Hur ser inkomsterna ut för konstnärligt yrkesverksamma?

Förord

Den här pilotstudien är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys. Bakgrunden till samarbetet är att båda våra myndigheter har intresse av att belysa olika aspekter av konstnärers villkor. Konstnärsnämnden har i sin instruktion ett uttalat uppdrag att analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Myndigheten för Kulturanalys har i uppdrag att analysera utvecklingen inom kulturområdet och en del i detta är att löpande kartlägga och analysera villkoren för konstnärer och kultur­skapare.

Ett första steg i samarbetet har varit att tillsammans utveckla en metod för att utifrån registerdata ta fram statistik om konstnärligt yrkesverksamma. Resultatet av detta redovisades i en promemoria som publicerades 2022. I denna pilotstudie tar vi ytterligare ett steg för att mer fördjupat undersöka de ekonomiska villkoren inom yrkesgruppen. Det är fortfarande ett utvecklingsarbete där vi lär oss under resans gång och där det kan finnas behov av justeringar av metoden.

Vår samverkan kring pilotstudien har varit värdefull genom att den lett till en fördjupad dialog och kunskapsutbyte mellan myndigheterna om statistikutveckling i relation till konstnärligt yrkesverksammas förutsättningar och villkor. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete i dessa frågor.

Mika Romanus, Direktör Konstnärsnämnden

Mats Granér, Direktör Myndigheten för kulturanalys

Sammanfattning

Den här pilotstudien är ett samarbete mellan myndigheterna Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys). Konstnärsnämnden har bland annat i uppdrag att analysera och sprida kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala villkor. Kulturanalys ansvarar i sin tur för den offentliga statistiken på kulturområdet samt har ett brett uppdrag att analysera och redovisa effekter av förslag och genom­förda åtgärder inom kulturpolitiken.

Syfte

Syftet med pilotstudien är att få bättre kunskap om inkomsternas sammansättning för konstnärligt yrkesverksamma i den skapande kärnan av de kulturella och kreativa branscherna. Inkomsterna för de konstnärligt yrkesverksamma varierar i storlek, och kommer både i form av lön och arvoden och från olika arbets- och uppdragsgivare. Eftersom den samlade inkomstbilden ofta är komplicerad jämfört med för många andra yrkesgrupper bland övriga förvärvsarbetande behöver vi utveckla en statistisk metod för att följa inkomsterna kontinuerligt.

Några av frågorna vi försöker besvara i studien är inkomsternas storlek och i vilken uträckning de kommer från anställning eller företagande. Därutöver undersöker vi hur inkomsterna fördelas efter yrkesområde, kön, ålder och bakgrund.

Genomförande och populationen

För att skapa en population med konstnärligt yrkesverksamma har vi använt oss av både yrkeskoder (SSYK) och näringskoder (SNI).^[1] Vi har valt att i första hand utgå från yrkeskoder eftersom vi vill följa konstnärligt yrkesverksamma oavsett om de fått sin inkomst från arbete i en konstnärlig bransch (SNI 90.01 och 90.93) eller inte. Eftersom många konstnärligt yrkesverksamma är företagare har vi även använt näringskoder och lagt till egenföretagare^[2] verksamma inom konstnärliga branscher, då egenföretagare i regel saknar yrkeskod. Populationen är ett utsnitt av de aktörer som definieras i Kreametern^[3] och kan sägas utgöra den skapande kärnan inom de kulturella och kreativa branscherna (se kapitel Inledning).

Underliggande data har hämtats i centrala register hos Statistikmyndigheten SCB. Myndigheterna har gemensamt valt ut de parametrar som på bästa sätt fångar de konstnärligt yrkesverksammas inkomster och inkomsternas sammansättning. De inkomstår som undersökts är 2019 och 2021. I rapporten görs även jämförelser för inkomstår 2021 mellan den förvärvsarbetande gruppen konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande 16–65 år.

Några resultat

Stora variationer i inkomst mellan olika yrkesområden

Gruppen konstnärligt yrkesverksamma är en heterogen grupp. Inkomsterna varie­rade kraftigt mellan de olika yrkesområdena, det gällde såväl den samlade förvärvs­ersättningen som inkomst från anställning och näringsverksamhet. Yrkesområden där merparten var kombinatörer eller renodlade egenföretagare hade generellt sett lägre förvärvsersättning än områden där merparten hade hög andel av inkomst från anställning. Detta framgår tydligt om vi jämför till exempel områdena Industridesign och Bild och form. Inkomsterna från näringsverksamhet var påtagligt högre inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma i jämförelse med övriga förvärvsarbetande i befolkningen. Det visar att konstnärligt yrkesverksamma, i jämförelse med övriga förvärvsarbetande, i högre utsträckning driver företag och att näringsinkomsterna ofta utgör en betydande del av den samlade inkomsten.

Kvinnor har lägre inkomst än män

Förvärvsersättningen inom den samlade gruppen konstnärligt yrkesverksamma var högre för män än för kvinnor. Konstnärligt yrkesverksamma kvinnor hade lägre inkomst både från anställning och näringsverksamhet. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor ökade dessutom något under perioden. Skillnaden var dock något mindre inom den konstnärliga yrkesgruppen än för övriga förvärvsarbetande. Yrkes­områden med hög förvärvsersättning som Industridesign och Digitalt spel och mediedesign hade hög andel män. Jämfört med övriga förvärvsarbetande hade gruppen konstnärligt yrkesverksamma högre inkomst av näringsverksamhet både bland män och kvinnor.

Lägst inkomst bland unga och äldre

Lägst inkomst utifrån ålder fanns i åldersgruppen 16–24 år, både beträffande inkomst från anställning och näringsverksamhet. Det visar att det är yrkesområden med stor konkurrens och att det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Den samlade förvärvsersättningen steg kontinuerligt till och med åldersgruppen 45–54 år för att därefter sjunka något för den äldsta åldersgruppen. Medianinkomsten från anställ­ning var högst i åldersgruppen 45–54 år. Den största ökningen av näringsinkomst mellan åren fanns i den äldsta åldersgruppen 55–65 år. Det kan tyda på att det är svårare att komma i fråga för anställning inom den äldsta åldersgruppen.

Små inkomstskillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda

Den samlade förvärvsersättningen för grupperna Utrikes född och Inrikes född med två utrikes födda föräldrar låg något högre än för motsvarande grupper bland övriga förvärvsarbetande. Medelvärdet för inkomsten från näringsverksamhet var påtagligt högre för konstnärligt yrkesverksamma oavsett bakgrund jämfört med övriga förvärvsarbetande. Medianinkomsten från anställning var dock generellt sett något högre för övriga förvärvsarbetande i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma med undantag för gruppen Utrikes född. En förklaring till de högre inkomsterna för personer med utländsk bakgrund kan vara att det inom de kreativa branscherna finns en kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Ökade inkomster trots pandemin

Trots att 2021 var ett pandemiår hade konstnärligt yrkesverksamma högre inkomster än 2019. Det är ett resultat som något överraskar och där det är svårt att fullt förklara de bakomliggande orsakerna. En trolig förklaring är att det var unga och oerfarna med låg lön som lämnade kulturarbetsmarknaden under pandemin och i stället gick till annat arbete. Kulturanalys faktablad om kulturarbetsmarknaden visar tecken på detta.^[4] Ytterligare en bakomliggande faktor kan vara att gruppen konstnärligt yrkes­verksamma också består av yrkesområden som inte påverkades eller stängdes ned under pandemin. Som exempel kan nämnas att den svenska dataspelsbranschens omsättning mer än fördubblades mellan 2018 och 2022.^[5] Möjligen kan också de stöd och insatser som sattes in under pandemin spela in, där det både fanns direkta stöd riktade till kulturområdet och olika insatser som vände sig till företag och egen­företagare.

