Konstnärers inkomster

I samarbete med

Förord

Yrkesverksamma konstnärer är fundamentet för ett levande konst- och kulturutbud med en mångfald av uttryck. Utan deras skapande och yrkesutövning finns ingen konst och kultur. Konstnärers verk och kompetens utgör, som regeringen skriver i sin strategi för företag inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB), själva ”råvaran” för branschernas affärsmodeller.

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart kulturliv och konkurrenskraftiga kulturella och kreativa branscher behöver vi beskriva och följa hur villkoren för aktörerna i den skapande kärnan utvecklas. Rimliga ekonomiska villkor är avgörande för att konst­närer ska kunna arbeta professionellt och för att den konstnärliga friheten ska värnas.

Syftet med den här rapporten är att öka kunskapen om villkor och inkomster för konstnärer som tillhör den skapande kärnan inom KKB. Eftersom vi tidigare har definierat en yrkesmässigt bredare grupp med konstnärligt yrkesverksamma, finns nu möjlighet att jämföra med konstnärer som har sökt stipendier från Konstnärsnämnden eller Författarfonden med både konstnärligt yrkesverksamma i stort och övriga förvärvsarbetande.

Denna möjlighet ger oss bättre förutsättningar att beskriva och förstå villkoren för både konstnärer och den bredare gruppen konstnärligt yrkesverksamma. De konst­närer som inte sökt medel hos Konstnärsnämnden och Författarfonden återfinns snarast i gruppen konstnärligt yrkesverksamma, vilket gör att grupperna delvis över­lappar varandra.

Den period som undersöks i rapporten sammanfaller delvis med coronapandemin, som hade en avgörande påverkan på kulturlivets möjligheter att verka. Samtidigt genomfördes flera olika stödinsatser för kulturområdet, vilka kan ha påverkat resultaten i studien. Därför är det viktigt att även framöver följa och analysera konstnärernas villkor i kommande undersökningar.

Mats Granér, Direktör för Myndigheten för kulturanalys

Mika Romanus, Direktör för Konstnärsnämnden

Sammanfattning

Syfte

Syftet med den här rapporten är att få bättre kunskap om villkor och inkomster för verksamma konstnärer. De är själva fundamentet för ett levande konst- och kultur­utbud med en mångfald av uttryck i enlighet med de kulturpolitiska målen.

Vi har i tidigare studier definierat en konstnärligt yrkesmässigt bred grupp (konstnär­ligt yrkesverksamma) som vi menar utgör den skapande kärnan av de kulturella och kreativa branscherna (KKB). I denna grupp ingår delvis även konstnärerna som den här rapporten fokuserar på.

Den statistiska metod som Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) och Konstnärsnämnden har utvecklat ger förutsättningar att kunna beskriva villkoren för både konstnärer och den bredare gruppen, konstnärligt yrkesverksamma, kontinuer­ligt och med jämna mellanrum. På så sätt går det att få fram en longitudinell siffer­serie som beskriver den skapande kärnans socioekonomiska villkor i syfte att spåra förändringar och förstå utveckling över tid.

Genomförande och population

Populationen konstnärer som vi undersöker i den här rapporten består av de personer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden under något av åren 2019 till 2022. Det innebär att om en individ sökte medel 2022 ingår personen också i populationen för 2019. Populationen avgränsades därutöver till personer i åldern 18–64 år.

Konstnärsnämnden och Författarfonden har levererat populationsfiler till Statistiska centralbyrån (SCB). Filerna innefattade även information om konstnärernas konst­områden. När samma individ förekom i båda filerna valdes det konstområde som personen hade i filen från Konstnärsnämnden. Kulturanalys har sedan inhämtat under­liggande data från centrala register hos SCB. Konstnärsnämnden och Kulturanalys har gemensamt valt ut de parametrar som på ett relevant sätt beskriver konstnärs­gruppens inkomster och sammansättning.

I rapporten jämför vi konstnärsgruppens inkomster med gruppen konstnärligt yrkes­verksammas och övriga förvärvsarbetandes på aggregerad nivå. De inkomstår som jämförs är 2019 och 2022.

Eftersom populationen baseras på de som sökt stipendier hos Konstnärsnämnden eller Författarfonden täcker de inte in hela konstnärskollektivet. Konstnärer med längre anställningar eller höga inkomster och som därför inte behöver söka stipendier ingår inte i studien, vilket kan påverka resultatet. Dessa konstnärer ingår sannolikt i gruppens konstnärligt yrkesverksamma.

Några slutsatser

Stora variationer mellan de olika jämförelsegrupperna

Inkomsterna varierade kraftig mellan de olika jämförelsegrupperna; det gällde såväl den samlade förvärvsersättningen som inkomst från anställning och näringsverksam­het. Inkomsterna var genomgående lägre för konstnärer oavsett inkomsttyp än för grupperna konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande. Samtidigt hade konstnärer i större utsträckning positiv näringsinkomst än jämförelsegrupperna, vilket visar att konstnärer i högre utsträckning har sin försörjning från närings­inkomster. Många gånger är det inte ett frivilligt val för konstnärer att starta företag utan något som marknaden kräver. Flertalet konstnärer som har längre anställningar ingår sannolikt inte heller i populationen eftersom de mer sällan söker stipendier hos Konstnärsnämnden eller Författarfonden.

Många konstnärer är företagare

Inom konstnärsgruppen var den vanligaste yrkesställningen företagare följt av kombinatörer (personer med både anställning och företag). Läggs de två yrkesställ­ningarna ihop låg andelen så högt som 69 procent för män och 64 procent för kvinnor. Bland övriga förvärvsarbetande låg motsvarande siffra på 16 procent för män och 8 procent för kvinnor. Inom konstnärsgruppen var kvinnor i högre utsträck­ning anställda, och andelen företagare var högre bland män. Andelen företagare ökade dessutom kraftigt bland både män och kvinnor i konstnärsgruppen. Förutsätt­ningar för anställning och företagande skiljer sig åt mellan konstområdena. Som nämnts ovan ingår sannolikt endast delvis de konstnärsgrupper som har längre anställningar inom till exempel scenkonst- och musikområdet vilket också kan antas påverka den höga andelen företagare.

Stark inkomstökning

Inkomsterna ökade genomgående mer i procent i konstnärsgruppen både vad gäller anställningsinkomster och näringsinkomster än i de två jämförelsegrupperna. Medianvärdet för näringsinkomsten ökade med 19 procent för konstnärer, jämfört med 16 procent för konstnärligt yrkesverksamma. Ökningen inom konstnärsgruppen var dock från låga nivåer. Till följd av hur populationen är skapad var medelåldern högre 2022 än 2019 och där personer med längre yrkeserfarenhet ofta har högre inkomster. Det betyder inte att konstnärskollektivet som helhet fått det bättre. En ytterligare faktor att beakta är att inflationen var hög under de jämförda åren.

