arrangeras det flest utställningar i Gotlands län (0,57), Västra Göta­lands län (0,42) och Värmlands län (0,37).

Tabell 5. Bild- och formutställningar per län 2024, antal

Kommentar: Av de 367 verksamheterna är 97 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet, främst inom kategorin annat museum med bild- och formutställningar. Befolknings­statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Figur 3 visar den geografiska spridningen av de svarande verksamheternas utställ­ningar i landets 290 kommuner. År 2024 arrangerade verksamheterna utställningar i 156 av landets 290 kommuner. Flest utställningar arrangerade verksamheterna i Stockholms kommun (431), följt av de andra storstadskommunerna Göteborgs (385) och Malmö (150). I flest kommuner (80) arrangerades 1–9 utställningar.

Figur 3. Bild- och formutställningar per kommun 2024, antal

Kommentar: Av de 367 verksamheterna är 97 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin annat museum med bild- och formutställningar.

MU-avtalet användes av 63 procent av verksamheterna

I enkäten får verksamheterna ange om de följer ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar (MU-avtalet). Verksamheterna kan ange om de använder medverkansersättning eller utställningsersättning, eller båda.

I tabell 6 redovisas användandet av MU-avtalet. Av 379 svarande verksamheter upp­gav 238 (63 procent) att de använde MU-avtalet, i form av medverkandeersättning och/eller utställningsersättning. Av tabellen framgår det att verksamheter som är statliga myndigheter, som är ålagda att följa avtalet, också gjorde det. Vad gäller regionala verksamheter var det 75 procent som gjorde det, bland kommunala verksamheter 89 procent, ekonomiska föreningar 90 procent och stiftelser (oavsett huvudman) 79 procent. Bland stiftelserna har dock många verksamheter offentlig huvudman: statlig huvudman (3), regional huvudman (5), kommunal huvudman (2) eller annan huvudman, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan (15). Minst andel som följer MU-avtalet var det bland ideella föreningar och företag, 56 respektive 21 procent. Verksamheter som svarat att de inte följer MU-avtalet (91) har angett att det bland annat beror på att det inte varit aktuellt då verksamheten exempelvis är ett museum med bara fasta utställningar, då de inte haft ekonomi eller då konstnärerna får ersättning på annat sätt, genom egna avtal, provision eller försäljning av verk. Ytterligare 50 verksam­heter har angett att de inte vet om de följer MU-avtalet.

Tabell 6. Användande av MU-avtalet per organisationsform 2024, antal och procent

Kommentar: Av de 379 verksamheterna är 103 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin annat museum med bild- och formutställningar.

Besök

6,8 miljoner besök 2024

Totalt gjordes det drygt 6,8 miljoner besök till utställningsverksamheterna 2024 (tabell 7). Konstmuseerna, där de flesta stora verksamheterna ingår, stod för närmare hälften av besöken, 3,2 miljoner. Till konsthallarna i undersökningen gjordes drygt 2 miljoner besök. Andra museer med bild- och formutställningar, och med konst som huvudsaklig inriktning på samlingarna, hade drygt 530 000 besök. Andra typer av utställningsverksamheter hade cirka 622 000 besök och gallerier knappt 430 000 besök.

Tabell 7. Besök per kategori 2024, antal

Kommentar: När det totala antalet besök redovisas används antal anläggningsbesök för att uppskatta verksamheternas totala besöksvolym. Om antal anläggningsbesök inte rapporterats används verksamhetsbesök. Se bilaga för mer information.

Besöken ökade 2024

I tabell 8 visas besök för de verksamheter som redovisat antalet besök för både 2023 och 2024. För de här 142 verksamheterna, som 2024 stod för 77 procent av det totala antalet redovisade besök (tabell 9), ökade besöken med 13 procent 2024 jämfört med 2023.

Tabell 8. Besök 2023–2024, antal och förändring i procent

Kommentar: När det totala antalet besök redovisas används antal anläggningsbesök för att uppskatta verksamheternas totala besöksvolym. Om antal anläggningsbesök inte rapporterats används verksamhetsbesök.

