Bild och form 2025

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys har i uppdrag att utveckla statistik inom bild- och formområdet. Rapporten presenterar statistik för verksamhetsåret 2025 om verksamheter i Sverige som återkommande arrangerar utställningar med bild- och formkonst, såsom konsthallar, konstmuseer, gallerier och andra utställningsverksamheter. Statistiken bygger på en enkät som skickades till verksamheterna och beskriver var i landet de finns samt antalet utställningar och besök, deras ekonomi och personal.

Under 2025 arrangerades 3 588 utställningar med bild- och formkonst. Samtidskonst var den vanligaste inriktningen. Flest utställningar arrangerades av gallerier (1 634) och konsthallar (948). Bild- och formutställningar arrangerades i samtliga län. I 152 av Sveriges 290 kommuner fanns konsthallar, konstmuseer eller gallerier.

Utställningsverksamheterna hade drygt 6,5 miljoner besök under 2025. Konstmuseerna stod för drygt hälften av besöken, cirka 3,3 miljoner, medan konsthallarna hade drygt 1,7 miljoner besök.

Fri entré var vanligt. Av verksamheterna uppgav 81 procent att de hade fri entré för samtliga besökare till sina utställningar under hela året.

De totala intäkterna för verksamheterna som huvudsakligen arrangerar utställningar med bild- och formkonst uppgick 2025 till 1,72 miljarder kronor och kostnaderna till 1,75 miljarder kronor. För de verksamheter som redovisade uppgifter för både 2024 och 2025 ökade såväl intäkter som kostnader med 5 procent.

Verksamheterna rapporterade totalt 1 099 avlönade årsarbetskrafter 2025. Flest årsarbetskrafter fanns inom statliga myndigheter och kommunala verksamheter, med 364 respektive 287 årsarbetskrafter. Kvinnor stod för 69 procent av de avlönade årsarbetskrafterna. Bland de verksamheter som redovisade uppgifter för både 2024 och 2025 ökade antalet avlönade årsarbetskrafter med 0,8 procent, motsvarande 8 årsarbetskrafter.

Summary

The Swedish Agency for Cultural Policy Analysis has been tasked with developing statistics in the field of visual arts and design. It presents statistics for the 2025 financial year on organisations that regularly arrange exhibitions of visual art and design in Sweden, including exhibitions at art galleries, art museums, commercial galleries and other exhibition venues in the field. The statistics are based on a survey of these organisations and describe their geographical distribution, the number of exhibitions, visitor figures, finances and staffing.

In 2025, a total of 3,588 exhibitions of visual art and design were organised. Contemporary art was the most common focus. Commercial galleries organised the largest number of exhibitions (1,634), followed by art galleries (948). Exhibitions of visual art and design were organised in all Swedish counties and in 152 of Sweden’s 290 municipalities.

In 2025, organisations whose main activity is arranging exhibitions of visual art and design recorded just over 6.5 million visits. Art museums accounted for just over half of these visits, approximately 3.3 million, while art galleries recorded just over 1.7 million visits.

Admission to exhibitions of visual art and design was often free of charge. Eighty-one per cent of organisations offered free admission to all visitors at all their exhibitions throughout the year.

In 2025, total revenue for organisations whose main activity is arranging exhibitions of visual art and design amounted to SEK 1.72 billion, while total expenditure amounted to SEK 1.75 billion. Among the organisations that reported data for both 2024 and 2025, revenue and expenditure each increased by 5 per cent.

The organisations reported a total of 1,099 paid full-time equivalents in 2025. State authorities and municipal organisations accounted for the highest numbers, with 364 and 287 full-time equivalents respectively. Women accounted for 69 per cent of paid full-time equivalents. Among the organisations that reported data for both 2024 and 2025, the number of paid full-time equivalents increased by 0.8 per cent, equivalent to 8 full-time equivalents.

Inledning

Verksamheter som arrangerar utställningar, såsom konstmuseer, konsthallar och gallerier, är en central del av bild- och formkonstens infrastruktur. Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) har i uppdrag att utveckla statistik inom bild- och formområdet. Syftet med statistiken är att följa hur många de verksamheterna är, var i landet de finns, antalet utställningar de arrangerar, hur många besök dessa har, samt deras ekonomi och personal. Statistiken är underlag för beslutsfattare på olika nivåer, myndigheter, branschorganisationer, forskare, massmedia, utställningsarrangörer och en intresserad allmänhet.