Inledning

Konstnärsnämnden har i uppdrag att analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt löpande bevaka trygghetssystemets utformning och tillämpning i förhållande till konstnärers yrkesutövning. Konstnärsnämnden har också i uppdrag att följa förutsättningarna för konstnärligt företagande inom kulturella och kreativa branscher. Därutöver ska myndigheten samverka med berörda myndig­heter, institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden är den myndighet som främst ansvarar för genomförandet av den statliga konstnärs­politiken.

Kulturanalys ansvarar för den offentliga statistiken på kulturområdet och har ett brett uppdrag att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kultur­området. I uppdraget ingår att analysera utvecklingen inom kulturområdet. Myndig­heten ska bistå regeringen med underlag och rekommendationer som kan ligga till grund för utveckling och omprövning av politiken.

Genom de båda myndigheternas olika expertkunskap finns en bred kompetens som vägts in vid metodval och de avslutande bedömningarna.

Problemformulering

Antalet tillsvidareanställningar är relativt få bland konstnärligt yrkesverksamma. I stället kännetecknas arbetsmarknaden av tidsbegränsade anställningar och uppdrag och det är vanligt att konstnärligt yrkesverksamma har flera arbets- och/eller upp­dragsgivare. Företagande förekommer i hög utsträckning och många gånger i kombi­nation med inkomster från anställning. Inkomsterna är ofta ojämna och varierar under året samt mellan olika år. Gruppen konstnärligt yrkesverksamma är också generellt sett välutbildad i jämförelse med övriga förvärvsarbetande. Den samlade inkomstbilden är därför ofta komplicerad jämfört med för många andra yrkesgrupper bland övriga förvärvsarbetande i befolkningen.^[6]

För att kunna följa villkoren för konstnärligt yrkesverksamma i den skapande kärnan inom de kulturella och kreativa branscherna behöver vi veta mer om hur inkomsterna är sammansatta, varifrån de kommer och hur de fördelar sig mellan olika yrkes­områden, kön, ålder och bakgrund.

Bakgrund

Kulturella och kreativa yrken enligt statistik

Genom den metod vi utvecklade och presenterade i vår gemensamma metodstudie Yrkesverksamma konstnärer i SCB:s register från 2022 redogör vi för hur vi skapade en population med hjälp av yrkeskoder (SSYK) och näringskoder (SNI) med utgångspunkt från den nationella definitionen av kulturella och kreativa branscher (Kreametern).

I projektet ESSnet Culture 2012 (Eurostat, 2012) definierar Eurostat (EU:s statistik­kontor) de kulturella och kreativa yrkena. Eurostats definition bygger på en uppdel­ning i tolv kulturella områden.^[7] Ingången är bred och inkluderar kulturarv, arkiv, bibliotek, böcker och media, bildkonst, scenkonst, multimedia, arkitektur, reklam och konsthantverk.^[8] I den motsvarande svenska statistiken om de kulturella och kreativa branscherna, Kreametern^[9], översattes de internationella bransch- och yrkes­koderna till svenska SNI- och SSYK-koder.^[10] Den svenska definitionen inkluderar även modebranschen och fyra ytterligare SNI-koder som bedömdes tillhöra kulturella och kreativa branscher i Sverige. Vår population är ett utsnitt av Kreametern och består av de individer som har skapande yrken och därmed till stor del utgör den skapande kärnan inom KKB.

Den skapande kärnan inom kulturella och kreativa branscher

Den skapande kärnan består av personer vars verksamhet utgår från eller består av ett konstnärligt skapande och en konstnärlig kompetens. Inom gruppen Konstnärligt yrkesverksamma återfinns bland annat de konstnärer som är målgruppen för de statliga konstnärspolitiska insatserna. Men gruppen är större än så, i gruppen finns även designer inom industrin och grafiska formgivare inom reklambranschen – yrken som inte i samma utsträckning omfattas av kulturpolitiken.

I figur 1 beskrivs hur olika typer av verksamheter inom KKB mer eller mindre bygger på det konstnärliga arbetet från aktörer i den skapande kärnan. Något för­enklat kan man säga att verksamheter med mer central placering (inre cirkeln) har högre grad av unik estetisk kvalitet och kompetens i de enskilda produkter och tjänster som utgör grunden inom KKB.

Figur 1. Modell som förtydligar den skapande kärnan inom kulturella och kreativa branscher (egen bild)

Pågående politiskt arbete för kulturella och kreativa branscher

Inom ramen för EU-institutionernas kulturpolitiska arbete är villkoren för de konst­närligt yrkesverksamma i fokus. I ministerrådets Work Plan for Culture 2023–2026 är arbetsvillkoren för de konstnärligt yrkesverksamma inom kulturella och kreativa branscher ett prioriterat fokusområde. Ministerrådet har gett EU-kommissionen i uppdrag att utveckla insatser under den kommande perioden. I rapporten Yrkesstatus och arbetsvillkor för konstnärer och kulturellt och kreativt yrkesverksamma har experter från medlemsländerna sammanställt rekommendationer för att stärka villkoren för konstnärer och konstnärligt yrkesverksamma.^[11]

Våren 2024 presenterade den svenska regeringen en strategi^[12] för företag inom kulturella och kreativa branscher. I strategin beskrivs bland annat behovet av att utveckla statistiken inom de kulturella och kreativa branscherna – något den här pilotstudien förhoppningsvis bidrar till genom att särskilt utveckla statistiken om de konstnärligt yrkesverksamma inom KKB.

Metod och avgränsning

I pilotstudien används en population av personer verksamma inom de yrken och branscher som definierats i metodstudien Yrkesverksamma konstnärer i SCB:s register – en metodstudie utifrån yrkes- och näringskoder.^[13] Den undersökta populationen består av förvärvsarbetande i åldern 16–65 år, folkbokförda i Sverige den 31 december de undersökta åren. För att klassificeras som förvärvsarbetande ska personen ha haft en löneinkomst som överstiger ett skattat gränsbelopp eller ha bedrivit aktiv närings­verksamhet. Klassificeringen av förvärvsarbetande baserades huvudsakligen på kontroll- och deklarationsuppgifter från Skatteverket.

De data som har använts är hämtade från SCB:s databas LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier).^[14] Innehållet i LISA har dessutom kompletterats med data om kontrolluppgifter och arbetsgivare. Alla data som använts är avidentifierade och lagrade hos SCB. De år som undersökts är 2019 och 2021. I pilotstudien görs även jämförelser för inkomstår 2021 mellan den förvärvsarbetande gruppen konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvs­arbetande 16–65 år.

Gruppen konstnärligt yrkesverksamma

För att skapa en population med konstnärligt yrkesverksamma har vi använt oss av både yrkeskoder (SSYK) och näringskoder (SNI). Vi har valt att i första hand utgå från yrkeskoder eftersom vi vill följa konstnärligt yrkesverksamma oavsett om de fått sin inkomst från arbete i en konstnärlig bransch (SNI 90.01 och 90.93) eller inte (se under rubriken Konstnärliga branscher).