Ökade inkomster trots pandemin

Trots att 2022 var ett pandemiår ökade inkomsterna för konstnärligt yrkesverk­samma och konstnärer. En delförklaring till ökningen kan vara att det under 2022 fanns olika stöd riktade till kulturområdet, som produktionsstöd och direkta krisstöd, samt andra insatser som vände sig till företag och egenföretag. Gruppen yngre konst­närer var betydligt mindre 2022 än 2019 vilket kan bero på att yngre konstnärer inte kom in på arbetsmarknaden på grund av de begränsade möjligheter som gavs under pandemiåren. Kulturanalys faktablad om kulturarbetsmarknaden visar tecken på det.^[1]

Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män ökade

Kvinnor inom konstnärsgruppen hade lägre inkomster än män från både anställning och näringsverksamhet. Inkomstskillnaden mellan könen ökade dessutom både inom konstnärsgruppen och bland konstnärligt yrkesverksamma. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor var dock mindre i konstnärsgruppen än i de två jämförelse­grupperna.

Små skillnader mellan svensk- och utländsk bakgrund

Inom konstnärsgruppen låg förvärvsersättningens medianvärde högst för inrikes födda personer med två inrikes födda föräldrar med undantag för P90, Inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma låg förvärvsersättningens medianvärde liksom P75 och P90 högst för utrikes födda. Anställningsinkomsten låg till skillnad från förvärvsersättningen högst för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar oavsett inkomstintervall oavsett inkomstintervall. Oavsett jämförelsegrupp ökade median­inkomsten från näringsverksamhet mellan åren och som mest för utrikesfödda.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) har ett brett uppdrag att, med utgångs­punkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. Myndigheten har ansvar för den officiella statistiken på kulturområdet och ska bistå regeringen med underlag och rekommendationer som kan ligga till grund för utveckling och ompröv­ning av politiken.

Konstnärsnämnden är den myndighet som främst ansvarar för genomförandet av den nationella konstnärspolitiken. Myndigheten har i uppdrag att analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt löpande bevaka trygghetssystemets utformning och tillämpning i förhållande till konstnärers yrkes­utövning. Konstnärsnämnden har också i uppdrag att följa förutsättningarna för konstnärers företagande inom kulturella och kreativa branscher (KKB).

De två myndigheternas uppdrag möts i arbetet med konstnärers ekonomiska villkor och oberoende, som är centrala förutsättningar för att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse samt det kulturpolitiska målet att ” Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund”.^[2]

För att säkra ett levande konst- och kulturliv med en mångfald av uttryck och långsiktigt hållbara kulturella och kreativa branscher behöver vi kunna följa villkoren för aktörerna i den skapande kärnan i takt med sektorns utveckling.

Syfte och problemformulering

Syftet med den här rapporten är sammanställa kunskap om konstnärers och konst­närligt yrkesverksammas inkomster för att på så sätt få en större förståelse för de socioekonomiska villkoren för dessa grupper. De är fundamentet för ett levande konst- och kulturutbud med en mångfald av uttryck i enlighet med de kulturpolitiska målen. Konstnärerna utgör tillsammans med den bredare gruppen konstnärligt yrkes­verksamma den skapande kärnan inom KKB.

I den här rapporten får vi bättre kunskap om villkor och inkomster för konstnärer som tar del av den statliga konstnärspolitikens finansiering. Konstnärsgruppen är dock bredare än så och kan återfinnas inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma som kan vara föremål för insatser för den bredare kulturpolitiken. Rapporten lägger en grund för att i framtida studier kunna jämföra hur villkoren för aktörerna i den skapande kärnan utvecklas.

Bakgrund

Våren 2024 presenterade regeringen en tioårig strategi för företag inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB). Strategin beskriver att företag i KKB har det konstnärliga skapandet – själva konstnärliga utövandet – som affärsidé eller råvara. Strategin syftar till att förbättra villkoren för företag och kulturskapare inom bransch­erna. ^[3]

Begreppet kulturskapare motsvarar det vi här benämner konstnärer och konstnärligt yrkesverksamma, vilka kan sägas utgöra den så kallade skapande kärnan inom KKB. Eftersom förutsättningarna och villkoren skiljer sig mycket mellan olika typer av företag inom KKB, är det särskilt relevant att undersöka aktörerna i den skapande kärnan – de som står för det konstnärliga arbetet och skapar de varor och tjänster som senare kommersialiseras.

Ett av KKB-strategins sex strategiska mål är att det ska finnas tillförlitlig och relevant nationell statistik över KKB:s ekonomiska värde. I pilotstudien Hur ser inkomsterna ut för konstnärligt yrkesverksamma, som Myndigheten för kulturanalys och Konstnärsnämnden publicerade 2024, presenterades en metod för att statistiskt identifiera aktörerna i den skapande kärnan.^[4]

Metod och avgränsning

De populationer som studeras i rapporten (konstnärer, konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande) består av förvärvsarbetande i åldern 18–64 år, folk­bokförda i Sverige den 31 december de undersökta åren. Med undantag för gruppen konstnärer ska personer i de andra jämförande populationerna ha haft en förvärvs­ersättning, som löneinkomst eller från inkomst aktiv näringsverksamhet, mellan 1 och1 999 999 kronor. Klassificeringen av förvärvsarbetande baserades huvudsak­ligen på kontroll- och deklarationsuppgifter från Skatteverket.

De data som har använts är hämtade från SBC:s databas LISA (Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier).^[5] Innehållet i LISA har dessutom kompletterats med data om kontrolluppgifter och arbetsgivare. Alla data som använts är avidentifierade och lagrade hos SCB. De inkomstår som undersökts är 2019 och 2022.

Den könsdefinition som används är ”juridiskt kön” eftersom det är den köns­definition som finns registrerad i folkbokföringen och liknande register.

Populationen konstnärligt yrkesverksamma

Populationen, konstnärligt yrkesverksamma, som togs fram i metodstudien Yrkes­verksamma konstnärer i SCB:s register (2022) byggdes upp med hjälp av yrkeskoder och näringskoder och består av cirka 55 000 individer. Inom populationen återfinns en del av de konstnärer som även ingår i den mindre populationen konstnärer. Men gruppen är bredare än så; där finns designers inom industrin och grafiska formgivare inom reklambranschen – yrken som inte i samma utsträckning omfattas av kultur­politiken.

Populationen konstnärer

Populationen konstnärer, som vi fokuserar på i den här rapporten, består av personer som sökt stipendier från Konstnärsnämnden eller Författarfonden under något av åren 2019 till 2022. Populationen konstnärer ingår till delar i populationen konstnär­ligt yrkesverksamma och bestod 2022 av 18 228 personer. Inom populationen konstnärer återfinns i högre utsträckning de konstnärer^[6] som är målgruppen för de statliga konstnärspolitiska insatserna, än bland gruppen konstnärligt yrkesverk­samma.

I stipendieordningarna är ”ekonomiskt behov” ett av bedömningskriterierna, vilket gör det rimligt att anta att konstnärer med höga inkomster sällan söker stipendier från myndigheterna. Konstnärer som är heltidsanställda vid till exempel kulturinstitutioner söker stipendier i begränsad omfattning men är en del av bredare kulturpolitiska insatser. Som tidigare nämnts ingår dessa individer snarast i gruppen konstnärligt yrkesverksamma.