Rapporten presenterar statistik om verksamheter i Sverige som återkommande arrangerar utställningar inom bild och form för kalenderåret 2025. Statistiken i rapporten omfattar olika slags verksamheter som kan delas in i två kategorier

• Verksamheter med bild och form som huvudsaklig inriktning
• Verksamheter som har en annan huvudsaklig inriktning, men som regelbundet arrangerat bild- och formutställningar.

De senare ingår endast i statistiken som rör utställningar och MU-avtalet (tabell 3,4 och 5 samt figur 2–3).

Disposition

Statistiken presenteras i följande kapitel

• Organisationsform, storlek och huvudman
• Utställningar
• Besök
• Ekonomi
• Personal

I bilagan ”Om statistiken” redogörs närmare för statistikens population, hur uppgifterna har samlats in och bearbetats, samt svarsstatistik. Tillsammans med rapporten publiceras en tabellbilaga i Excel-format. Den refereras till som tabellbilagan och finns tillgänglig på Kulturanalys webbplats. Tabellbilagan innehåller alla tabeller och figurer som presenteras i rapporten samt underlag till figurerna.

Organisationsform, storlek och huvudman

Ideell förening var den vanligaste organisationsformen

I tabell 1 visas fördelningen av olika verksamhetsformer 2025. Den vanligaste organisationsformen totalt sett var ideella föreningar (127) som bedriver lite mer än en tredjedel av samtliga utställningar, följt av företag (84) och kommunal verksamhet (75)

De 117 konsthallar som ingår i statistiken bedrevs primärt som kommunal verksamhet (49) eller ideell förening (39). Av de 40 konstmuseerna bedrevs 14 som kommunal verksamhet, men det finns även flera konstmuseer som drivs av stiftelser (11) och statliga myndigheter (9).

Av alla stiftelser (26) hade 2 verksamheter statlig huvudman. Ytterligare 2 hade kommunal huvudman och 4 hade annan huvudman, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan.

Gallerier bedrevs främst som företag (63) eller ideell förening (62). Kategorin omfattar både kommersiella gallerier och konsthandlare, konstnärsdrivna verksamheter och verkstäder samt gallerier som drivs av konstföreningar och andra ideella kulturorganisationer. En del gallerier bedrevs också av ekonomiska föreningar (11) och ett mindre antal bedrevs i kommunal drift (5). Bland andra museer med bild- och formutställningar (11) var ideella föreningar den vanligaste organisationsformen (4). De andra utställningsverksamheterna (33), benämnda som Annat i tabell ett, bedrevs främst av ideell förening (17). Resterande utställningsverksamheter i kategorin annat bedrevs i kommunal form (5) företagsform (5), eller stiftelseform (3). Kategorin Annat omfattar bland annat skulpturparker, kulturhus och konstnärdrivna verksamheter (se bilaga 1).

Tabell 1. Utställningsverksamheter efter organisationsform och kategori 2025, antal

Mindre verksamheter var vanligast

Även om verksamheternas storlek varierade var de flesta små. Hälften av utställningsverksamheterna hade färre än 1 årsarbetskraft (174), framför allt gallerier (94) och konsthallar (48). Även bland de medelstora verksamheterna med 1–9 årsarbetskrafter var konsthallar (63) och gallerier (48) vanligast. Det fanns även 15 konstmuseer med 1–9 årsarbetskrafter.

Konstmuseer utgjorde mer än hälften av verksamheterna med 10 årsarbetskrafter eller fler. Det fanns även 6 konsthallar, 3 andra museer med bild- och formutställningar och 4 verksamheter i kategorin annat med 10 årsarbetskrafter eller fler.

Tabell 2. Utställningsverksamheter efter storlek och kategori 2025, antal

Det fanns utställningsverksamheter i en majoritet av Sveriges kommuner

I drygt hälften av Sveriges 290 kommuner (152) fanns konsthallar, konstmuseer eller gallerier, verksamheter som huvudsakligen arrangerade konstutställningar. Figur 1 visar verksamheternas geografiska placering. Ett mörkt fält innebär att det fanns minst en verksamhet som huvudsakligen arrangerade utställningar i kommunen. Varje prick visar en verksamhets geografiska placering. Flest verksamheter fanns i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det fanns 105 verksamheter med offentlig huvudman^[1] och ytterligare 238 verksamheter som hade annan huvudman.