Många konstnärligt yrkesverksamma är dock företagare. Enskild firma är den vanli­gaste företagsformen inom gruppen, men det finns också de som har handelsbolag eller eget aktiebolag. Egenföretagare saknar i regel yrkeskod eftersom de driver ett företag. Vi har därför som ett komplement till populationen med yrkeskoder även använt näringskoder och lagt till egenföretagare verksamma inom konstnärliga branscher. En egenföretagare är en person som driver en egen affärsverksamhet.

Konstnärliga yrkeskoder

Bland SSYK-koderna finns 31 yrkeskategorier som enligt den svenska definitionen (Kreametern) motsvarar kulturella och kreativa yrken. Eftersom vi i pilotstudien inte vill studera samtliga som är sysselsatta inom kulturella och kreativa branscher, utan endast de som arbetar med ett konstnärligt yrke, har vi ur de 31 yrkeskategorierna valt ut 15 yrkeskoder och grupperat dem i 12 yrkesområden.

De yrkesverksamma och deras yrken har tagits fram genom att identifiera de två största inkomstkällorna under ett år samt inkomsten i november månad. Personer som inte har ett konstnärligt yrke men som jobbar inom kulturella och kreativa branscher brukar enligt Creative Trident Model ^[15] klassas som administrativ personal inom konst och kultur. Dessa personer har vi uteslutit ur vår undersökning om de inte är konstnärliga företagare eller är företagsledare för fåmansbolag. I figur 2 visas en matris för kulturell och kreativ sysselsättning där de gråmarkerade fälten visar var vår population befinner sig.

Figur 2. Matris för kulturell och kreativ sysselsättning (även kallad för Creative Trident Model)

I tabell 1 redovisas de yrkeskoder som vi valt ut samt grupperingen av dem i tolv yrkesområden. SSYK-koderna omfattar en rad olika yrkesbenämningar, vilka redo­görs för i tabell 5. Yrkesbenämningarna går inte att statistiskt följa upp enskilt men de ger en uppfattning om yrkeskodernas bredd och variation. Både indelningen och benämningen av yrkesområdena avviker i viss mån från de som konstnärernas bransch­organisationer vanligen själva använder och den indelning som Konstnärsnämnden använt i tidigare rapporter.^[16]

Tabell 1. Valda SSYK-koder som representerar konstnärliga yrken – utifrån dessa har vi definierat 12 yrkesområden

Konstnärliga branscher

Konstnärliga branscher avgränsas i pilotstudien av de två näringskoderna Artistisk verksamhet (SNI 90.01) och Litterärt och konstnärligt skapande (SNI 90.03). Vi bedömer att egenföretagare som är verksamma i dessa två branscher med stor sanno­likhet är konstnärligt yrkesverksamma inom något av de yrkesområden som beskrivs ovan.

Tabell 2. Valda SNI-koder som representerar konstnärliga branscher

Ett ytterligare kriterium för att dessa egenföretagare ska kunna ingå i populationen är att minst 25 procent av deras inkomst ska komma från en av de två konstnärliga branscherna. Vår bedömning är att det är en rimlig nivå då många konstnärligt yrkes­verksamma i perioder har ojämna inkomster, ofta kompletterade med inkomster från andra branscher än de två konstnärliga.

Yrkesområden

De personer som har en registrerad konstnärlig yrkeskod har vi delat in i tolv olika yrkesområden. Av tabell 1 framgår vilka yrkeskategorier som omfattas av de olika områdena. Ytterligare ett område har lagts till för de egenföretagare som saknar yrkes­kod och är verksamma i en konstnärlig bransch (se tabell 2). Rapportens följande tabeller och figurer bygger på denna indelning.

Konstnärliga yrkesområden

1. Industridesign
2. Publikation och media
3. Digital spel- och mediedesign
4. Modedesign
5. Ord
6. Bild och form
7. Musik
8. Regi och produktion
9. Scenkonst
10. Foto och film
11. Scenografi och dekor
12. Konsthantverk
13. Företagare utan yrkeskod^[17]

Yrkesgruppens sammansättning

Det här kapitlet ger vissa bakgrundsvariabler om gruppen konstnärligt yrkesverk­samma. Vi har tittat på yrkesgruppens samlade storlek, antal efter yrkesområden, kön, ålder och bakgrund. Jämförelser görs mellan åren 2019 och 2021.

Den samlade yrkesgruppen

Yrkesgruppen som avgränsats enligt beskrivningen i föregående kapitel består 2021 av 55 642 personer. Av dessa har 49 233 personer identifierats genom konstnärliga yrkeskoder. Resterande 6 409 personer har identifierats genom att de hade inkomst från näringsverksamhet inom en konstnärlig bransch (SNI 90.01 och 90.03). Det totala antalet yrkesverksamma har sedan 2019 ökat med cirka 6 procent, från 52 190 till 55 642 personer.

Tabell 3. Antalet personer i yrkesgruppen, år 2019 och 2021

Yrkesgruppen efter yrkesområde

De tre största yrkesområdena under 2021 var i fallande ordning Publikation och media (8 956), Musik (7 493) samt Företagare utan yrkeskod (6 409). De minsta områdena var i stigande ordning Ord (1 814), Bild och form (1 886) samt Konsthantverk (1 903).

Tabell 4. Antal konstnärligt yrkesverksamma efter yrkesområde, år 2019 och 2021

Den största ökningen mellan 2019 och 2021 fanns inom yrkesområdet Industridesign där antalet verksamma ökade med hela 60 procent, från 2 326 till 3 716. Näst största ökningen fanns inom området Scenkonst med en ökning med 31 procent, från 3 459 till 4 514 personer. Inom området Företagare utan yrkeskod minskade däremot antalet individer med 14 procent från 7 412 till 6 409.

Yrkesgruppen efter kön

De yrkesområden som 2021 hade störst andel kvinnor var Scenografi och dekor med runt 80 procent samt Modedesign med cirka 65 procent. Störst andel män fanns inom områdena Digital spel- och mediedesign med 73 procent och Industridesign med 71 procent. Det mest jämställda området var Scenkonst där andelen kvinnor var 49 procent.

Figur 3. Andel män respektive kvinnor per yrkesområde år 2021

De största förändringarna mellan åren 2019 och 2021 fanns inom yrkesområdet Industridesign där andelen män ökade med 4 procentenheter, vilket gjorde yrket än mer mansdominerat. Lika stor förändring fanns inom området Bild och form men där var det i stället andelen kvinnor som ökade med 4 procentenheter.

Yrkesgruppen efter ålder

Det yrkesområde som 2021 hade flest unga var Digital spel- och mediedesign där 85 procent var under 45 år. Yrkesområden med flest andel äldre var Ord och Konst­hantverk där 61 procent var 45 år eller äldre.

Figur 4. Andel konstnärligt yrkesverksamma utifrån åldersgrupp år 2021

Mellan åren 2019 och 2021 skedde inga stora förändringar mellan åldersgrupperna. Värt att notera var dock att gruppen 25–34 år minskade sin andel inom samtliga yrkesområden utom inom området Industridesign där andelen ökade med 1 procent och Bild och form där ingen förändring skedde.

Yrkesgruppen efter bakgrund

Det var små förändringar mellan åren 2019 och 2021inom den samlade yrkesgruppen utifrån bakgrund. Jämförs gruppen konstnärligt yrkesverksamma med övriga förvärvs­arbetande var andelen bland Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder (+2,6 procentenheter) och Inrikes född med två inrikes födda föräldrar (+5,5 procent­enheter) högre. Däremot var andelen utrikesfödda lägre inom yrkesgruppen jämfört med övriga förvärvsarbetande.