Konstområden

Populationen konstnärer har delats in i sex konstområden som har en historisk grund inom kulturpolitiken. De ekonomiska medel som staten anslår till konstnärer i form av stipendier, projektbidrag och liknande fördelas i regel till konstområdena bild och form, dans^[7], film, musik, ord och teater.^[8] Konstnärerna organiserar sig i stor utsträck­ning på ett liknande sätt genom sina organisationer. Konstnärsnämnden har också i tidigare rapporter tagit fram statistik om konstnärerna efter dessa konstområden.^[9]

Konstnärsgruppens sammansättning

Det här kapitlet ger bakgrundsfakta om gruppen konstnärer som rapporten fokuserar på. Vi har undersökt gruppens samlade storlek, andel efter konstområde, kön, ålder och om de har svensk eller utländsk bakgrund. I samtliga tabeller, med undantag för tabell 12, är andelstalen avrundade till heltal. Resultaten kan jämföras med Konstnärs­nämndens tidigare rapporter, även om populationerna inte är helt identiska. De tidigare populationerna byggdes upp både av konstnärer som sökt stipendier och av individer hämtade ur konstnärsorganisationernas register.^[10]

Det är dock viktigt att ha i minnet att ett bedömningskriterium vid fördelning av stipendier är ”ekonomiskt behov”. Det innebär att konstnärer med höga inkomster rimligtvis inte söker stöd och därmed inte ingår i underlaget. Gruppen konstnärer är alltså bredare än den grupp konstnärer som redovisas här.

Konstnärsgruppen

Konstnärsgruppen som avgränsats enligt beskrivningen i föregående kapitel bestod av 18 228 personer (2022) och 18 879 personer (2019). Antalet konstnärer var något större 2019 men andelen kvinnor respektive män var på samma nivå båda åren. Det var en högre andel kvinnor i konstnärsgruppen än i gruppen övriga förvärvs­arbetande. Eftersom det var en pågående pandemi under perioden var det ovanligt många som sökte stipendier, bland annat krisstipendier, från Konstnärsnämnden eller Författarfonden.

Tabell 1. Andel konstnärer fördelat efter kön jämfört med övriga förvärvsarbetande år 2022

Konstnärsgruppen efter konstområden

De största konstområdena inom konstnärsgruppen var bild och form följt av musik. Det minsta området var dans (som även inkluderar verksamma inom cirkusområdet). Fördelningen mellan konstområdena var i det närmaste identisk med 2019 även om antalet konstnärer sjönk något 2022.

Tabell 2. Andel konstnärer fördelat efter konstområde år 2022

Konstnärsgruppen efter kön

Andelen kvinnor var högre i samtliga konstområden utom i musik och film. Den största differensen fanns inom området musik. Fördelningen mellan män och kvinnor var i det närmaste den samma 2019.

Tabell 3. Andel konstnärer fördelat efter kön och konstområde år 2022

Konstnärsgruppen efter ålder

Flest personer inom konstnärsgruppen var i åldersgruppen 30–39 följt av ålders­gruppen 40–49. Inom åldersgruppen 30–39 var andelen kvinnor högre än andelen män. Fördelningen inom gruppen övriga förvärvsarbetande var jämnare, både vad gäller åldersgrupper och kön.

Tabell 4. Andel konstnärer fördelat efter åldersgrupper och kön jämfört med övriga förvärvsarbetande år 2022

Med undantag för konstområdet ord fanns flest konstnärer i åldersgruppen 30–39. Nästan var fjärde dansare/cirkusartist var under 30 år. Det var en avsevärt högre andel än i övriga grupper. Ord var det konstområde med lägst andel under 30 år, mindre än 2 procent. I stället hade konstområdet ord högre andel i de äldre ålders­grupperna. I den äldsta åldersgruppen 60–64 låg andelen högst inom ord följt av bild och form samt teater.

Tabell 5. Andel personer i konstnärsgruppen fördelat efter konstområde och åldersgrupp år 2022

Konstnärsgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund

Konstnärsgruppen bestod i stort till 80 procent av personer med minst en förälder född i Sverige (svensk bakgrund).^[11] Motsvarande siffra för övriga förvärvsarbetande var 72 procent. De utrikes födda utgjorde den näst största andelen i båda grupperna med 16 respektive 23 procent. I gruppen inrikes födda med en inrikes född förälder låg andelen inom konstnärsgruppen nästan dubbelt så högt som övriga förvärvs­arbetande.

Tabell 6. Andel personer i konstnärsgruppen fördelat efter bakgrund och kön jämfört med övriga förvärvsarbetande år 2022

Det konstområde som hade högst andel inrikes födda med två inrikes födda föräldrar var ord följt av musik och teater. Inom kategorin utrikesfödda fanns den högsta andelen inom dans den lägsta inom ord. Fördelningen mellan bakgrundskategorierna är näst intill lika mellan konstområdena musik, ord och teater.

Tabell 7. Andel personer i konstnärsgruppen fördelat efter konstområde och bakgrund år 2022

Konstnärsgruppen efter yrkesställning

Inom konstnärsgruppen var den vanligaste yrkesställningen företagare följt av kombinatörer. Läggs de två yrkesställningarna ihop låg andelen så högt som 69 procent för män och 64 procent för kvinnor. Bland övriga förvärvsarbetande låg motsvarande siffra på 16 procent för män och 8 procent för kvinnor. Inom konstnärs­gruppen var kvinnor i högre utsträckning anställda och andelen företagare var högre bland män. Jämförs åren ökade andelen företagare kraftigt 2022 bland både män och kvinnor samtidigt som andelen kombinatörer på ett motsvarande sätt minskade.

Tabell 8. Andelen personer i konstnärsgruppen fördelat efter kön och yrkesställning jämfört med övriga förvärvsarbetande år 2022

*Oklassificerade innebär att vissa individer inom populationen konstnärer inte kunde klassificeras vare sig som anställd, kombinatör eller företagare i databasen under november månad år varje givet år.

Andelen företagare var hög inom de flesta områdena, allra högst var den inom film följt av musik. Läggs kombinatörer och företagare ihop var andelen hög inom samt­liga konstområden, allt från 46 till 75 procent. Lägst andel företagare fanns inom områdena teater och dans där andelen anställda i stället var högre. Jämförs de båda åren framgår att andelen företagare ökat kraftigt inom samtliga konstområden. Högst procentuell ökning fanns inom området film.

Tabell 9. Andelen i konstnärsgruppen fördelat efter konstområde och yrkesställning år 2022

* Oklassificerade innebär att vissa individer inom populationen konstnärer inte kunde klassificeras vare sig som anställd, kombinatör eller företagare i databasen under november månad år varje givet år.

Konstnärsgruppen efter kommuntyp och län

Konstnärer bodde under 2022 i stor utsträckning i storstäder. Hela 70 procent bodde i en storstadskommun och endast runt 10 procent i en landsbygdskommun. Motsva­rande siffror bland övrig förvärvsarbetande var runt 35 procent respektive 19 procent. Skillnaderna inom konstnärsgruppen mellan män och kvinnor och mellan åren var marginella. ^[12]

Tabell 10. Andelen i konstnärsgruppen fördelat efter kommuntyp och kön jämfört med övriga förvärvsarbetande år 2022

Inom alla konstområden var det en liknande koncentration till storstadskommuner. Konstområden som är mer kollektiva och beroende av institutioner, som dans och teater, var i högst utsträckning koncentrerade till storstadskommuner. bild och form och ord var i något lägre utsträckning koncentrerade till storstadskommuner. Fördel­ningen mellan åren var i det närmaste densamma.