Besök av barn och unga utgjorde 16 procent av besöken

Verksamheter med fler än 1 årsarbetskraft fick också frågor om antalet verksamhets­besök som gjordes av barn och unga samt skolbesök. Bland de svarande verksamheterna (81) utgjorde verksamhetsbesök från barn och unga 16 procent av den totala mängden verksamhetsbesök. Skolbesökens andel av verksamhetsbesöken uppgick till 4 procent. Sett till kategorier av verksamheter varierade andelen från 15 procent för konsthallar till 21 procent för kategorin andra verksamheter.

Fri entré för alla till 4 av 5 verksamheter

Att besöka utställningar med bild- och formkonst var ofta gratis. Totalt 80 procent av verksamheterna (277) angav att de hade fri entré för samtliga besökare till alla utställningar. Ytterligare 3 procent hade fri entré men tog entréavgift vid några utställningar, och 4 procent hade fri entré någon dag eller några timmar per vecka. Bland gallerier hade nästan alla fri entré, 96 procent. Bland konsthallar var det 85 procent som hade fri entré till sina utställningar. Av konstmuseerna hade 26 procent fri entré.

Ekonomi

Totala intäkter och kostnader

De totala intäkterna uppgick 2024 till 1,66 miljarder kronor; kostnaderna var något lägre, 1,65 miljarder kronor. Verksamheter som är statliga myndigheter (7) stod för den största delen av de totala intäkterna, 48 procent (figur 4). De hade 798 miljoner kronor i intäkter och något mindre kostnader, 778 miljoner kronor. Därefter hade kommunala verksamheter (48) totalt störst intäkter respektive kostnader, med 303 respektive 307 miljoner kronor, motsvarande 18 procent. Stiftelser (22), varav flera har regional huvudman, hade 268 respektive 286 miljoner kronor i intäkter respektive kostnader. Gruppen med flest verksamheter, ideella föreningar, hade 135 respektive 136 miljoner kronor i intäkter respektive kostnader, motsvarande 8 procent vardera.

Figur 4. Intäkter och kostnader per kategori 2024, miljoner kronor

Kommentar: Figuren baseras på svar från 225 verksamheter som angett uppgifter om både intäkter och kostnader. Intäkter och kostnader för en del kommunala verksamheter täcker inte in allt som Kulturanalys vill mäta, till exempel ingår i många fall endast belopp kopplade till själva utställnings­produktionen och inte belopp kopplade till lokaler och personal.

Ökade intäkter och kostnader

I tabell 9 visas intäkter och kostnader för de verksamheter som redovisat intäkter och kostnader för både 2023 och 2024. För de här 129 verksamheterna, som stod för 84 procent av de totala intäkterna och kostnaderna 2024 (figur 4), ökade intäkterna med 2 procent och kostnaderna med 5 procent 2024 jämfört med 2023.

Tabell 9. Intäkter och kostnader 2023–2024, miljoner kronor och förändring i procent

Kommentar: I tabellen baseras på 129 verksamheter som angett intäkter och kostnader för både 2023 och 2024.

Offentlig finansiering den största intäktsposten

Större verksamheter fick mer detaljerade frågor om sin ekonomi. Av de 25 svarande verksamheterna var flest kommunala (9), stiftelser (7) och statliga verksamheter (6), men det förekom också ideella föreningar (3). De stora verksamheterna står för 89 procent av de totala intäkterna för alla verksamheter (se figur 4). Deras olika intäktsslag redovisas som andel av deras totala intäkter i figur 5. Av verksamheternas totala intäkter var 70 procent offentlig finansiering, det vill säga bidrag från stat, region eller kommun, och 30 procent annan finansiering. Statliga bidrag stod för den största andelen totalt, 52 procent. Därefter var verksamhetsintäkter^[1], 19 procent, och kommunala bidrag, 14 procent, de största intäktsposterna för utställningsverksam­heterna.