Figur 5. Andel konstnärligt yrkesverksamma utifrån bakgrund år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021

Inkomsterna för konstnärligt yrkesverksamma

I det här kapitlet görs en studie av de konstnärligt yrkesverksammas inkomster. Vi har undersökt den samlade förvärvsersättningens storlek, samt fördelningen mellan inkomst av anställning och näringsverksamhet utifrån yrkesområden, ålder, kön och bakgrund. Jämförelser görs mellan åren 2019 och 2021.

Samlad förvärvsersättning

Det här avsnittet beskriver hur den samlade förvärvsersättningen fördelade sig uti­från hela yrkesgruppen, yrkesområde, kön, ålder och bakgrund. Med förvärvsersätt­ning avses en årsinkomst från förvärvsarbete inklusive arbetsrelaterade ersättningar såsom sjukpenning, arbetsskadeersättning, föräldrapenning och tillfällig föräldra­penning (se även under rubriken Definitioner).

Samlad förvärvsersättning för hela yrkesgruppen

Här beskrivs hur den samlade förvärvsersättningen i medianvärde fördelade sig för hela yrkesgruppen åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvsarbetande 2021.

Figur 6. Samlad förvärvsersättning för konstnärligt yrkesverksamma år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

Mellan åren 2019 och 2021 ökade förvärvsersättningen med 9 procent för den samlade yrkesgruppen, från 359 900 till 390 900 kronor. I jämförelse med övriga förvärvsarbetande var förvärvsersättningen 2021 i medianvärde 1 procent högre för de konstnärligt yrkesverksamma, 390 900 jämfört med 385 200 kronor.

Samlad förvärvsersättning efter yrkesområde

Här beskrivs hur den samlade förvärvsersättningen i medianvärde fördelade sig efter olika yrkesområden åren 2019 och 2021.

Figur 7. Samlad förvärvsersättning för konstnärligt yrkesverksamma efter yrkesområde år 2019 och 2021, medianvärden i kronor

Under 2021 hade verksamma inom yrkesområdet Industridesign (537 400 kr) den högsta förvärvsersättningen i medianvärde, följt av Modedesign (456 200 kr) och Digital spel- och mediedesign (462 100 kr). Lägst förvärvsersättning fanns inom områdena Bild och form (248 900 kr) samt Företagare utan yrkeskod (283 700 kr). Det vill säga att förvärvsersättningen för en person verksam inom området Industri­design var nästan dubbelt så hög som för en person inom Bild och form.

Mellan åren 2019 och 2021 ökade medianvärdet mest för verksamma inom Bild och form (14 procent) samt verksamma inom Foto och film (11 procent) följt av området Digital spel- och mediedesign och Scenkonst med en ökning på 10 procent vardera.

Samlad förvärvsersättning efter kön

Här beskrivs hur den samlade förvärvsersättningen i medianvärde fördelade sig efter kön åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvsarbetande 2021.

Figur 8. Samlad förvärvsersättning för konstnärligt yrkesverksamma efter kön år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

Förvärvsersättningen under 2021 var 13 procent högre för män än för kvinnor, det motsvarade 49 000 kronor. Under 2019 var skillnaden runt 10 procent, vilket innebär att skillnaden ökade till mäns fördel. Skillnaden var dock något lägre inom yrkes­gruppen än för övriga förvärvsarbetande där mäns förvärvsersättning var 18 procent högre än kvinnors.

Sedan 2019 har förvärvsersättningen för män i yrkesgruppen ökat med 10 procent (38 200 kr) jämfört med för kvinnor där inkomsten ökat med 7 procent (24 000 kr). Bland övriga förvärvsarbetande hade män under 2021 en förvärvsersättning som var 1 procent högre än män i gruppen konstnärligt yrkesverksamma. För kvinnor var förvärvsersättningen däremot 4 procent lägre bland övriga förvärvsarbetande än för kvinnor som var konstnärligt yrkesverksamma.

Samlad förvärvsersättning efter ålder

Här beskrivs hur den samlade förvärvsersättningen i medianvärde fördelade sig efter åldersgrupper åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvs­arbetande 2021.

Figur 9. Samlad förvärvsersättning för konstnärligt yrkesverksamma efter ålder år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

För den konstnärliga yrkesgruppen har förvärvsersättningens utveckling varit positiv med en ökning för samtliga åldersgrupper. Den samlade förvärvsersättningen steg kontinuerligt till och med åldersgruppen 45–54 år för att därefter sjunka något för den äldsta åldersgruppen. I jämförelse med övriga förvärvsarbetande hade den konst­närliga yrkesgruppen under 2021 en något lägre förvärvsersättning inom samtliga åldersgrupper, och skillnaden var störst inom gruppen 55–65 år.

Samlad förvärvsersättning efter bakgrund

Här beskrivs hur den samlade förvärvsersättningen i medianvärde fördelade sig efter bakgrund åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvs­arbetande 2021.

Figur 10. Samlad förvärvsersättning för konstnärligt yrkesverksamma efter bakgrund år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

Högst förvärvsersättning för konstnärligt yrkesverksamma återfanns under 2021 inom gruppen Utrikes född (397 800 kr) följt av Inrikes född med två inrikes födda föräldrar (391 800 kr). Därefter gruppen Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder (379 950 kr) och Inrikes född med två utrikes födda föräldrar (377 000 kr).

Jämfört med för motsvarande grupp bland övriga förvärvsarbetande var förvärvs­ersättningen inom yrkesgruppen runt 14 procent högre bland utrikesfödda under 2021. Även gruppen Inrikes född med två utrikes födda föräldrar låg något högre än bland övriga förvärvsarbetande. Däremot låg förvärvsersättningen 3 procent lägre för grupperna Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder samt Inrikes född med två inrikes födda föräldrar än för motsvarande grupper bland övriga förvärvsarbetande.

Sedan 2019 har förvärvsersättningen stigit för alla oavsett bakgrund. Störst ökning fanns inom gruppen Inrikes född med två utrikesfödda föräldrar där medianvärdet ökat med 12 procent. Lägst ökning fanns inom gruppen Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder där medianvärdet ökat med 7 procent.

Inkomst från anställning

Det här avsnittet beskriver hur inkomsten från anställning fördelade sig utifrån hela yrkesgruppen, yrkesområde, kön, ålder och bakgrund.

Som inkomst av anställning avses en lön eller ersättning samt annan avgiftspliktig förmån i allmän eller enskild tjänst med mera som framgår enligt kontrolluppgift till Skatteverket (se även under rubriken Definitioner.

Inkomst från anställning för hela yrkesgruppen

Här beskrivs hur inkomsten från anställning i medianvärde fördelade sig för hela yrkesgruppen åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvs­arbetande 2021.

Figur 11. Inkomst från anställning för konstnärligt yrkesverksamma år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

Inkomsten från anställning har sedan 2019 ökat med 11 procent för hela yrkes­gruppen, från 312 900 till 346 100 kronor. Jämfört med övriga förvärvsarbetande var medianvärdet för inkomsten från anställning 7 procent lägre för de konstnärligt yrkesverksamma under 2021, 346 100 kronor jämfört med 371 000 kronor.

Inkomst från anställning efter yrkesområde

Här beskrivs hur inkomsten från anställning i medianvärde fördelade sig efter yrkes­område åren 2019 och 2021.