Tabell 11. Andelen i konstnärsgruppen fördelat efter konstområde och kommuntyp år 2022

Om vi tittar på geografiska län var 51 procent av konstnärerna folkbokförda i Stockholms län. Lägger vi ihop Stockholms-, Skåne- och Västra Götalands län blev andelen så hög som runt 80 procent. Bland övriga förvärvsarbetande var motsva­rande siffra 55 procent. Skillnaderna i konstnärsgruppen mellan åren var marginell.

Tabell 12. Andelen i konstnärsgruppen fördelat efter geografiskt län i jämförelse med övriga förvärvsarbetande år 2022

Konstnärsgruppen efter socioekonomiskt område

Vidare har vi valt att undersöka individers boendesammanhang genom variabeln socioekonomiskt område.^[13]

Slås områdena med goda- och mycket goda socioekonomiska förutsättningar ihop, låg andelen högt inom konstnärsgruppen. Hela 77 procent av konstnärerna bodde i något av dessa områden och endast 7 procent av konstnärsgruppen bodde i områden med socioekonomiska utmaningar eller stora utmaningar. Motsvarande siffror bland övriga förvärvsarbetande var 68 respektive 11 procent.

Tabell 13. Andelen i konstnärsgruppen fördelat efter socioekonomiskt område i jämförelse med övriga förvärvsarbetande år 2022

Andelen konstnärer som bodde i områden med goda- eller mycket god socio­ekonomiska förutsättningar var hög inom samtliga konstområden, andelen låg mellan 74–80 procent. Det konstområde som hade högsta andel konstnärer som bodde i områden med socioekonomiska utmaningar eller stora utmaningar var dans med 10 procent. För övriga konstområden låg den siffran på mellan 5 och 7 procent.

Tabell 14. Andelen i konstnärsgruppen fördelat efter konstområde och socioekonomiskt område år 2022

Skattefria stipendier

I den här rapporten har vi analyserat de skattefria stipendier som under 2022 betalades ut till konstnärer av Konstnärsnämnden och Författarfonden. Det rör sig om stipendier där utbetalaren varken har gjort skatteavdrag eller betalat arbetsgivar­avgifter, och där mottagaren inte behöver redovisa stipendiet som inkomst i sin deklaration.

I förordningen (SFS 2019:1269), som reglerar det statliga stödet till konstnärer, anges ”ekonomiskt behov” som ett av bedömningskriterierna. Det är därför rimligt att anta att konstnärer med höga inkomster i regel inte söker stöd från de statliga myndigheterna. Detsamma gäller sannolikt konstnärer som har längre anställningar vid exempelvis kulturinstitutioner och därmed omfattas av andra, bredare kultur­politiska satsningar.

En anledning till att det är intressant att undersöka skattefria stipendier är att en del av konstnärsgruppen har sådana stipendier som en del av sin inkomst. Eftersom skattefria stipendier inte räknas in i förvärvsersättningen kan detta innebära att inkomstskillnaden mellan konstnärsgruppen och de andra grupperna – konstnärligt yrkesverksamma respektive övriga förvärvsarbetande – blir något mindre.

Skattefria stipendier inom konstnärsgruppen

Fördelningen av skattefria stipendier bland konstnärer var tydligt koncentrerad till en mindre del av gruppen. Hälften av konstnärerna fick inga skattefria stipendier alls, medan den fjärdedel som fick mest erhöll belopp på minst 21 600 kronor. Den översta tiondelen fick minst 70 000 kronor. Detta visar att de skattefria stipendierna utgjorde en betydande inkomstkälla men för en begränsad andel av konstnärerna.

Tabell 15. Stipendiesummor för konstnärsgruppen år 2022

Skattefria stipendier efter konstområden

Fördelningen av skattefria stipendier varierade tydligt mellan konstområden. I samt­liga områden låg de lägre percentilerna (P10–P25) på 0 kronor, vilket visar att en majoritet av konstnärerna inte fick något skattefritt stipendium alls. Skillnaderna fanns främst i den högsta percentilen (P90), där konstområdet bild och form låg högst och teater lägst.

Tabell 16. Stipendiesummor efter konstområde för konstnärsgruppen år 2022

Skattefria stipendier efter kön

Både män och kvinnor hade medianvärden på 0 kronor, vilket betyder att minst hälften av konstnärerna i båda grupperna inte fick något skattefritt stipendium under 2022. De lägre percentilerna (P10–P25) var också 0 kr för båda, vilket tyder på en stor andel utan stöd. Skillnaden uppstod främst i den övre percentilen (P90).

Tabell 17. Stipendiesummor efter kön för konstnärsgruppen åren 2022

Stipendiesummor efter ålder

I den högsta percentilen (P90) låg beloppen högst bland konstnärer i åldrarna 30–49 år. Bland yngre konstnärer under 30 år och äldre över 60 år var beloppen betydligt lägre. Mönstret tyder på att skattefria stipendier i högre grad tillfaller konstnärer mitt i yrkeslivet, vilket kan spegla etableringsgrad inom konstnärsgruppen.

Tabell 18. Stipendiesummor efter ålder för konstnärsgruppen år 2022

Stipendiesummor efter svensk- eller utländsk bakgrund

Fördelningen av skattefria stipendier visar små skillnader mellan konstnärer utifrån olika bakgrund. I samtliga grupper fick minst hälften av konstnärerna inget skattefritt stipendium under 2022. Bland dem som erhöll de högsta beloppen (P90) låg nivåerna något högre för inrikes födda med svensk eller blandad föräldrabakgrund jämfört med utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Det tyder på en viss skillnad i fördelningen av de största stipendierna, men inga större skillnader i hur många som får stipendier.

Tabell 19. Stipendiesummor efter bakgrund för konstnärsgruppen år 2022

Konstnärers inkomster

I det här kapitlet gör vi en fördjupad undersökning om konstnärernas inkomster under 2022. Vi har tittat på den samlade förvärvsersättningens storlek, fördelning mellan inkomst av anställning och näringsverksamhet utifrån konstområde, ålder, kön och svensk- eller utländsk bakgrund. Jämförelser görs också med grupperna konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande. Jämförande tabeller för inkomstår 2019 finns i tabellbilagan.

Samlad förvärvsersättning

Samlad förvärvsersättning för hela konstnärsgruppen

Konstnärsgruppens förvärvsersättning^[14] låg markant lägre oavsett percentil än för grupperna konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande. Förvärvs­ersättningen ökade dock för konstnärsgruppen i samtliga inkomstspann med undan­tag för P10. ^[15] Medianvärdet ökade med 26 procent och gränsvärdet för P75 med 18 procent.

Figur 1. Samlad förvärvsersättning för konstnärsgruppen 2022 i jämförelse med 2019

För konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande ökade medianvärdet för förvärvsersättningens med runt 12 procent. Övriga förvärvsarbetande hade högre samlad förvärvsersättning i de lägre intervallerna (P10 och P25) och det högsta inkomstspannet (P90).