Figur 5. Intäkter per intäktsslag för större verksamheter 2024, andel i procent

Kommentar: Figuren baseras på svar från 25 verksamheter med 10 årsarbetskrafter eller fler. Verksamhetsintäkter består av intäkter från biljetter, entréavgifter, programverksamhet, visningar, sålda föreställningar och konserter, försäljning i tex butik eller restaurang och uppdragsverksamhet. Övriga bidrag består av EU-bidrag och bidrag från Arbetsförmedlingen. Intäkter och kostnader för en del kommunala verksamheter täcker inte in allt som Kulturanalys vill mäta, till exempel ingår i många fall endast belopp kopplade till själva utställningsproduktionen och inte belopp kopplade till lokaler och personal.

Personal utgjorde störst andel av kostnaderna, 41 procent

I figur 6 redovisas verksamheternas kostnader per kostnadsslag som andel av de totala kostnaderna för större verksamheter. Den största utgiftsposten för verksam­heterna var personalkostnader som utgjorde 41 procent av kostnaderna 2024. Där­efter var lokalkostnader och andra verksamhetskostnader de största utgiftsposterna på 27 respektive 28 procent.

Figur 6. Kostnader per kostnadsslag för större verksamheter 2024, andel i procent

Kommentar: Figuren baseras på svar från 25 verksamheter med 10 årsarbetskrafter eller fler. Intäkter och kostnader för en del kommunala verksamheter täcker inte in allt som Kulturanalys vill mäta, till exempel ingår i många fall endast belopp kopplade till själva utställningsproduktionen och inte belopp kopplade till lokaler och personal.

Personal

I den här statistiken mäts verksamheternas personal i antal årsarbetskrafter. En års­arbetskraft definieras av den arbetstid som motsvarar en heltidssysselsatt person under ett år (1 760 arbetstimmar). Om två personer arbetar halvtid motsvarar det en årsarbetskraft. Här presenteras all arbetskraft som är avlönad, oavsett anställnings­form, inom den egna organisationen samt ideell arbetskraft. Frilansare och andra inköpta tjänster ingår inte.

1 082 avlönade årsarbetskrafter 2024

Totalt rapporterade 253 verksamheter 1 082 avlönade årsarbetskrafter 2024 (tabell 10). Av dessa har 63 verksamheter, varav 41 var ideella föreningar, angett att de inte hade några avlönade årsarbetskrafter. Flest avlönade årsarbetskrafter stod verksamheter som bedrivs som statliga myndigheter för; dessa rapporterade 357 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 33 procent av alla årsarbetskrafter. Kommunala verksamheter syssel­satte 267 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 25 procent. Stiftelser, varav flera har regional huvudman, hade 189 årsarbetskrafter, 17 procent av alla årsarbetskrafter.

Tabell 10. Avlönade årsarbetskrafter efter kategori 2024, antal

I tabell 11 visas avlönade årsarbetskrafter för de verksamheter som redovisat antalet årsarbetskrafter för både 2023 och 2024. För de här 160 verksamheterna, som 2024 stod för 81 procent av det totala antalet redovisade årsarbetskrafter (tabell 10 ovan), minskade årsarbetskrafterna med 0,2 procent 2024 jämfört med 2023.

Tabell 11. Avlönade årsarbetskrafter 2023–2024, antal och förändring i procent

Kommentar: I tabellen ingår verksamheter som angett årsarbetskrafter för både 2023 och 2024.

Fler kvinnor än män arbetade med bild och form

Verksamheter med fler än 1 årsarbetskraft får också ange sina årsarbetskrafter upp­delat på män och kvinnor (frågan avser juridiskt kön). Bland de svarande (128) stod kvinnor för den största andelen av årsarbetskrafterna 2024, 67 procent, jämfört med männen, 33 procent. Andelen årsarbetskrafter som utfördes av kvinnor var större i alla kategorier av verksamheter, mellan 66 och 74 procent.