Figur 1. Verksamheternas geografiska placering och typ av huvudman 2025

Kommentar: I figuren ingår verksamheter som har svarat på frågor om verksamhetens geografiska placering och huvudman, 343 verksamheter. Offentlig huvudman är stat, region, kommun eller, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan. Annan huvudman innebär att huvudman är en privatperson, att huvudman saknas (förekommer i ideella föreningar) eller annat. Ett mörkt fält innebär att det finns minst en verksamhet som huvudsakligen arrangerar utställningar i kommunen.

Utställningar

Kulturanalys frågar verksamheterna hur många utställningar med bild- och formkonst de har arrangerat. I avsnittet om utställningar (tabell 3–5 samt figur 2 och 3) redovisas fler verksamheter än i rapportens övriga tabeller. Här redovisas både verksamheter som huvudsakligen ägnar sig åt bild- och formkonst – konsthallar, gallerier och konstmuseer – och verksamheter, främst museer, som har en annan huvudsaklig inriktning men som har arrangerat bild- och formutställningar (se bilaga 1). Den senare gruppen består nästan uteslutande av verksamheter inom kategorin annat museum med bild- och formutställningar. Dessa verksamheter återfinns endast i detta kapitel.

Samtidskonst var den vanligaste inriktningen

Figur 2 visar att samtida konst var den vanligaste inriktningen på verksamheternas utställningar. 71 procent hade samtida konst som huvudsaklig inriktning på utställningarna. Annan inriktning stod för 9 procent av utställningarna och var därmed den näst största kategorin, tätt följd av konsthantverk (8 procent) och konsthistorisk inriktning (7 procent). Form- och designutställningar utgjorde en mindre del av utställningarna (5 procent), och endast 2 verksamheter uppgav att de haft utställningar med arkitekturinriktning vilket motsvarade mindre än 1 procent.

Annan inriktning var vanligast på museer, där inriktningen ofta hängde samman med museets huvudsakliga inriktning. Konsthistorisk inriktning på bild- och formutställningarna var också vanlig på museer, medan konsthantverk var vanligast på gallerier.

Figur 2. Huvudsaklig inriktning på utställningarna 2025, andel i procent

Kommentar: Av de 439 verksamheterna är 102 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin Annat museum med bild- och formutställningar.

Under 2025 arrangerades 3 588 utställningar

Under 2025 arrangerades 3 588 konstutställningar hos 424 verksamheter, varav en majoritet var tillfälliga utställningar (2 869). Flest utställningar arrangerades av gallerier, 1 634 utställningar, och konsthallar, 948 utställningar.

Av de 326 verksamheter som besvarade frågan uppgav 18 procent att de hade arrangerat utställningar riktade till barn och unga.

Tabell 3. Bild- och formutställningar efter kategori och typ av utställning 2025, antal

Av de 424 verksamheterna är 97 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin Annat museum med bild- och formutställningar.

Flest konstutställningar i storstadslänen – högst utställningstäthet i mindre län

Bild- och formkonstutställningar arrangerades i samtliga län under 2025, men antalet utställningar per län varierade (tabell 4). Flest utställningar arrangerades i storstadslänen Stockholm (849), Västra Götaland (687) och Skåne (537). Sett till antalet utställningar per 10 000 invånare arrangerades flest utställningar i Kalmar län (6,5), Gotlands län (4,8) och Värmlands län (4,7).

Tabell 4. Bild- och formutställningar per län 2025, antal

Kommentar: Av de 424 verksamheterna är 97 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin Annat museum med bild- och formutställningar. Befolkningsstatistiken är hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB).

Figur 3 visar den geografiska spridningen av de svarande verksamheternas utställningar i landets 290 kommuner. Flest utställningar arrangerades i Stockholms kommun (632), Göteborgs kommun (295) och Malmö kommun (133).

Figur 3. Bild och formutställningar per kommun 2025, antal

Kommentar: Av de 424 verksamheterna är 97 verksamheter som arrangerar bild- och formutställningar, men som inte har detta som sin huvudsakliga inriktning

Användningen av MU-avtalet varierade mellan organisationsformer

I enkäten får verksamheterna ange om de följer ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar (MU-avtalet). Verksamheterna kan ange om de använder medverkansersättning eller utställningsersättning, eller båda.