Figur 2. Samlad förvärvsersättning för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Samlad förvärvsersättning efter konstområde

Högst medianinkomst 2022 hade konstområdena teater och ord. Lägst förvärvs­ersättning i median hade bild och form. När det gäller högre inkomster, låg gräns­värdet för P90 även högst för områdena teater och ord och lägst för bild och form. Förvärvsersättningen ökade mellan åren inom samtliga områden och inkomstspann. Störst ökning av medianvärdet fanns inom områdena dans och musik. Inom alla konstområden låg gränsvärdena tydligt lägre än för övriga förvärvsarbetande.

Tabell 20. Samlad förvärvsersättning efter konstområde för konstnärsgruppen och övriga förvärvsarbetande år 2022

Samlad förvärvsersättning efter kön

Inom konstnärsgruppen hade män genomgående något högre inkomst än kvinnor. Medianinkomsten för män låg runt 8 procent högre. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor var större i de två jämförelsegrupperna än i konstnärsgruppen. Jämförs konstnärsgruppen med grupperna konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande var förvärvsersättning betydligt lägre både för män och kvinnor i konstnärsgruppen oavsett inkomstintervall. Medianinkomsten för kvinnor i gruppen konstnärligt yrkesverksamma låg både 2022 och 2019 högre än för kvinnor bland övriga förvärvsarbetande.

Tabell 21. Samlad förvärvsersättning efter kön för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Samlad förvärvsersättning efter ålder

Konstnärsgruppen hade genomgående lägre förvärvsersättning i alla åldersgrupper oavsett inkomstspann än gruppen konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvs­arbetande. Högst medianinkomst i konstnärsgruppen fanns inom åldersgruppen 40–49 år, vilket också var fallet i de två andra jämförelsegrupperna. Medianvärdet ökade i procent på ett likvärdigt sätt för samtliga grupper i förhållande till 2019.

Tabell 22. Samlad förvärvsersättning efter ålder för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Samlad förvärvsersättning efter svensk eller utländsk bakgrund

Konstnärsgruppen hade lägst förvärvsersättning oavsett bakgrund och percentil. Medianinkomsten inom konstnärsgruppen låg högst för inrikes födda personer med två inrikes födda föräldrar, medan gränsvärdet för P90 var högst för inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma låg median­inkomsten liksom P75 och P90 högst för utrikes födda. Medianinkomsten ökade mest i andel för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar inom gruppen konst­närligt yrkesverksamma och minst för utrikes födda inom konstnärsgruppen.

Tabell 23. Samlad förvärvsersättning efter bakgrund för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från anställning

Inkomst från anställning för konstnärsgruppen

Anställningsinkomsterna^[16] för konstnärsgruppen var genomgående lägre än för jämförelsegrupperna båda åren. Medianvärdet för anställningsinkomsten låg 2022 för konstnärer på 141 500 kronor jämfört med 360 000 för konstnärligt yrkesverk­samma och 385 300 för övriga förvärvsarbetande. Jämfört med 2019 ökade anställ­ningsinkomsten 2022, i medianvärde mest för konstnärsgruppen med 31 procent. Motsvarande siffra för konstnärligt yrkesverksamma var 18 procent och för övriga förvärvsarbetande 9 procent.

Figur 3. Inkomst från anställning för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från anställning efter konstområden

Anställningsinkomsterna ökade genomgående oavsett percentil eller konstområde. Inom området film ökade medianvärdet med nära 41 procent, där en delförklaring kan vara att unga försvunnit ut gruppen. De högsta anställningsinkomsterna fanns inom konstområdena teater och ord både 2022 och 2019.

Tabell 24. Inkomst från anställning efter konstområde för konstnärsgruppen år 2022

Inkomst från anställning efter kön

Anställningsinkomsterna var genomgående lägre för kvinnor oavsett jämförelse­grupp. Minst inkomstskillnad i medianinkomsten fanns i konstnärsgruppen, där kvinnor hade 94 procent av männens inkomster. I grupperna konstnärligt yrkesverk­samma och övriga förvärvsarbetande låg skillnaden för kvinnor på 84 respektive 83 procent av männens inkomster. Inkomstskillnaden mellan könen ökade 2022 inom konstnärsgruppen och de två jämförelsegrupperna.

Tabell 25. Inkomst från anställning efter kön för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från anställning efter ålder

De högsta anställningsinkomsterna fanns inom åldersgruppen 40–49 år för både konstnärsgruppen och gruppen konstnärligt yrkesverksamma. Bland övriga förvärvs­arbetande fanns i stället de högsta anställningsinkomsterna inom åldersgruppen 50–59 år. Samtliga åldersgrupper hade en positiv inkomstutveckling oavsett jämförelse­grupp. Inom konstnärsgruppen var inkomstutvecklingen något bättre, framför allt i de yngre åldersgrupperna, än i de två jämförelsegrupperna.

Tabell 26. Inkomst från anställning efter ålder för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från anställning efter svensk eller utländsk bakgrund

Inom konstnärsgruppen var medianvärdet för anställningsinkomsten högst för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. I inkomstintervallerna P75 och P90 var inkomsterna däremot högre för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. För gruppen konstnärligt yrkesverksamma fanns de högsta anställningsinkomsterna bland utrikes födda, för övriga förvärvsarbetande var i stället inkomsterna högst för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.

Inkomstutvecklingen var genomgående positiv oavsett bakgrund och jämförelse­grupp. Konstnärsgruppen hade på en aggregerad nivå en något högre procentuell utveckling. I de högre inkomstintervallerna (P75 och P90) fanns den största ökningen bland dem med utländsk bakgrund. Inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma fanns de största ökningarna för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar samt utrikes födda. För övriga förvärvsarbetande fanns genomgående de största procentu­ella inkomstökningarna i gruppen utrikes födda oavsett inkomstintervall.

Tabell 27. Inkomst från anställning efter bakgrund för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från näringsverksamhet

Inkomst från näringsverksamhet för konstnärsgruppen

De positiva näringsinkomsterna^[17], med undantag för de undre percentilerna, låg lägre för konstnärsgruppen än för de andra jämförelsegrupperna. Medianinkomsten för 2022 låg för konstnärer på 93 800 kronor jämfört med 115 700 för konstnärligt yrkesverksamma och 96 600 för övriga förvärvsarbetande.

Jämförs åren ökade näringsinkomsterna genomgående oavsett percentil och grupp. Störst ökning fanns inom konstnärsgruppen, där medianinkomsten 2022 ökade med 19 procent jämfört med 16 procent för konstnärligt yrkesverksamma och 12 procent för övriga förvärvsarbetande.

Figur 4. Positiv inkomst från näringsverksamhet för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande år 2022

Av figur 5 går det att utläsa i vilken utsträckning de olika jämförelsegrupperna hade positiv-, ingen- eller negativa inkomst från företagande. Konstnärer hade båda åren högst andel positiv inkomst från företagande och där andelen ökade 2022. Konstnär­ligt yrkesverksamma hade ungefär samma andel båda åren men andelen positiv inkomst från företag minskade 2022 för konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande.