Ideellt arbete

I tabell 12 visas antalet ideellt utförda årsarbetskrafter. Det är 218 verksamheter som svarat på frågan, och hos dem utfördes sammanlagt 99 årsarbetskrafter. För många verksamheter är det dock svårt att svara, eller ge annat än uppskattningar, på frågan om ideellt arbete. Många verksamheter som arrangerar utställningar med bild- och formkonst bedrivs som ideella föreningar och det är också de där mest ideellt arbete utförs. För 2024 rapporterade 81 ideella föreningar totalt 62 årsarbetskrafter. I ekono­miska föreningar (17) utfördes 21 ideella årsarbetskrafter.

Tabell 12. Ideella årsarbetskrafter efter organisationsform 2024, antal

Referenser

Kulturdepartementet (2022). Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Myndigheten för kulturanalys.

Kulturrådet (2024). MU-avtalet.

Lag (2001:99) om den officiella statistiken.

Myndigheten för kulturanalys (2025). Museer 2024.

Statistikmyndigheten SCB (2025). Folkmängd efter region och år. Tillgänglig: https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/164993 [Hämtad 2024-09-12]

Bilaga 1. Om statistiken

I avsnittet nedan beskrivs vilka utställningsverksamheter som statistiken är tänkt att omfatta (målpopulationen) och vilka verksamheter som ingår i statistiken i denna rapport (rampopulationen).

Målpopulation

Målpopulationen är den grupp med objekt Kulturanalys ämnar undersöka och publicera statistik om. Till skillnad från den faktiska undersökta populationen är målpopulationen det ideala målet, och den kan skilja sig från den population som faktiskt kan nås för en undersökning. Målet är att alla verksamheter i Sverige som återkommande arrangerar kurerade utställningar inom bild och form (bildkonst, form och konsthantverk) ska ingå i statistiken. Med kurerade utställningar avses utställ­ningar som har setts och bedömts i förväg av arrangören. Det inkluderar inte utställ­ningar av verk som utförts av elev i utbildning, av barn (upp till 18 år) eller verk som producerats inom ramen för utställningsverksamhetens pedagogiska verksamhet. Utställningarna ska visas på fysiska och permanenta utställningsplatser med regel­bundna öppettider, och verksamheten ska vara öppen för allmänheten att besöka.

Exempel på utställningsverksamheter inom bild och form är konsthallar, konst­museer, form- och designmuseer, gallerier, kulturhus och andra verksamheter med återkommande utställningar som visar verk inom bild- och formområdet. Till skillnad mot museer behöver inte bild- och formverksamheter ägna sig åt insamling och bevarande av föremål.

De museer som ingår i statistiken är museer som har konst som huvudsaklig inrikt­ning på samlingarna, det vill säga museer med samlingar av konstverk, konsthant­verk, design, skulptur, bildgallerier, fotografi, film eller arkitektur. Dessa museer ingår även i Kulturanalys statistik om museer (Kulturanalys 2025).

Rampopulationen

Tillfrågade verksamheter

Enkätundersökningen skickas till alla verksamheter som är, eller som Kulturanalys bedömer skulle kunna vara, utställningsverksamheter inom bild och form och av permanent karaktär. Det är en utmaning att identifiera alla relevanta aktörer för att få grepp om populationen i dess helhet, och att få kontakt med dem. För att hitta alla verksamheter har vi använt medlemslistor från organisationer som Riksförbundet Sveriges konstföreningar och Bildkonst Sverige, listor över verksamheter som fått bidrag inom bild och form från Kulturrådet eller regioner, samt relevanta närings­grenskoder i företagsregistret (SNI 47.783). Kulturanalys bedömning är att dessa organisationer och register samlar så gott som alla verksamheter på bild- och form­området i Sverige. Årets enkät skickades till 591 verksamheter som Kulturanalys tror huvudsakligen arrangerar utställningar med bild- och formkonst.