I tabell 5 redovisas användandet av MU-avtalet. Av de 430 svarande verksamheterna uppgav 30 procent att de använder medverkansersättning och 59 procent att de använder utställningsersättning (tabell 5). Sammantaget uppgav 61 procent att de använder medverkansersättning och/eller utställningsersättning. 12 procent svarade att de inte vet om de använder ersättningarna och 26 procent svarade nej. De verksamheter som uppgav att de inte använder ersättningarna var framför allt gallerier med en mer kommersiellt inriktad verksamhet.

Andelen verksamheter som använde medverkansersättning och/eller utställningsersättning varierade mellan organisationsformer. Bland kommunala verksamheter var andelen 87 procent, bland stiftelser 83 procent och bland statliga myndigheter 82 procent. De statliga myndigheter som uppgav att de inte använder medverkansersättning eller utställningsersättning ställde enbart ut konst från egna samlingar. Bland regionala verksamheter var andelen 80 procent och bland ekonomiska föreningar 78 procent. Bland ideella föreningar var andelen 58 procent och bland företag 20 procent.

Av de 52 stiftelserna var 24 sådana där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan. 2 stiftelser hade privatperson som huvudman och 20 hade annan huvudman. För 6 stiftelser saknades uppgift om huvudman.

Tabell 5. Användande av MU-avtalet per organisationsform 2025, andel i procent och antal svar

Kommentar: Av de 430 verksamheterna är 102 verksamheter som i huvudsak inte bedriver bild- och formverksamhet. De finns främst inom kategorin Annat museum med bild- och formutställningar. Procentandelarna är avrundade, vilket innebär att de inte summerar till 100 procent.

Besök

6,5 miljoner besök 2025

Under 2025 besöktes utställningsverksamheterna 6,5 miljoner gånger (tabell 6). Konstmuseer stod för drygt hälften av besöken (3,3 miljoner). Konsthallar hade drygt 1,7 miljoner besök. Gallerier och andra typer av utställningsverksamheter hade knappt 548 000 respektive drygt 525 000 besök. Annat museum med bild- och formutställningar hade drygt 441 000 besök.

Tabell 6. Besök per kategori 2025, antal

Kommentar: När det totala antalet besök redovisas används antal anläggningsbesök för att uppskatta verksamheternas totala besöksvolym. Om antal anläggningsbesök inte rapporterats används verksamhetsbesök. Se bilaga för mer information.

Små förändringar av antalet besök

Antalet besök minskade med 4 procent för de verksamheter som svarat på frågan om besök 2024 och 2025 (tabell 7). Dessa verksamheter stod för 86 procent av det totala antalet besök som redovisades för 2025 (tabell 6).

Tabell 7. Besök 2024–2025, antal och förändring i procent

Kommentar: Antal besök avser anläggningsbesök. I de fall uppgift om anläggningsbesök saknas används verksamhetsbesök.

Barn och unga står för 13 procent av besöken

Verksamheter med fler än 1 årsarbetskraft fick också frågor om besök av barn och unga och om skolbesök. Av de 86 verksamheter som svarade på frågan stod besök av barn och unga för 13 procent av det totala antalet verksamhetsbesök. Skolbesök stod för 4 procent. Andelen besök av barn och unga varierade mellan verksamhetskategorierna, från 12 procent bland konsthallar till 16 procent bland andra verksamheter.

Fri entré hos åtta av tio utställningsverksamheter

Besök på utställningar med bild- och formkonst var ofta gratis. Totalt 81 procent av verksamheterna (331) uppgav att de hade fri entré för samtliga besökare till sina utställningar under hela året. Ytterligare 4 procent hade i huvudsak fri entré, men tog entréavgift vid enstaka utställningar, och 5 procent erbjöd fri entré vissa dagar eller tider. Det fanns tydliga variationer mellan verksamhetskategorierna när det gäller fri entré. Gallerier hade högst andel fri entré, 96 procent, följt av konsthallar på 86 procent. Bland konstmuseer var motsvarande andel 34 procent.