Figur 5. Andel negativ-, ingen- samt positiv inkomst från näringsverksamhet för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från näringsverksamhet efter konstområden

Den högsta medianinkomsten från näringsverksamhet fanns inom området Ord, den lägsta inom bild och form. I percentilerna P75 och P90 var inkomsterna från närings­verksamhet högst inom ord följt av film.

Inkomstutvecklingen mellan åren var genomgående positiv inom alla konstområden. Högst procentuell utveckling av medianinkomsten fanns inom dans (42 procent) följt av musik (34 procent).

Tabell 28. Positiv inkomst från näringsverksamhet efter konstområde för konstnärsgruppen år 2022

Inkomst från näringsverksamhet efter kön

Kvinnor hade generellt sett lägre inkomst från näringsverksamhet oavsett jämförelse­grupp. I medianinkomst hade kvinnor i konstnärsgruppen ungefär 81 procent av männens inkomst 2022. Skillnaden var dessutom något större jämfört med 2019. Störst skillnad mellan män och kvinnor fanns inom gruppen övriga förvärvs­arbetande, där kvinnor hade nära 60 procent av männens medianvärde.

Kvinnor i gruppen konstnärligt yrkesverksamma hade högst inkomst av närings­verksamhet jämfört med kvinnor i de två jämförelsegrupperna. Medianinkomsten ökade procentuellt mest för konstnärsgruppen mellan de undersökta åren, nära 21 procent för män och 19 procent för kvinnor.

Tabell 29. Positiv inkomst från näringsverksamhet efter kön för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från näringsverksamhet efter ålder

Medianinkomsten från näringsverksamhet var högst inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma oavsett åldersgrupp med undantag för yngre än 24 år. Inom konst­närsgruppen och gruppen konstnärligt yrkesverksamma hade åldersgruppen 40–49 år högst medianinkomst från näringsverksamhet. För övriga förvärvsarbetande låg medianinkomsten högst i åldersgruppen 60–64 år.

Jämfört med 2019 ökade näringsinkomsten mest inom konstnärsgruppen. Ålders­gruppen 60–64 var den grupp som hade den bästa utvecklingen av medianinkomsten (32 procent). I inkomstspannen P75 och P90 fanns den största ökningen i de lägre åldersgrupperna. Även inom grupperna konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande ökade medianinkomsten mest inom åldersgruppen 60–64 år.

Tabell 30. Positiv inkomst från näringsverksamhet efter ålder för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Inkomst från näringsverksamhet efter svensk eller utländsk bakgrund

Den positiva inkomsten från näringsverksamhet var båda åren genomgående högst inom gruppen utrikes födda bland övriga förvärvsarbetande. För konstnärsgruppen och konstnärligt yrkesverksamma låg medianvärdet högst för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar båda åren.

Medianinkomsten från näringsverksamhet ökade mellan åren mest för utrikes födda oavsett jämförelsegrupp. Den största önskningen fanns inom konstnärsgruppen med 36 procent följt av konstnärligt yrkesverksamma med 23 procent.

Tabell 31. Positiv inkomst från näringsverksamhet efter bakgrund för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2022

Resultat och analys

Genom pilotstudien Hur ser inkomsterna ut för konstnärligt yrkesverksamma^[18] fick vi en bättre kunskap om inkomstens sammansättning för konstnärligt yrkesverk­samma i den skapande kärnan av KKB. I den populationen ingår till delar konst­närerna men inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma finns även yrken som inte i samma utsträckning omfattas av kulturpolitiken.

Därför ligger fokus i denna rapport på en population som är uppbyggd av personer som sökt ekonomiska medel från Konstnärsnämnden och Författarfonden. Det är en population som också i högre grad påminner om den som Konstnärsnämnden under­sökt i tidigare rapporter^[19] samt i Kulturanalys rapport Kulturskapares geografi.^[20]

I Konstnärsnämndens tidigare rapporter var dock gruppen konstnärer bredare och innefattade förutom de som sökt medel från ovan nämnda myndigheter även individer hämtade från medlemsregister från konstnärernas fack- och intresseorganisationer vilket gjorde populationen större.

Några samlade resultat

Konstnärsgruppens sammansättning

Andelen kvinnor var högre i de flesta konstområden med undantag för musik och film. Inom konstområdet dans var fler verksamma i de yngre åldersgrupperna medan konstområdet ord hade högre andel verksamma inom de äldre åldersgrupperna. Det är inte förvånande då dansområdets fysiskt krävande arbete gör det svårt att fortsätta upp i hög ålder medan konstnärer inom andra konstområden i många fall fortsätter att arbeta långt efter pensionsåldern.

Fyra femtedelar av konstnärsgruppen hade minst en förälder som var född i Sverige. Inom gruppen utrikes födda fanns den högsta andelen inom dans och den lägsta inom ord. Dansområdet är starkt internationaliserat och vid flera av de större institution­erna finns många kvalificerade utövare från andra länder som fortsätter vara Sverige­baserade även om arbetsmarknaden är internationell. Den svenska cirkusutbild­ningen lockar studenter från hela världen som fortsätter ha Sverige som bas i sin fortsatta karriär.

Den vanligaste yrkesställningen inom konstnärsgruppen var företagare följt av kombinatörer. Andelen företagare ökade både för män och kvinnor i konstnärs­gruppen. Hela 70 procent av konstnärerna bodde i någon av de tre storstadskommun­erna och endast 10 procent i en landsbygdskommun.

Konstområden som är mer kollektiva som dans och teater, var i högst utsträckning koncentrerade till storstadskommuner. Konstnärer bodde oftare än övriga förvärvs­arbetande i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Nära 80 procent av konstnärerna bodde i områden med goda- och mycket goda socioekonomiska förut­sättningar. Endast 7 procent bodde i områden med socioekonomiska utmaningar eller stora socioekonomiska utmaningar.

Fördelningen av skattefria stipendier bland konstnärer var tydligt koncentrerad till en mindre del av gruppen. Hälften av konstnärerna fick inga skattefria stipendier alls, medan den fjärdedel som fick mest erhöll belopp på minst 21 600 kronor. Den översta tiondelen fick minst 70 000 kronor. Detta visar att de skattefria stipendierna utgjorde en betydande inkomstkälla men endast för en begränsad andel av konstnärerna.

Samlad förvärvsersättning

Konstnärsgruppens förvärvsersättning låg markant lägre än i grupperna konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande. En del i konstnärsgruppen har dock skattefria stipendier som en del i sin inkomst vilket minskar skillnaderna mellan grupperna då dessa inte ingår i förvärvsersättningen. Förvärvsersättningen ökade för konstnärsgruppen i samtliga inkomstspann med undantag för P10. Den högsta medianinkomsten 2022 fanns inom områdena teater och ord, medan den lägsta fanns inom bild och form.

Män inom konstnärsgruppen hade genomgående något högre förvärvsersättning än kvinnor. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor var dock större i de två jämförelsegrupperna.