Att hålla undersökningspopulationen uppdaterad är dock ett arbete som sker inför varje insamling i och med att verksamheter bildas. Detta sker dels genom omvärlds­bevakning, dels – och framför allt – genom fortsatt kontakt med de organisationer som tillhandahållit listor tidigare.

Alla verksamheter som har fått enkäten räknas som tillfrågade, med fyra undantag:

1. tillfälligt stängda verksamheter
2. permanent stängda verksamheter
3. verksamheter som svarar nej på någon av inledande kriteriefrågor (se under rubriken Klassificeringar och begrepp)
4. verksamheter som inte kan särredovisa sin verksamhet.

Totalt räknas 506 verksamheter som tillfrågade i årets undersökning. Under 2024 var det 6 verksamheter som hade tillfälligt stängt hela året och 14 verksamheter som stängt permanent. Dessa ingår inte i statistiken.

Svarande verksamheter

För att räknas som svarande ska verksamheten även ha besvarat minst en av frågorna som rör utställningar, besök, intäkter, kostnader eller årsarbetskrafter.

En majoritet av verksamheterna, 58 procent, har besvarat enkäten. Det var 297 svarande av 506 tillfrågade verksamheter (tabell 13). Andelen svarande var mindre 2024 än 2023 (83 procent); detta beror framför allt på att fler verksamheter har lagts till i insamlingen och utav dessa har färre svarat. Det är således en del verksamheter som vi inte vet något om; att de inte svarar kan bero på bristande svarsvilja, inte tillräck­liga resurser eller att vi inte har korrekta kontaktuppgifter. En del av skillnaden mellan åren beror också på att vi har ändrat kriterier för att räknas som tillfrågade respektive svarande för 2024.

Verksamheterna har själva fått välja vilken kategori av utställningsverksamhet de tillhör, till exempel konsthall eller konstmuseum. I statistiken för 2024 ingår 97 konst­hallar, 36 konstmuseer, 118 gallerier, 14 andra sorters museer med huvudsakligen bild- och formutställningar (till exempel form- och designmuseer, länsmuseer och konstnärshem med utställningar) samt 31 andra utställningsverksamheter. Verksam­heter som svarat att de tillhör kategorin annat har exempelvis angivit skulpturpark, kulturhus eller kulturcenter med utställningslokal, bibliotek med galleri, konstnärs­driven plattform med exempelvis ateljéer eller kollektivverkstad med utställnings­lokal eller galleri, eller annan verksamhet som sträcker sig över flera kulturområden.

Tabell 13. Tillfrågade och svarande verksamheter per kategori 2023 och 2024, antal och procent

Museer där bild och form inte är den huvudsakliga verksamheten

Det finns även museiverksamheter som också arrangerar bild- och formutställningar, men som inte har detta som sin huvudsakliga inriktning. Sådana verksamheter har ofta någon eller några kurerade bild- och formutställningar om året, men har majoriteten av sin verksamhet inom andra museiområden och har inte konst som huvudsaklig inriktning på samlingarna. Bland dessa verksamheter finns till exempel länsmuseer. Att redovisa all deras verksamhet i denna statistik skulle överskatta bild- och formområdets storlek vad gäller besök, ekonomi och personal. Därför redovisas endast deras svar för frågor om antalet bild- och formutställningar och MU-avtalet (ramavtal för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar).

Denna grupp utgör totalt 113 verksamheter. De förekommer i tabell 4–6 samt figur 2–3 om utställningar och MU-avtalet. De tillhör där framför allt kategorin annat museum med bild- och formutställningar men det finns även två scenkonstverksam­heter som arrangerar bild- och formutställningar.

Klassificeringar och begrepp

Nedan förklaras klassificeringar och begrepp som statistiken är uppbyggd kring.

Krav för att ingå i insamlingen

Enkäten till verksamheten inleds med ett antal frågor som klarlägger om verksam­heten anses den uppfylla kraven för att få besvara den fullständiga enkäten.