Ekonomi

Intäkterna var 1,75 miljarder 2025

De totala intäkterna uppgick till 1,75 miljarder kronor under 2025, medan kostnaderna var något lägre och uppgick till 1,72 miljarder kronor. Statliga myndigheter stod för störst andel av både intäkterna och kostnaderna, 47 procent (figur 4). Därefter följde kommunala verksamheter, som stod för 19 procent av intäkterna och 21 procent av kostnaderna. Det motsvarar 325 miljoner kronor i intäkter och 370 miljoner kronor i kostnader. Stiftelser hade 274 miljoner kronor i intäkter och 279 miljoner kronor i kostnader. Ideella föreningar, som var den grupp som omfattade flest verksamheter, hade 125 respektive 122 miljoner kronor i intäkter och kostnader, vilket motsvarar 7 procent av de totala intäkterna respektive kostnaderna.

Figur 4. Intäkter och kostnader efter organisationsform 2025, miljoner kronor

Kommentar: Figuren baseras på 254 verksamheter som har angett uppgifter om både intäkter och kostnader. Intäkter och kostnader för en del kommunala verksamheter täcker inte in allt som Kulturanalys vill mäta, till exempel ingår i många fall endast belopp kopplade till själva utställningsproduktionen och inte belopp kopplade till lokaler och personal.

Intäkter och kostnader ökar

I tabell 8 visas intäkter och kostnader för de verksamheter som redovisade intäkter och kostnader för både 2024 och 2025. De 184 verksamheterna stod 2025 för 94 procent av de totala intäkterna och 93 procent av de totala kostnaderna (figur 4). För dessa verksamheter ökade både intäkterna och kostnaderna med 5 procent 2025 jämfört med 2024.

Tabell 8. Intäkter och kostnader 2024–2025, miljoner kronor och förändring i procent

Kommentar: I tabellen baseras på 184 verksamheter som angett intäkter och kostnader för både 2024 och 2025.

Offentlig finansiering den största intäktsposten

Större verksamheter (verksamheter som har 10 årsarbetskrafter eller mer) får mer detaljerade frågor. Av de 23 svarande verksamheterna var de flesta kommunala (7) och stiftelser (7) och statliga myndigheter (6) men det förekom också ideella föreningar (3). De stora verksamheterna stod för 77 procent av de totala intäkterna för alla verksamheter. Verksamheternas intäkter redovisas som andelar av de totala intäkterna i figur 5. Offentlig finansiering stod för 71 procent av intäkterna, varav 54 procentenheter kom från staten, 3 procentenheter från regioner och 13 procentenheter från kommuner. Sponsring och donationer utgjorde den näst minsta intäktsposten och stod för 2 procent av de totala intäkterna.

Figur 5. Intäkter per intäktsslag för större verksamheter 2025, andel i procent

Kommentar: Figuren baseras på svar från 23 verksamheter med 10 årsarbetskrafter eller mer. Verksamhetsintäkter består av intäkter från biljetter, entréavgifter, programverksamhet, visningar, sålda föreställningar och konserter, försäljning i tex butik eller restaurang och uppdragsverksamhet. Övriga bidrag består av EU-bidrag och bidrag från Arbetsförmedlingen. Intäkter och kostnader för en del kommunala verksamheter täcker inte in allt som Kulturanalys vill mäta, till exempel ingår i många fall endast belopp kopplade till själva utställningsproduktionen och inte belopp kopplade till lokaler och personal.

Personal utgör 42 procent av kostnaderna

I figur 6 redovisas verksamheternas kostnader per kostnadsslag som andel av de totala kostnaderna. Den största utgiftsposten för verksamheterna var personalkostnader som utgjorde 42 procent av kostnaderna 2025. Därefter var lokalkostnader och andra verksamhetskostnader de största utgiftsposterna på 26 respektive 30 procent.

Figur 6. Kostnader per kostnadsslag för större verksamheter 2025, andel i procent

Kommentar: Figuren baseras på svar från 23 verksamheter med 10 årsarbetskrafter eller mer. Intäkter och kostnader för en del kommunala verksamheter täcker inte in allt som Kulturanalys vill mäta, till exempel ingår i många fall endast belopp kopplade till själva utställningsproduktionen och inte belopp kopplade till lokaler och personal.

Personal

I den här statistiken mäts verksamheternas personal i antal årsarbetskrafter. En årsarbetskraft definieras av den arbetstid som motsvarar en heltidsanställd person under ett år (1 760 arbetstimmar). Om två personer arbetar halvtid motsvarar det en årsarbetskraft. Här presenteras all arbetskraft som är avlönad, oavsett anställningsform, inom den egna organisationen samt ideell arbetskraft. Frilansande arbetskraft och andra inköpta tjänster ingår inte.