Högst medianinkomst inom konstnärsgruppen fanns inom åldersgruppen 40–49 år. I konstnärsgruppen låg medianinkomsten högst för inrikes födda personer med två inrikes födda föräldrar. För konstnärligt yrkesverksamma låg däremot median­inkomsten högst för utrikes födda. Flera konstnärliga yrken har en internationell arbetsmarknad, det gäller fram för allt dans, musik och bild och form, där utrikes födda kommer till Sverige både för utbildning och arbete och sedan blir en del av den Sverigebaserade konstnärskåren.

Inkomst från anställning

Anställningsinkomsterna för konstnärsgruppen var genomgående lägre än för jäm­förelsegrupperna. I medianvärde ökade anställningsinkomsten mest för konstnärs­gruppen. Både inom konstnärsgruppen och gruppen konstnärligt yrkesverksamma ökade inkomstskillnaderna mellan könen. De högsta anställningsinkomsterna för konstnärsgruppen fanns i åldersgruppen 40–49 år jämfört med 50–59 år bland övriga förvärvsarbetande.

Medianvärdet i konstnärsgruppen för anställningsinkomsten var högst för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. I inkomstintervallerna P75 och P90 låg inkomsterna däremot högre för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. För gruppen konstnärligt yrkesverksamma fanns däremot de högsta anställningsinkomst­erna bland utrikes födda

Inkomst från näringsverksamhet

De positiva näringsinkomsterna låg lägre i konstnärsgruppen än i de två jämförelse­grupperna. Medianinkomsten ökade ändå med 22 procent mellan 2019 och 2022 för konstnärer, jämfört med 18 procent för konstnärligt yrkesverksamma. Konstnärer hade i större utsträckning positiv näringsinkomst än jämförelsegrupperna. Den högsta medianinkomsten från näringsverksamhet fanns inom området ord, den lägsta inom bild och form.

Kvinnor i konstnärsgruppen hade ungefär 81 procent av männens medianinkomst från näringsverksamhet. Inom konstnärsgruppen hade åldersgruppen 40–49 år högst medianinkomst från näringsverksamhet. För övriga förvärvsarbetande låg median­inkomsten högst i åldersgruppen 60–64 år Mellan åren ökade medianinkomsten från näringsverksamhet mest för utrikesfödda oavsett jämförelsegrupp.

Slutsatser

Stora variationer mellan de olika jämförelsegrupperna

Inkomsterna varierade kraftig mellan de olika jämförelsegrupperna; det gällde såväl den samlade förvärvsersättningen som inkomst från anställning och näringsverk­samhet. Inkomsterna var genomgående lägre för konstnärer oavsett inkomsttyp än för grupperna konstnärligt yrkesverksamma och övriga förvärvsarbetande. Samtidigt hade konstnärer i större utsträckning positiv näringsinkomst än jämförelsegrupperna, vilket visar att konstnärer i högre utsträckning har sin försörjning från närings­inkomster. Många gånger är det inte ett frivilligt val för konstnärer att starta företag utan något som marknaden kräver. Flertalet konstnärer som har längre anställningar ingår sannolikt inte heller i populationen eftersom de mer sällan söker stipendier hos Konstnärsnämnden eller Författarfonden.

Många konstnärer är företagare

Inom konstnärsgruppen var den vanligaste yrkesställningen företagare följt av kombinatörer (personer med både anställning och företag). Läggs de två yrkesställ­ningarna ihop låg andelen så högt som 69 procent för män och 64 procent för kvinnor. Bland övriga förvärvsarbetande låg motsvarande siffra på 16 procent för män och 8 procent för kvinnor. Inom konstnärsgruppen var kvinnor i högre utsträck­ning anställda, och andelen företagare var högre bland män. Andelen företagare ökade dessutom kraftigt bland både män och kvinnor i konstnärsgruppen. Förutsätt­ningar för anställning och företagande skiljer sig åt mellan konstområdena. Som nämnts ovan ingår sannolikt endast delvis de konstnärsgrupper som har längre anställningar inom till exempel scenkonst- och musikområdet vilket också kan antas påverka den höga andelen företagare.

Stark inkomstökning

Inkomsterna ökade genomgående mer i procent i konstnärsgruppen både vad gäller anställningsinkomster och näringsinkomster än i de två jämförelsegrupperna. Medianvärdet för näringsinkomsten ökade med 19 procent för konstnärer, jämfört med 16 procent för konstnärligt yrkesverksamma. Ökningen inom konstnärsgruppen var dock från låga nivåer. Till följd av hur populationen är skapad var medelåldern högre 2022 än 2019 och där personer med längre yrkeserfarenhet ofta har högre inkomster. Det betyder inte att konstnärskollektivet som helhet fått det bättre. En ytterligare faktor att beakta är att inflationen var hög under de jämförda åren.

Ökade inkomster trots pandemin

Trots att 2022 var ett pandemiår ökade inkomsterna för konstnärligt yrkesverk­samma och konstnärer. En delförklaring till ökningen kan vara att det under 2022 fanns olika stöd riktade till kulturområdet, som produktionsstöd och direkta krisstöd, samt andra insatser som vände sig till företag och egenföretag. Gruppen yngre konstnärer var betydligt mindre 2022 än 2019 vilket kan bero på att yngre konstnärer inte kom in på arbetsmarknaden på grund av de begränsade möjligheter som gavs under pandemiåren. Kulturanalys faktablad om kulturarbetsmarknaden visar tecken på det.^[21]

Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män ökade

Kvinnor inom konstnärsgruppen hade lägre inkomster än män från både anställning och näringsverksamhet. Inkomstskillnaden mellan könen ökade dessutom både inom konstnärsgruppen och bland konstnärligt yrkesverksamma. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor var dock mindre i konstnärsgruppen än i de två jämförelse­grupperna.

Små skillnader mellan svensk och utländsk bakgrund

Inom konstnärsgruppen låg förvärvsersättningens medianvärde högst för inrikes födda personer med två inrikes födda föräldrar med undantag för P90, Inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma låg förvärvsersättningens medianvärde liksom P75 och P90 högst för utrikes födda. Anställningsinkomsten låg till skillnad från förvärvs­ersättningen högst för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar oavsett inkomst­intervall oavsett inkomstintervall. Oavsett jämförelsegrupp ökade medianinkomsten från näringsverksamhet mellan åren och som mest för utrikesfödda.

Fortsatt utveckling och utredning

KKB och den skapande kärnan

I den förstudie som Kreativ sektor publicerade våren 2025 framgår att antalet sysselsatta inom KKB uppgick till cirka 250 000 personer år 2023.^[22] Den population som Myndigheten för kulturanalys och Konstnärsnämnden har byggt upp – med stöd av yrkeskoder och näringskoder – omfattar omkring 55 000 individer.^[23] Denna grupp betraktar vi som den skapande kärnan inom KKB och som uppgår till cirka 22 procent av alla sysselsatta inom KKB.

I denna rapport undersöker vi gruppen konstnärer, som till viss del ingår i populationen konstnärligt yrkesverksamma, och som omfattar 18 228 individer. Gruppen konst­närer definieras här som de personer som har ansökt om medel från Konstnärs­nämnden eller Författarfonden. Vi är dock medvetna om att det även finns yrkes­verksamma konstnärer utanför denna krets.