Figur 12. Inkomst från anställning för konstnärligt yrkesverksamma efter yrkesområde år 2019 och 2021, medianvärden i kronor

Den högsta inkomsten från anställning under 2021 hade yrkesverksamma inom området Industridesign (527 800 kr) följt av Digital spel- och mediedesign (447 800 kr). Lägst inkomst från anställning fanns inom områdena Företagare utan yrkeskod (46 500 kr) och Bild och form (57 600 kr). Det är naturligt eftersom merparten av de yrkesverksamma inom de båda områdena var kombinatörer eller renodlade egen­företagare.

Jämfört med 2019 ökade inkomsterna från anställning inom samtliga yrkesområden. Störst ökning fanns inom området Digital spel- och mediedesign (43 200 kr) följt av Industridesign (41 800 kr). Lägst var ökningen inom området Scenografi och dekor (8 400 kr).

Inkomst från anställning efter kön

Här beskrivs hur inkomsten från anställning i medianvärde fördelade sig efter kön åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvsarbetande 2021.

Figur 13. Inkomst från anställning för konstnärligt yrkesverksamma efter kön år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

Under 2021 var kvinnors medianinkomst från anställning (315 000 kr) lägre än mäns (373 300 kr) inom den konstnärliga yrkesgruppen. Skillnaden mellan kvinnor och män inom yrkesgruppen var dock något mindre än bland övriga förvärvsarbetande. Skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomst från anställning var bland övriga förvärvsarbetande 66 500 kronor, jämfört med de konstnärligt yrkesverksamma där skillnaden låg på 58 300 kronor.

Över tid har gapet mellan mäns och kvinnors inkomst från anställning ökat inom den konstnärliga yrkesgruppen. Under 2019 var skillnaden 36 250 kronor jämfört med 58 300 kronor 2021.

Inkomst från anställning efter ålder

Här beskrivs hur inkomsten från anställning i medianvärde fördelade sig efter ålders­grupp under åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvs­arbetande 2021.

Figur 14. Inkomst från anställning för konstnärligt yrkesverksamma efter ålder år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

Under 2021 var medianinkomsten från anställning högst inom åldersgruppen 45–54 år (399 550 kr) följt av gruppen 35–44 år (361 600 kr). Lägsta inkomsten från anställ­ning fanns bland verksamma i åldern 16–24 år (121 500 kr).

Jämförs gruppen konstnärligt yrkesverksamma med övriga förvärvsarbetande hade åldersgruppen 25–34 år i genomsnitt 9 procent högre inkomst än övriga förvärvs­arbetande. De övriga åldersgrupperna hade lägre inkomst av anställning jämfört med motsvarande grupper bland övriga förvärvsarbetande. Störst var skillnaden inom gruppen 55–65 år där anställningsinkomsten för övriga förvärvsarbetande var 18 pro­cent högre.

Sett över tid har inkomsten från anställning ökat sedan 2019 för samtliga grupper. Den högsta procentuella ökningen fanns inom åldersgruppen 25–34 år där ökningen var 18 procent.

Inkomst från anställning efter bakgrund

Här beskrivs hur inkomsten från anställning i medianvärde fördelade sig efter personers bakgrund åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvsarbetande 2021.

Figur 15. Inkomst från anställning för konstnärligt yrkesverksamma efter bakgrund år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medianvärden i kronor

Under 2021 var medianinkomsten från anställning högst inom gruppen Utrikes född (353 400 kr) följt av Inrikes född med två inrikes födda föräldrar (347 300 kr). Lägst inkomst hade gruppen Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder (324 300 kr) och Inrikes född med två utrikesfödda föräldrar (324 400 kr).

Jämfört med övriga förvärvsarbetande var skillnaden under 2021 störst inom gruppen Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder, där inkomsten från anställning var 50 600 kronor högre jämfört med de konstnärligt yrkesverksamma. Minsta skillnaden fanns bland gruppen Utrikes född där medianinkomsten från anställning även var något högre än för motsvarande grupp inom övriga förvärvs­arbetande (12 500 kr).

Sedan 2019 har inkomsten från anställning ökat mest för konstnärligt yrkesverk­samma inom gruppen Inrikes född med två inrikes födda föräldrar (32 900 kr) följt av Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder (31 900 kr).

Inkomst från näringsverksamhet

Det här avsnittet beskriver hur inkomsten från näringsverksamhet fördelade sig utifrån hela yrkesgruppen, yrkesområde, kön, ålder och bakgrund.

Inkomst av näringsverksamhet är de intäkter som genereras från en verksamhets aktiviteter. Det kan vara försäljning av både varor och tjänster. Överskott av närings­verksamhet innebär att intäkterna överstiger kostnaderna, vilket resulterar i vinst för företaget (se även under rubriken Definitioner).

Eftersom inte alla konstnärligt yrkesverksamma hade inkomst från näringsverk­samhet frångår vi principen att redovisa medianvärden, i stället används medelvärdet för samtliga figurer i detta avsnitt.^[18]

Inkomst från näringsverksamhet för hela yrkesgruppen

Här beskrivs hur inkomsten av näringsverksamhet i medelvärde fördelade sig inom hela gruppen konstnärligt yrkesverksamma åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvsarbetande 2021.

Figur 16. Inkomst från näringsverksamhet för konstnärligt yrkesverksamma år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medelvärde i kronor

Den samlade inkomsten från näringsverksamhet var för hela yrkesgruppen 47 000 kronor under 2021. Jämförs yrkesgruppen med övriga förvärvsarbetande var inkomsten från näringsverksamhet hela 35 gånger högre, vilket motsvaras av 45 475 kronor mer per år i medeltal. Det är logiskt eftersom konstnärligt yrkesverksamma, i jämförelse med övriga förvärvsarbetande, i högre utsträckning driver företag och där utgör näringsinkomsterna ofta utgör en betydande del av den samlade inkomsten.

Sedan 2019 har inkomsten av näringsverksamhet ökat med 6 procent för hela gruppen konstnärligt yrkesverksamma, vilket motsvarar en ökning med 2 490 kronor.

Inkomst från näringsverksamhet efter yrkesområde

Här beskrivs hur inkomsten från näringsverksamhet i medelvärde fördelade sig efter yrkesområde åren 2019 och 2021.

Figur 17. Inkomst från näringsverksamhet för konstnärligt yrkesverksamma efter yrkesområde år 2019 och 2021, medelvärde i kronor

Högst inkomst från näringsverksamhet var under 2021 inte överraskande inom området Företagare utan yrkeskod (118 921 kr) följt av Bild och form (91 485 kr) och Foto och film (72 758 kr). Lägst inkomst av näringsverksamhet fanns inom yrkesområdet Industridesign (6 436 kr), Digital spel- och mediedesign (11 023 kr) samt Modedesign (11 279 kr), yrkesområden där inkomsterna från anställning var förhållandevis höga.

Störst förändring sedan 2019 fanns inom området Modedesign där inkomsten från näringsverksamhet ökade med 46 procent, följt av Scenografi och dekor med en ökning på 21 procent. Ökningarna var från låga nivåer eftersom båda yrkesområdena mestadels hade inkomster från anställning. Inom området Industridesign minskade i stället inkomsten av näringsverksamhet med 40 procent, även det från en låg nivå.

Inkomst från näringsverksamhet efter kön

Här beskrivs hur inkomsten av näringsverksamhet i medelvärde fördelade sig efter kön åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvsarbetande 2021.