Organisationsform

Organisationsform

Stora och små verksamheter

För att minska uppgiftslämnarbördan får mindre verksamheter besvara färre frågor och större verksamheter får besvara fler och mer detaljerade frågor. Större verksam­heter är verksamheter som har 10 avlönade årsarbetskrafter eller fler.

Olika typer av besök

I statistiken delas verksamheternas besök in i olika typer.

För vissa verksamheter är det en stor skillnad mellan antalet anläggningsbesök och verksamhetsbesök. För andra verksamheter är antalet anläggningsbesök och verk­samhetsbesök detsamma. Om en verksamhet exempelvis har en populär restaurang tenderar anläggningsbesöken att bli betydligt fler än verksamhetsbesöken.

Bilaga 2. Kulturanalys arbete med att ta fram statistik inom bild- och formområdet

Kulturanalys initierade 2019 ett arbete med att ta fram statistik inom bild- och form­området och har i uppdrag att ta fram statistik om bild och form (Kulturdeparte­mentet 2022). Uppgifter om bland annat bild- och formutställningar samlades in genom en enkät första gången för verksamhetsåret 2019. Insamlingen fortsatte för verksamhetsåren 2020–2023. Fram till och med 2021 skickades enkäten endast till 1) ett mindre antal konsthallar som får bidrag inom ramen för kultursamverkans­modellen^[2] och 2) konstmuseer eller andra museer som anordnar bild- och form­utställningar och som ingår i Kulturanalys insamling till den officiella statistiken om museer (Kulturanalys 2025). Att göra insamlingen med ett mindre antal verksamheter och utöka populationen stegvis skapar förutsättningar för att etablera produktions­processer och dra slutsatser och lärdomar om populationen och insamlingen, anpassa frågor och säkerställa god kvalitet på de data som samlas in.

Det största utvecklingsarbetet har sedermera varit att utvidga populationen. För insamlingsåret 2022 ingick för första gången ett större antal konsthallar. För insam­lingsåren 2023 utvidgades insamlingen och populationen till att inkludera ytterligare verksamheter. För insamlingsåret 2024 har vi lagt till ytterligare verksamheter och bedömer nu att så gott som alla de verksamheter som ingår i målpopulationen finns med i urvalsramen för undersökningen. För att hitta alla verksamheter som är utställningsverksamheter inom bild och form och av permanent karaktär har vi tagit hjälp av en rad olika källor. Bland annat genom dokumentstudier, samverkan med regioner och genom en enkät till Sveriges kommuner^[3], listor över verksamheter som fått bidrag inom bild och form från Kulturrådet, verksamheter med relevanta närings­koder i Företagsregistret samt medlemslistor från organisationer som Riksförbundet Sveriges konstföreningar och Bildkonst Sverige.

Arbetet med populationen och att hitta verksamheter är dock ett kontinuerligt arbete, då det bildas nya verksamheter varje år. I framtiden, när populationen har utökats och undersökts flera gånger, kommer vi att kunna redovisa mer kompletta tidsserier med bortfallskompletterade värden. Parallellt med utvidgningen av populationen pågår ett kvalitetssäkringsarbete av statistiken, och målet är att delar av statistiken som publiceras i den här rapporten så småningom ska klassas som officiell statistik (Lag om den officiella statistiken).

Fotnoter

1. Verksamhetsintäkter består av intäkter från biljetter, entréavgifter, programverksamhet, visningar, sålda föreställningar och konserter, försäljning i t.ex. butik eller restaurang och uppdragsverksamhet. ↑

2. Kulturanalys insamling samordnas med regionerna (utom Region Stockholm) och Kulturrådet för uppföljning av verksamheter med regionala bidrag och för uppföljning av statliga bidrag enligt kultur­samverkansmodellen. ↑

3. En enkät gick ut till samtliga Sveriges kommuner. Syftet var att samla in uppgifter om kulturverk­samheter som antingen hade kommunen som huvudman eller som fick kommunala verksamhets­bidrag eller motsvarande. ↑