Ett av KKB-strategins sex strategiska mål är att det ska finnas tillförlitlig och relevant nationell statistik om KKB:s ekonomiska värde. Vi behöver därför fortsatt bygga kunskap om och jämföra hur villkoren för aktörerna i den skapande kärnan förhåller sig till tillväxten av KKB som helhet.

Framtida studier

Uppföljning av tidigare statistik

Myndigheten för kulturanalys har bland annat undersökt utbildningsnivåns betydelse för att delta i kulturlivet.^[24] Konstnärsnämnden har också i tidigare rapporter under­sökt utbildningsnivån för konstnärer och deras föräldrar.^[25] För att få en tydlig bild av konstnärligt yrkesverksammas och konstnärers villkor och hur villkoren bör stärkas för att främja ett dynamiskt konst- och kulturliv finns det behov av att ta fram upp­följande statistik om till exempel utbildningsnivå med mera.

Den skapande kärnan

Konstnärerna utgör tillsammans med den bredare gruppen konstnärligt yrkesverk­samma den skapande kärnan i KKB. Regeringens strategi för företag i KKB syftar bland annat till att främja kulturskapares villkor. Vi behöver därför fortsatt bygga mer kunskap om grupperna och jämföra hur villkoren för aktörerna i den skapande kärnan förhåller sig till KKB som helhet.

Lång tidsserie

Inkomstresultaten säger inte så mycket när två år nära inpå varandra jämförs. Det är först när det finns en lång tidsserie som det går att utläsa förändringar och tendenser. Resultaten i den här rapporten går ändå i viss utsträckning att jämföra med Konstnärs­nämndens tidigare rapporter även om populationerna inte är helt identiska.^[26]

Ytterligare inkomstvariabler

I arbetet med den här rapporten försökte vi även undersöka ytterligare inkomst­variabler som, inkomst från kapital och disponibel inkomst. Vi valde dock att inte ta med resultaten eftersom de antingen sade för lite eller var för osäkra för att kunna presentera. Trots det kan det finnas anledning att återkomma till dessa variabler i undersökningar längre fram.

Kalibrering av utbildningsnivå

Båda grupperna, konstnärer och konstnärligt yrkesverksamma är i stor utsträckning välutbildade ofta med flera års studier bakom sig. Jämförelsegruppen övriga förvärvs­arbetande som vi använder i denna rapport består av personer med skiftande utbild­ningsbakgrund. Det finns därför i framtida studier anledning att se över möjligheten att filtrera jämförelsegruppen övriga förvärvsarbetande för att få personer med en liknande utbildningsnivå och på så sätt få en mer jämförbar grupp.

Referenser

Myndigheten för kulturanalys (2023). Kulturarbetsmarknaden efter pandemin.

Regeringens proposition 2009/10:3, Tid för kultur.

Regeringens skrivelse (2023/24:11). Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher.

Förordning SFS 2019:1269 som reglerar det statliga stödet till konstnärer.

Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Konstnärsnämnden.

Myndigheten för kulturanalys och Konstnärsnämnden (2024) Hur ser inkomsterna ut för konstnärligt yrkesverksamma.

Konstnärsnämnden (2016). Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor.

Konstnärsnämnden (2011). Konstnärernas inkomster, arbetsmarknads och försörjningsmönster.

Konstnärsnämnden (2010). Konstnärernas inkomster ut ett jämställdhetsperspektiv.

Konstnärsnämnden (2009). Konstnärernas inkomster.

Myndigheten för kulturanalys (2019). Kulturskapares geografi.

Kreativ Sektor (2025). Uppdaterad statistik för de kulturella och kreativa branscherna.

Myndigheten för kulturanalys (2023). Att bredda deltagandet i kulturlivet.

Tabellbilaga

Här har vi samlat en del kompletterande tabeller som berör konstnärsgruppens sammansättning. I det kapitel som handlar om konstnärers inkomster ligger i bilagan de tabeller och figurer som berör 2019.

Konstnärsgruppens sammansättning

Konstnärsgruppen efter konstområden

Tabell 32. Antal och andel i konstnärsgruppen fördelat över konstområde år 2022 och 2019

Konstnärsgruppen efter kön

Tabell 33. Antal och andel i konstnärsgruppen fördelat på kön och konstområde år 2022

Konstnärsgruppen efter ålder

Tabell 34. Antal och andel i konstnärsgruppen fördelat över åldersgrupper och kön år 2022

Tabell 35. Antal i konstnärsgruppen fördelat efter konstområde och åldersgrupp 2022

Konstnärsgruppen efter bakgrund

Tabell 36. Antal och andel i konstnärsgruppen efter bakgrund och kön år 2022

Tabell 37. Antal och andel i konstnärsgruppen efter konstområde och bakgrund år 2022

Konstnärsgruppen efter yrkesställning

Tabell 38. Antal och andel i konstnärsgruppen efter kön och yrkesställning år 2022

Tabell 39. Antal i konstnärsgruppen efter konstområde och yrkesställning år 2022

Konstnärsgruppen efter kommuntyp och län

Tabell 40. Antal och andel i konstnärsgruppen efter kommuntyp och kön år 2022

Tabell 41. Antal i konstnärsgruppen efter konstområde och kommuntyp jämfört med övriga förvärvsarbetande år 2022

Tabell 42. Antal och andel i konstnärsgruppen efter län år 2022

Konstnärsgruppen efter socioekonomiskt område

Tabell 43. Antal och andel i konstnärsgruppen efter socioekonomiskt område i jämförelse med övriga förvärvsarbetande år 2022

Tabell 44. Antal i konstnärsgruppen efter konstområde och socioekonomiskt område år 2022

Antalet konstnärer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden

Tabell 45. Antalet konstnärer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden fördelat över kön år 2022

Tabell 46. Antalet konstnärer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden fördelat över åldersgrupper år 2022

Tabell 47. Antalet konstnärer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden fördelat över bakgrund år 2022

Tabell 48. Antalet konstnärer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden fördelat över yrkesställning år 2022

Tabell 49. Antalet konstnärer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden fördelat över kommuntyp år 2022

Tabell 50. Antalet konstnärer som sökt medel från Konstnärsnämnden eller Författarfonden fördelat över typ av socioekonomiskt område år 2022

Konstnärers inkomster

Samlad förvärvsersättning

Figur 6. Samlad förvärvsersättning för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2019

Tabell 51. Samlad förvärvsersättning efter konstområde för konstnärsgruppen samt gruppen övriga förvärvsarbetande år 2019

Tabell 52. Samlad förvärvsersättning efter kön för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2019

Tabell 53. Samlad förvärvsersättning efter ålder för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2019

Tabell 54. Samlad förvärvsersättning efter bakgrund för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2019

Inkomst från anställning

Figur 7. Inkomst från anställning för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande 2019

Tabell 55. Inkomst från anställning för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2019

Tabell 56. Inkomst från anställning efter konstområde för konstnärsgruppen år 2019

Tabell 57. Inkomst från anställning efter kön för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2019

Tabell 58. Inkomst från anställning efter ålder för konstnärsgruppen i jämförelse med konstnärligt yrkesverksamma samt övriga förvärvsarbetande år 2019