Figur 18. Inkomst från näringsverksamhet för konstnärligt yrkesverksamma efter kön år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medelvärde i kronor

Kvinnor inom den konstnärliga yrkesgruppen hade båda åren i medeltal lägre inkomst av näringsverksamhet än män. Under 2021 uppgick kvinnors inkomst från näringsverksamhet till 43 005 kronor jämfört med 50 085 kronor för män. Jämfört med övriga förvärvsarbetande hade gruppen konstnärligt yrkesverksamma högre inkomst av näringsverksamhet, både vad gäller män (30 gånger högre) och kvinnor (45 gånger högre).

Mellan åren 2019 och 2021 ökade inkomsten från näringsverksamhet med 4 procent för män och 8 procent för kvinnor.

Inkomst från näringsverksamhet efter ålder

Här beskrivs hur inkomsten från näringsverksamhet i medelvärde fördelade sig efter åldersgrupper åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga förvärvs­arbetande 2021.

Figur 19. Inkomst från näringsverksamhet för konstnärligt yrkesverksamma efter ålder år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medelvärde i kronor

Högst inkomst från näringsverksamhet återfanns i åldersgrupperna 35–44 år och
45–54 år. Lägst inkomst från näringsverksamhet fanns i den yngsta åldersgruppen 16–24 år. Jämfört med övriga förvärvsarbetande hade den konstnärliga yrkesgruppen påtagligt högre inkomst av näringsverksamhet oavsett åldersgrupp. Medelinkomsten från näringsverksamhet inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma var mellan 31 800 kronor och 49 500 kronor högre än för övriga förvärvsarbetande.

Jämfört med 2019 fanns den största ökningen av inkomst från näringsverksamhet inom den äldsta åldersgruppen (55–65 år) där ökningen var 4 600 kronor, vilket mot­svarar en ökning med 10 procent. Lägsta ökningen av inkomst från näringsverksam­het fanns inom den yngsta åldersgruppen (16–24 år) med 0,5 procent eller 200 kronor.

Inkomst från näringsverksamhet efter bakgrund

Här beskrivs hur inkomsten från näringsverksamhet i medelvärde fördelade sig efter bakgrund åren 2019 och 2021. Det görs även en jämförelse med övriga

Figur 20. Inkomst från näringsverksamhet för konstnärligt yrkesverksamma efter bakgrund år 2019 och 2021 samt övriga förvärvsarbetande år 2021, medelvärde i kronor

Den grupp som hade högst inkomst av näringsverksamhet under 2021 var Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder (53 309 kr) följt av Inrikes född med två inrikes födda föräldrar (47 720 kr). Något lägre inkomst av näringsverksamhet hade Inrikes född med två utrikes födda föräldrar (44 982 kr) samt Utrikes född (42 597 kr). Inkomstskillnaderna var stora mellan samtliga grupper i den konstnär­liga yrkesgruppen jämfört med för motsvarande grupper bland övriga förvärvs­arbetande. Inkomstskillnaden låg på mellan 35 100 kronor och 52 300 kronor per år.

Under perioden 2019–2021 ökade näringsinkomsten inom alla grupper. Största ökningen av näringsinkomst fanns i gruppen Utrikes född (21 procent). För de andra grupperna var ökningen betydligt lägre, mellan 1 och 5 procent.

Resultat och analys

Med hjälp av den population som Konstnärsnämnden och Kulturanalys tog fram i metodstudien Yrkesverksamma konstnärer i SCB:s register tar vi nu ett ytterligare steg i att utveckla statistiken om de konstnärligt yrkesverksamma inom KKB.

Syftet med den här pilotstudien är att få bättre kunskap om inkomstens samman­sättning för konstnärligt yrkesverksamma i den skapande kärnan av de kulturella och kreativa branscherna. Eftersom deras inkomster varierar i storlek, samt kommer från både anställning och företagande och från olika arbets- och uppdragsgivare är den samlade inkomstbilden komplicerad i jämförelse med för många andra yrkesgrupper bland övriga förvärvsarbetande. Av den anledningen behöver vi nya statistiska metoder för att beskriva hur den samlade inkomsten ser ut för konstnärligt yrkes­verksamma och för att kunna följa inkomsterna över tid.

Några samlade resultat

Samlad förvärvsersättning

Den samlade förvärvsersättningen för den samlade gruppen konstnärligt yrkes­verksamma ökade mellan 2019 och 2021 med 9 procent och medianvärdet uppgick 2021 till 390 900 kronor. För hela gruppen konstnärligt yrkesverksamma var förvärvs­ersättningen marginellt högre än för övriga förvärvsarbetande. Förvärvsersättningen var i medianvärde 13 procent högre för män än för kvinnor. Skillnaderna var stora mellan de olika yrkesområdena, Industridesign hade den högsta förvärvsersättningen med en median på 537 400 kronor medan Konsthantverk hade den lägsta med 283 700 kronor. Inom åldersgruppen 45–54 år fanns den högsta förvärvsersättningen med median på 434 650 kronor. Bland Utrikes födda var förvärvsersättningen runt 14 procent högre inom den konstnärliga gruppen jämfört med för motsvarande grupp bland övriga förvärvsarbetande.

Inkomst från anställning

Medianvärdet för den samlade inkomsten av anställning för hela gruppen konstnär­ligt yrkesverksamma ökade under perioden med 11 procent och uppgick under 2021 till 346 100 kronor. Även här var skillnaderna stora. Den högsta medianinkomsten från anställning fanns inom området Industridesign med 527 800 kronor. Lägst medianinkomst från anställning fanns inom områdena Företagare utan yrkeskod (46 500 kr) och Bild och form (57 200 kr). Kvinnors medianinkomst från anställning var 2021 runt 58 000 kronor lägre än mäns. Medianinkomsten från anställning var högst inom åldersgruppen 45–54 år med 399 550 kronor. Lägsta inkomsten från anställning utifrån ålder fanns bland verksamma mellan 16 och 24 år och uppgick till 121 500 kronor. Högst medianinkomst från anställning utifrån bakgrund åter­fanns under 2021 inom gruppen Utrikes född med 353 400 kronor. Jämfört med övriga förvärvsarbetande i befolkningen var inkomsten av anställning för gruppen konstnärligt yrkesverksamma i medianvärde 7 procent lägre under 2021.

Inkomst från näringsverksamhet

Sedan 2019 har medelvärdet för inkomsten av näringsverksamhet ökat med 6 procent för konstnärligt yrkesverksamma, vilket motsvarade en ökning med 2 490 kronor. Högst inkomst från näringsverksamhet fanns inte överraskande inom området Före­tagare utan yrkeskod med 118 921 kronor följt av Bild och form med 91 785 kronor. Lägst inkomst av näringsverksamhet fanns inom yrkesområdet Industridesign (6 436 kr), ett yrkesområde som har hög andel av inkomst från anställning. För kvinnor uppgick inkomsten från näringsverksamhet under 2021 till 43 005 kronor jämfört med 50 085 kronor för män. Högst inkomst från näringsverksamhet åter­fanns i åldersgrupperna 35–44 år och 45–54 år. Lägst inkomst från näringsverksam­het fanns i den yngsta åldersgruppen 16–24 år. Gruppen Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder hade högst inkomst av näringsverksamhet under 2021 med 53 309 kronor. Jämförs hela gruppen konstnärligt yrkesverksamma med övriga förvärvsarbetande var medelvärdet för inkomsten från näringsverksamhet hela 35 gånger högre, vilket motsvarade 45 475 kronor.