1 099 avlönade årsarbetskrafter 2025

Totalt rapporterade 299 verksamheter 1 099 avlönade årsarbetskrafter 2025 (tabell 9). Av dessa hade 91 verksamheter, varav 65 var ekonomiska föreningar, inga avlönade årsarbetskrafter. Flest avlönade årsarbetskrafter hade verksamheter som bedrivs som statliga myndigheter. Dessa rapporterade 364 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 33 procent av alla årsarbetskrafter. Kommunala verksamheter hade 287 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 26 procent. Stiftelser hade 199 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 18 procent av samtliga årsarbetskrafter.

Tabell 9. Avlönade årsarbetskrafter efter organisationsform 2025, antal och andel i procent

I tabell 10 visas avlönade årsarbetskrafter för de verksamheter som redovisade antalet årsarbetskrafter för både 2024 och 2025. De 160 verksamheterna stod 2025 för 80 procent av det totala antalet redovisade årsarbetskrafter (tabell 9). För dessa verksamheter ökade antalet årsarbetskrafter med 0,8 procent, eller 8 årsarbetskrafter 2025 jämfört med 2024.

Tabell 10. Avlönade årsarbetskrafter 2024–2025, antal och förändring i procent

Kommentar: I tabellen ingår verksamheter som angett årsarbetskrafter för både 2023 och 2024.

Kvinnor utgör en majoritet av verksamheternas personal

Samtliga verksamheter som har uppgett att de har årsarbetskrafter får också ange sina årsarbetskrafter fördelade på män och kvinnor (frågan avser juridiskt kön). Bland de 299 svarande stod kvinnor för 69 procent av årsarbetskrafterna 2025, vilket är 2 procentenheter mer än 2024. Andelen årsarbetskrafter som utfördes av kvinnor var större i alla kategorier av verksamheter och varierade mellan 65 och 72 procent. Mäns andel av årsarbetskrafterna var högst i kategorin galleri, där män stod för 35 procent.

Ideellt arbete

I tabell 11 visas antalet ideellt utförda årsarbetskrafter under 2025. Totalt 251 verksamheter svarade på frågan och hos dessa utfördes sammanlagt 113 årsarbetskrafter. Många verksamheter som arrangerar utställningar med bild- och formkonst drivs som ideella föreningar, och det är också där den största andelen ideellt arbete utförs. För 2025 rapporterade 97 ideella föreningar totalt 75 årsarbetskrafter. I ekonomiska föreningar (16) utfördes 18 årsarbetskrafter.

Tabell 11. Ideella årsarbetskrafter efter organisationsform 2025, antal

Referenser

Kulturdepartementet (2022). Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Myndigheten för kulturanalys.

Kulturrådet (2024). MU-avtalet.

Lag (2001:99) om den officiella statistiken.

Myndigheten för kulturanalys (2026). Museer 2025.

Statistikmyndigheten SCB (2025). Folkmängd efter region och år. År 1968 – 2024. Tillgänglig: https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/164993 [Hämtad 2026-05-03]

Statistikmyndigheten SCB (2025). Folkmängd efter region och år. År 2025. Tillgänglig: https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/178068 [Hämtad 2026-05-03]

Bilaga 1. Om statistiken

I avsnittet nedan beskrivs vilka utställningsverksamheter som statistiken är tänkt att omfatta (målpopulationen) och vilka verksamheter som ingår i statistiken i denna rapport (rampopulationen).

Målpopulationen

Målpopulationen är den grupp som utgör det objekt Kulturanalys avser undersöka och publicera statistik om. Till skillnad från den faktiska undersökta populationen är målpopulationen det ideala målet, och den kan skilja sig från den population som faktiskt kan nås för en undersökning. Målet är att alla verksamheter i Sverige som återkommande arrangerar utställningar inom bild och form (bildkonst, form, design, konsthantverk och arkitektur) ska ingå i statistiken.

Med utställningar avses visningar eller framförande av verk där verksamheten har gjort ett urval eller en bedömning av verken. Utställningarna kan produceras i samverkan med konstnären/upphovspersonen. Här inkluderas inte utställningar av verk som har utförts av elev i utbildning, av barn (upp till 18 år) eller verk som har producerats inom ramen för utställningsverksamhetens pedagogiska verksamhet. Utställningarna ska visas på fysiska och permanenta utställningsplatser med regelbundna öppettider, och verksamheten ska vara öppen för allmänheten att besöka.

Exempel på utställningsverksamheter inom bild och form är konsthallar, konstmuseer, form- och designmuseer, gallerier, kulturhus och andra verksamheter med återkommande utställningar som visar verk inom bild- och formområdet. Till skillnad mot museer behöver inte bild- och formverksamheter ägna sig åt insamling och bevarande av föremål.

De museum som ingår i statistiken är museer som har konst som huvudsaklig inriktning på samlingarna, de vill säga museer med samlingar av konstverk, konsthantverk, design, skulptur, bildgallerier, fotografi, film eller arkitektur. Dessa museer ingår även i Kulturanalys statistik om museer (Kulturanalys, 2026).

Rampopulationen – verksamheter som ingick i årets undersökning

Tillfrågade verksamheter

Enkätundersökningen skickas till alla verksamheter som är, eller som Kulturanalys bedömer skulle kunna vara, utställningsverksamheter inom bild och form och av permanent karaktär. Det är en utmaning att identifiera alla relevanta aktörer för att få grepp om populationen i sin helhet, och att få kontakt med dem. För att hitta alla verksamheter har vi utgått från olika listor. Vi har använt medlemslistor från organisationer som Riksförbundet Sveriges konstföreningar och Bildkonst Sverige, listor över verksamheter som har fått bidrag inom bild och form från kulturrådet eller regioner, samt företag med relevanta näringsgrenskoder i företagsregister (SNI 47.692). Kulturanalys bedömning är att dessa organisationer och register samlar så gott som alla verksamheter inom bild- och form-området i Sverige.

Alla verksamheter som har fått enkäten räknas som tillfrågade, med fyra undantag:

1. tillfälligt stängda verksamheter
2. permanent stängda verksamheter
3. verksamheter som svarar nej på någon av de inledande kriteriefrågorna (se under rubriken Klassificeringar och begrepp)
4. verksamheter som inte kan särredovisa sin verksamhet.

Totalt räknas 529 verksamheter som tillfrågade i årets undersökning. Under 2025 var det 6 verksamheter som hade tillfälligt stängt hela året och 14 verksamheter som hade stängt permanent. Dessa ingår inte i statistiken.

Svarande verksamheter

För att räknas som svarande ska verksamheten även ha besvarat minst en av frågorna som rör utställningar, besök, intäkter, kostnader eller årsarbetskrafter.

En majoritet av de tillfrågade, 65 procent, har besvarat enkäten. Det motsvarar 343 svarande av 529 tillfrågade verksamheter (tabell 12). Andelen svarande var högre än 2024, samtidigt som antalet tillfrågade verksamheter var högre 2025.

Verksamheterna har själva fått bestämma vilken kategori av utställningsverksamhet de tillhör, till exempel konsthall eller konstmuseum. I statistiken för 2025 ingår 117 konsthallar, 40 konstmuseer, 142 gallerier, 11 andra sorters museum med huvudsakligen bild- och formutställningar (till exempel form- och designmuseer, länsmuseer och konstnärshem med utställningar) samt 33 andra utställningsverksamheter. I kategorin ”Annat” ingår till exempel verksamheter som skulpturparker, kulturhus eller kulturcenter med utställningslokal, bibliotek med galleri, konstnärsdrivna verksamheter som exempelvis ateljéer eller kollektivverkstäder med utställningslokal eller galleri, eller andra verksamheter som omfattar flera kulturområden.

Tabell 12. Tillfrågade och svarande verksamheter per kategori 2024–2025, antal och procent.

Museer där bild och form inte är den huvudsakliga verksamheten

Det finns även museiverksamheter som också arrangerar bild- och formutställningar, men som inte har detta som sin huvudsakliga inriktning. Sådana verksamheter har ofta någon eller några kurerade bild- och formutställningar om året, men har majoriteten av sin verksamhet inom andra museiområden och har inte konst som huvudsaklig inriktning på samlingarna. Bland dessa verksamheter finns till exempel länsmuseer. Att redovisa all deras verksamhet i denna statistik skulle överskatta bild och formområdets storlek vad gäller besök, ekonomi och personal. Därför redovisas endast deras svar för frågor om antalet bild- och formutställningar och MU-avtalet (ramavtal för konstnärers ersättning för medverkan på utställningar).