Slutsatser

Stora variationer i inkomst mellan olika yrkesområden

Gruppen konstnärligt yrkesverksamma är en heterogen grupp. Inkomsterna varie­rade kraftigt mellan de olika yrkesområdena, det gällde såväl den samlade förvärvs­ersättningen som inkomst från anställning och näringsverksamhet. Yrkesområden där merparten var kombinatörer eller renodlade egenföretagare hade generellt sett lägre förvärvsersättning än områden som hade hög andel av inkomst från anställning. Detta framgår tydligt om vi jämför till exempel områdena Industridesign och Bild och form. Inkomsterna från näringsverksamhet var påtagligt högre inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma i jämförelse med övriga förvärvsarbetande i befolk­ningen. Det visar att konstnärligt yrkesverksamma, i jämförelse med övriga förvärvs­arbetande, i högre utsträckning driver företag och att näringsinkomsterna ofta utgör en betydande del av den samlade inkomsten.

Kvinnor har lägre inkomst än män

Förvärvsersättningen inom den samlade gruppen konstnärligt yrkesverksamma var högre för män än för kvinnor. Konstnärligt yrkesverksamma kvinnor hade lägre inkomst både från anställning och näringsverksamhet. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor ökade dessutom något under perioden. Skillnaden var dock något mindre inom den konstnärliga yrkesgruppen än för övriga förvärvsarbetande. Yrkes­områden med hög förvärvsersättning som Industridesign och Digital spel- och mediedesign hade hög andel män. Jämfört med övriga förvärvsarbetande hade gruppen konstnärligt yrkesverksamma högre inkomst av näringsverksamhet både bland män och kvinnor.

Lägst inkomst bland unga och äldre

Lägst inkomst utifrån ålder fanns i åldersgruppen 16–24 år, både beträffande inkomst från anställning och näringsverksamhet. Det visar att det är yrkesområden med stor konkurrens och att det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Den samlade förvärvsersättningen steg kontinuerligt till och med åldersgruppen 45–54 år för att därefter sjunka något för den äldsta åldersgruppen. Medianinkomsten från anställ­ning var högst i åldersgruppen 45–54 år. Den största ökningen av näringsinkomst mellan åren fanns i den äldsta åldersgruppen 55–65 år. Det kan tyda på att det är svårare att komma i fråga för anställning inom den äldsta åldersgruppen.

Små inkomstskillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda

Den samlade förvärvsersättningen för grupperna Utrikes född och Inrikes född med två utrikes födda föräldrar låg något högre än för motsvarande grupper bland övriga förvärvsarbetande. Medelvärdet för inkomsten från näringsverksamhet var påtagligt högre för konstnärligt yrkesverksamma oavsett bakgrund jämfört med för övriga förvärvsarbetande. Medianinkomsten från anställning var dock generellt sett något högre för övriga förvärvsarbetande i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma med undantag för gruppen Utrikes född. En förklaring till de högre inkomsterna för personer med utländsk bakgrund kan vara att det inom de kreativa branscherna finns en kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Ökade inkomster trots pandemin

Trots att 2021 var ett pandemiår hade konstnärligt yrkesverksamma högre inkomster än 2019. Det är ett resultat som något överraskar och där det är svårt att fullt förklara de bakomliggande orsakerna. En trolig förklaring är att det var unga och oerfarna med låg lön som lämnade kulturarbetsmarknaden under pandemin och i stället gick till annat arbete. Kulturanalys faktablad om kulturarbetsmarknaden visar tecken på detta.^[19] En ytterligare bakomliggande faktor kan vara att gruppen konstnärligt yrkes­verksamma också består av yrkesområden som inte påverkades eller stängdes ned under pandemin. Som exempel kan nämnas att den svenska dataspelsbranschens omsättning mer än fördubblades mellan 2018 och 2022.^[20] Möjligen kan också de stöd och insatser som sattes in under pandemin spela in, där det både fanns direkta stöd riktade till kulturområdet och olika insatser som vände sig till företag och egenföretagare.

Fortsatt utveckling och utredning

Metoden som togs fram i den gemensamma metodstudien från 2022 är fortfarande relativt ny och behöver fortsatt testköras för att identifiera vad vi eventuellt behöver ändra och justera. Vi försökte i den här pilotstudien även undersöka andel inkomst från konstnärlig bransch, inkomst från kapital och inkomst från olika sektorer. Där har vi dock valt att inte ta resultaten vidare eftersom de antingen inte sa något intressant eller var för osäkra för att kunna presentera.

Den population som vi tog fram i samband med metodstudien är yrkesmässigt bred eftersom den inte bara omfattar personer som är yrkesverksamma som konstnärer utan också de som arbetar i ett bredare konstnärligt sammanhang. För att fånga den grupp som den statliga konstnärspolitiken främst riktar sig till finns det behov av att också göra undersökningar med en mer avgränsad population. En population baserad på ansökningsregister från Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond kan ge en tydligare bild av de yrkesverksamma konstnärernas inkomster.

Vi vet att gruppen konstnärligt yrkesverksamma är välutbildad i jämförelse med övriga förvärvsarbetande. I framtida studier finns det därför anledning att se över möjligheten att jämföra konstnärligt yrkesverksamma med yrkesgrupper bland övriga förvärvsarbetande med motsvarande utbildningsnivå.^[21]

För att kunna jämföra med Konstnärsnämndens tidigare rapporter behöver vi göra fortsatta undersökningar. Det finns till exempel behov av att närmare undersöka konstnärligt yrkesverksammas tillgång till trygghetssystemen samt deras utbildnings­nivå, disponibla inkomst och familjeförhållanden med mera.^[22]

Referenser

Myndigheten för kulturanalys (2023). Kulturarbetsmarknaden efter pandemin. (Faktablad 2023:2).

Regeringens skrivelse (2023/24:11). Strategi för kulturella och kreativa branscher.

Eurostat (2012). ESS net‐CULTURE (European Statistical System Network on Culture) Final Report. Luxemburg: ESS net Culture.

Eurostat (2018). Guide to Eurostat Culture Statistics, 2018 edition. Luxemburg: Eurostat.

Konstnärsnämnden (2016). Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor.

Eurostat (2019). Culture statistics, 2019 edition. Luxemburg: Eurostat.

Tillväxtverket (2018a). Kreametern – metodrapport. Metod och källor till svensk statistik för kulturella och kreativa näringar. (Rapport 0258). Stockholm: Tillväxtverket.

Tillväxtverket (2018b). Kreametern – analysrapport #1. Den kulturella och kreativa sektorns ekonomiska utveckling 2010–2016. (Rapport 0259). Stockholm: Tillväxtverket.

Europeiska unionen (2023). Yrkesstatus och arbetsvillkor för konstnärer och kulturellt och kreativt yrkesverksamma. (Rapport från OMC-arbetsgruppen).

Myndigheten för kulturanalys och Konstnärsnämnden (2022). Yrkesverksamma konstnärer i SCB:s register.

Definitioner

Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI)

Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, är en statistisk standard som används för att klassificera enheter som företag och arbetsställen efter deras ekono­miska aktiviteter. SNI är en viktig klassifikation för bland annat ekonomisk statistik. Den gör det möjligt att jämföra och analysera data både nationellt och internationellt samt över tid. SCB ansvarar för klassifikationen SNI, men det är Skatteverket som ansvarar för inhämtandet av SNI-koder. Det sker i samband med att företag, myndig­heter och organisationer registrerar sina verksamheter hos Skatteverket. SNI ingår i ett internationellt system av klassifikationer och utgår från EU:s näringsgrens­standard NACE. Den gällande versionen av SNI benämns SNI 2007, medan mot­svarande EU-version heter NACE Rev. 2.

Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)

Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, är ett system för att gruppera indivi­ders yrken eller arbetsuppgifter. SSYK används bland annat inom arbetsmarknads- och individstatistiken. Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter i den officiella statistiken enligt SSYK 2012. Till grund för SSYK 2012 ligger den internationella yrkesklassifikationen ISCO–08 (International Standard Classification of Occupation 2008). Syftet med ISCO är bland annat att ge en grund för internationell rapportering och jämförelser. Inplacering av ett yrke baseras på arbetsuppgift, arbetserfarenhet samt kvalifikationsnivå främst utifrån de arbetsuppgifter som utförs av en person som är anställd eller egenföretagare.

Yrket samlas in från ett flertal olika källor, bland annat lönestrukturstatistiken och en enkät till arbetsgivare. Heltäckande data samlas inte in varje år, varför data från föregående år kan användas då aktuell information saknas för en person. Insamling­arna är rullande och alla företag undersöks någon gång under en period av 4–5 år. Upp till 5 yrken samlas in per person. Utifrån dessa bestäms sedan huvudsakligt yrke.^[23]

Kulturella och kreativa branscher (KKB)

Kulturella och kreativa branscher är företag och organisationer inom branscher som arbetar med arkitektur, bild och form, kulturarv, litteratur, press, mode, reklam, scenkonst, media och dataspel. Här ingår flera led såsom skapande, produktion, distribution, handel, bevarande, digitala tjänster med mera.

För att göra analyser via registerdata om dessa branscher har Tillväxtverket definierat de branschkoder som ingår i KKB (beskrivs i Kreametern). Branschkoderna utgörs av 76 SNI-koder på 5-ställig nivå.

I dessa branscher arbetar både personer som har ett kulturellt och kreativt yrke (exempelvis författare, skådespelare, designer) och personer med andra yrken (exempelvis ekonomer, tekniker, administratörer).

Kulturella och kreativa yrken

För att göra analyser via registerdata om personer med kulturella och kreativa yrken har Kreametern^[24] definierat de SSYK-koder som ingår i den kulturella och kreativa sektorn. Yrkeskoderna i Kreametern utgörs av 31 SSYK-koder på 4-ställig nivå.

Personer med dessa yrken arbetar både inom kulturella och kreativa branscher (exempelvis en skådespelare på en teater) eller inom andra branscher (exempelvis designer inom bilindustrin).

Registervariabler^[25]

Yrkesställning

Med yrkesställning avses en persons anknytning till arbetsmarknaden och den talar om ifall en förvärvsarbetande person är anställd, har eget aktiebolag eller enskild firma. En person som har flera olika yrkesställningar räknas som kombinatör. I denna studie skiljer vi på tre olika grupper: personer som endast är anställda, personer som har eget aktiebolag eller enskild firma och personer som har både en anställning och arbetar i eget aktiebolag eller enskild firma.

Förvärvsersättning

Förvärvsersättning beräknas som summan av kontant bruttolön, inkomst av aktiv näringsverksamhet, sjukpenning, graviditetspenning, smittbärarpenning, sjuklöne­garanti, skattepliktig arbetsskadeersättning, föräldrapenning vid barns födelse eller adoption, tillfällig föräldrapenning för vård av barn, närståendepenning och rehabili­teringsersättning. Pension och a-kassa ingår inte i förvärvsersättning, men däremot i den sammanräknade förvärvsinkomsten.

Inkomst av anställning

Inkomst av anställning är en lön eller ersättning samt annan avgiftspliktig förmån i allmän eller enskild tjänst med mera.^[26] Anställningsinkomsten framgår enligt kontroll­uppgift till Skatteverket från arbetsgivare under ett innevarande år.

Inkomst av näringsverksamhet

Inkomst från näringsverksamhet är de intäkter som genereras från en verksamhets aktiviteter. Det kan vara försäljning av både varor och tjänster. Överskott av närings­verksamhet innebär att intäkterna överstiger kostnaderna, vilket resulterar i vinst för företaget.

Utländsk bakgrund

Personers härkomst delas i Sverige in i fyra grupper beroende på bakgrund:

• utrikes född
• inrikes född med två utrikesfödda föräldrar
• inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder
• inrikes född med två inrikes födda föräldrar.

Tabellbilaga

Tabell 5. Pilotstudiens utvalda yrkeskoder med tillhörande yrkesbenämningar, SSYK 2012

Fotnoter

1. SNI och SSYK är standard för svensk näringsindelning respektive standard för svensk yrkesklassificering. ↑

2. Egenföretagare är en person som driver en egen affärsverksamhet. Bland konstnärer är det vanligen i form av en enskild firma eller ett fåmansbolag. ↑

3. Kreametern togs fram i samverkan mellan Tillväxtverket, Kulturanalys, Tillväxtanalys, Kulturrådet och Statistiska centralbyrån på uppdrag av regeringen. ↑

4. Myndigheten för kulturanalys (2023). Kulturarbetsmarknaden efter pandemin. ↑

5. Regeringens skrivelse (2023/24:11). Strategi för kulturella och kreativa branscher (s. 5). ↑

6. Konstnärsnämnden (2016), Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor. ↑

7. I rapporten ESSnet-CULTURE (European Statistical System Network on Culture) Final Report har Eurostat (2012) definierat vilka yrkesområden och näringsgrenar som ingår i kreativt och kulturellt skapande. ↑

8. Listan uppdaterades 2018 av Eurostat: Guide to Eurostat Culture Statistics – 2018 edition. ↑

9. Kreametern togs fram i samverkan mellan Tillväxtverket, Kulturanalys, Tillväxtanalys, Kulturrådet och Statistiska centralbyrån på uppdrag av regeringen. ↑

10. SNI och SSYK är standard för svensk näringsindelning respektive standard för svensk yrkesklassificering. ↑

11. Europeiska unionen (2023). Rapport från OMC-arbetsgruppen. ↑

12. Regeringens skrivelse (2023/24:11). ↑

13. Myndigheten för kulturanalys och Konstnärsnämnden (2022). ↑

14. https://www.scb.se/lisa ↑

15. Denna analysmetod går ut på att kombinera yrkesstatistik med företagsstatistik. Metoden är spridd internationellt under namnet Creative Trident. ↑

16. Konstnärsnämnden (2016), Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor. ↑

17. Här ingår företagare utan yrkeskod som är verksamma i konstnärlig bransch. ↑

18. När drygt hälften av alla saknar inkomst av företagande blir medianvärdet 0, vilket är fallet för alla indelningar i avsnittet. ↑

19. Myndigheten för kulturanalys (2023). Kulturarbetsmarknaden efter pandemin. ↑

20. Regeringens skrivelse (2023/24:11). Strategi för kulturella och kreativa branscher (s. 5) ↑

21. Konstnärsnämnden (2016), Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor. ↑

22. Konstnärsnämnden (2016), Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor. ↑

23. SCB, LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier. ↑

24. Kreametern togs fram i samverkan mellan Tillväxtverket, Kulturanalys, Tillväxtanalys, Kulturrådet och Statistiska Centralbyrån på uppdrag av regeringen. ↑

25. Källa: SCB, LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier. ↑

26. Lön eller ersättning eller annan avgiftspliktig förmån i allmän eller enskild tjänst, kostnadsersättning, uppdragsinkomster, tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte har bedrivits självständigt, skattepliktig intäkt i form av rabatt och bonus, vissa ersättningar från socialförsäkringen m.m. ↑