Denna grupp utgör totalt 182 verksamheter. De förekommer i tabell 3–5 figur 2–3 om utställningar och MU-avtalet. De tillhör där framförallt kategorin annat museum med bild- och formutställningar men det finns även tre scenkonstverksamheter som arrangerar bild- och formutställningar.

Klassificeringar och begrepp

Nedan förklaras klassificeringar och begrepp som statistiken är uppbyggd kring.

Krav för att ingå i rampopulationen

Enkäten inleds med frågor som avgör om verksamheten ingår i rampopulationen, det vill säga om den arrangerar utställningar med professionell bild- och formkonst.

Organisationsform

Stora och små verksamheter

För att minska uppgiftslämnarbördan får mindre verksamheter besvara färre frågor, medan större verksamheter får besvara fler och mer detaljerade frågor. För de större verksamheterna ingår exempelvis frågor om intäkter och kostnader fördelade på olika intäkts- och kostnadsslag. Större verksamheter är verksamheter som har 10 avlönade årsarbetskrafter eller fler.

Olika typer av besök

I rapporten redovisas statistik om det totala antalet besök. För att beräkna antalet totala besök används antal anläggningsbesök. Om uppgift om antal anläggningsbesök saknas, används verksamhetsbesök.

För vissa verksamheter är det stor skillnad mellan antalet anläggningsbesök respektive verksamhetsbesök. För andra verksamheter är antalet anläggningsbesök och verksamhetsbesök detsamma. Om en verksamhet exempelvis har en populär restaurang tenderar anläggningsbesöken att bli betydligt fler än verksamhetsbesöken.

Årsarbetskrafter

Begreppet årsarbetskraft används för att summera den totala mängden personal som arbetar på verksamheterna. En årsarbetskraft är den arbetstid som motsvarar en heltidssysselsatt person under ett år, 1 760 arbetstimmar. Om två personer arbetar halvtid under ett år motsvarar det alltså en årsarbetskraft.

I antalet avlönade årsarbetskrafter ingår anställda med lön i den egna organisationen, både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Det ingår även personer med stöd från Arbetsförmedlingen, där lönen betalas ut av verksamheten. Om verksamheten köper in tjänster/ eller personal från en annan organisation räknas det dock inte som egen personal.

Bilaga 2. Kulturanalys arbete med att fram statistik inom bild- och formområdet

Kulturanalys initierade 2019 ett arbete med att ta fram statistik inom bild- och formområdet och har i uppdrag att ta fram statistik om bild och form (Kulturdepartementet 2022). Uppgifter om bland annat bild- och formutställningar samlades in genom en enkät första gången för verksamhetsåret 2019. Insamlingen fortsatte för verksamhetsåren 2020–2023. Fram till och med 2021 skickades enkäten endast till 1) ett mindre antal konsthallar som får bidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen och 2) konstmuseer eller andra museer som anordnar bild- och formutställningar och som ingår i Kulturanalys insamling till den officiella statistiken om museer (Kulturanalys 2026). Att göra insamlingen med ett mindre antal verksamheter och utöka populationen stegvis skapar förutsättningar för att etablera produktionsprocesser och dra slutsatser och lärdomar om populationen och insamlingen, anpassa frågor och säkerställa god kvalitet på de data som samlas in.

Det största utvecklingsarbetet har sedermera varit att utvidga populationen. För insamlingsåret 2022 ingick för första gången ett större antal konsthallar. För insamlingsåren 2023 utvidgades insamlingen och populationen till att inkludera ytterligare verksamheter. För insamlingsåret 2024 lade vi till ytterligare verksamheter och bedömer sedan dess att så gott som alla de verksamheter som ingår i målpopulationen finns med i urvalsramen för undersökningen, rampopulationen.

Arbetet med populationen och att hitta verksamheter är dock ett kontinuerligt arbete, då det bildas nya verksamheter varje år. I framtiden, när populationen har utökats och undersökts flera gånger, kommer vi att kunna redovisa mer kompletta tidsserier med bortfallskompletterade värden. Parallellt med utvidgningen av populationen pågår ett kvalitetssäkringsarbete av statistiken, och målet är att statistiken som publiceras i den här rapporten ska klassas som officiell statistik (Lag om den officiella statistiken).

Fotnot

1. Även verksamheter vars huvudman har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan räknas hit, om huvudmannen är staten, en kommun eller en region. ↑