Kulturvanor 2024

Inledning

Myndigheten för kulturanalys presenterar i detta faktablad statistik om befolkningens kulturvanor. De vanligaste kulturaktiviteterna är att lyssna på musik, se på tv-serier och film samt läsa böcker. Många tar också del av kulturutbudet, genom att exempelvis besöka sevärdheter och bibliotek samt gå på bio och museum. Det är inga betydande förändringar i flertalet av befolkningens kulturaktiviteter mellan 2023 och 2024. Utifrån ett längre tidsperspektiv är flera kulturvanor stabila över tid, utom under pandemin då kulturutbudet nyttjades i mindre omfattning. De senaste 17 åren kan en minskande trend noteras för följande kulturaktiviteter: läsa någon bok, syssla med handarbete eller hantverk och delta i studiecirklar eller annan kursverk­samhet. Några kulturaktiviteter har en ökande trend: gå på konsert, gå på museum, lyssna på ljudbok, dansa och teckna eller måla.

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) publicerar återkommande rapporter om befolkningens kulturvanor. Kulturanalys samverkar med SOM-institutet vid Göteborgs universitet för att få tillgång till data om kulturvanor bland invånare mellan 16 och 90 år. Att ha kunskap om befolkningens kulturvanor är viktigt för Kulturanalys möjligheter att bedöma utvecklingen av det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.

I detta faktablad presenterar vi resultaten från 2024 års undersökning som omfattar 31 kulturaktiviteter, och vi beskriver även utvecklingen över tid för 24 kultur­aktiviteter. Vidare beskriver vi översiktligt skillnader i kulturvanor mellan kvinnor och män, yngre och äldre, olika utbildningsnivåer samt mellan invånare i stad och landsbygd. I en bilaga sammanfattar vi information om SOM-undersökningarnas urval, svarsfrekvens och frågor om kulturaktiviteter. Det finns även en fristående bilaga med data till alla figurer i faktabladet.

De vanligaste kulturaktiviteterna 2024

Av tabell 1 framgår att de vanligaste kulturaktiviteterna både 2023 och 2024 var lyssnat på musik och sett på dokumentär, film och tv-serier, vilket över 90 procent av befolkningen gjorde årligen. Därefter följer läst någon bok (81 procent) och spelat brädspel eller sällskapsspel (71 procent).

När det gäller att ta del av olika former av fysiskt kulturutbud, besökte 64 procent historiska sevärdheter eller byggnader, 58 procent gick på bio, 56 procent besökte bibliotek, 52 procent gick på museum och drygt 40 procent gick på teater, rock- eller popkonsert.

De minst vanliga kulturaktiviteterna som ingick i undersökningen var spelat teater eller deltagit i lajv (5 procent), sjungit i kör (7 procent), besökt arkiv (10 procent) och gått på dansföreställning (16 procent).

Det är inga betydande förändringar i flertalet av befolkningens kulturaktiviteter mellan 2023 och 2024, men en viss ökning kan noteras för lyssnat på ljudbok, dansat, tecknat eller målat samt skrivit dagbok eller poesi.

Tabell 1. Kulturaktiviteter 2023 och 2024, andel i procent och förändring i procentenheter

Kommentar: Resultaten avser kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna.
Källa: SOM-institutet 2025c, s. 4–5.

Stabila kulturvanor utom under pandemin

I detta avsnitt beskriver vi om befolkningens kulturvanor har förändrats över tid. Våra slutsatser baseras på linjära regressionsanalyser som synliggör vilka trender som är statistiskt signifikanta.^[1] För vissa kulturaktiviteter finns data från 1990-talet, för andra från början av 2000-talet och för några finns data enbart från de senaste åren. Vi har gjort regressionsanalyser för samtliga år i tidsserierna och även för de senaste 17 åren för att kunna jämföra om de 24 kulturaktiviteterna förändrats över samma tidsperiod.

För publika aktiviteter och besöksaktiviteter presenterar vi resultat för befolkningens kulturaktiviteter minst någon gång under de senaste 12 månaderna, vilket vi benämner ”årligen” eller ”under det senaste året”. För mer frekventa kulturaktiviteter inom eget skapande, kulturutövande, musik- och filmvanor presenterar vi resultat för minst någon gång i månaden under de senaste 12 månaderna, vilket vi benämner ”varje månad”.

Publika aktiviteter

Figur 1 och 2 illustrerar utvecklingen över tid för andelen av befolkningen som årligen gått på bio, föreställningar och konserter.

Figur 1. Gått på bio och teater

Figur 2. Gått på konsert och dansföreställning

Kommentar: Figurerna visar andel i procent av befolkningen som minst någon gång under de senaste 12 månaderna gått på bio eller teater 1990–2024, rock- eller popkonsert 2000–2024, klassisk konsert eller opera och dansföreställning 2007–2024. Källa: SOM-institutet 2025c, s. 4–5.

Den vanligaste publika aktiviteten bland befolkningen är att gå på bio, vilket 58 procent gjorde minst någon gång 2024. Andelen som gått på bio var under 1990-talet ungefär 60 procent; den ökade något i början av 2000-talet och uppgick till ungefär 70 procent från 2016 fram till pandemin, då andelen minskade kraftigt. Att gå på bio är den enda publika aktiviteten som ännu inte når upp till samma nivåer som före pandemin.

Under 2024 gick 42 procent av befolkningen på teater, vilket motsvarar nivåerna under 2000-talet utom under pandemin, då andelen minskade påtagligt. Sett över en längre tidsperiod har andelen som gått på teater minskat något. Den högsta noteringen är 48 procent i början av 1990-talet.

Konsertbesök har en ökande trend, utom under pandemin då andelen minskade markant. De senaste tre åren har andelen av befolkningen som gått på rock- eller popkonsert varit drygt 40 procent, vilket kan jämföras med ungefär 30 procent i början av 2000-talet. Även andelen som gått på klassisk konsert eller opera ökar, från 15 procent 2007 till 21 procent 2024. Andelen som gått på dansföreställning varierar mellan 9 och 14 procent från 2007 fram till pandemin. År 2024 var andelen 16 procent.

Besöksaktiviteter

Figur 3 och 4 illustrerar utvecklingen över tid för andelen av befolkningen som årligen besökt historisk sevärdhet, museum, fornminne, bibliotek och utställning.

Figur 3: Besökt historisk sevärdhet, museum och fornminne

Figur 4: Besökt bibliotek och utställning

Kommentar: Figurerna visar andel i procent av befolkningen som minst någon gång under de senaste 12 månaderna besökt historisk sevärdhet eller byggnad, besökt fornminne respektive gått på museum 2008–2024, besökt bibliotek 1996–2024, gått på konstutställning 2007–2024 och gått på hemslöjds­marknad eller utställning 2012–2024. Källa: SOM-institutet 2025c, s. 4–5.

Den vanligaste besöksaktiviteten bland befolkningen är att besöka historiska sevärd­heter eller byggnader, vilket 64 procent gjorde 2024. Andelen som besökt historiska sevärdheter eller byggnader låg stabilt mellan 62 och 69 procent från 2008 fram till pandemin, då andelen minskade något.

Under 2024 besökte 56 procent av befolkningen bibliotek. Detta motsvarar nivåerna de senaste 17 åren, utom under pandemin, då andelen minskade påtagligt. Andelen som besökt bibliotek är dock lägre jämfört med slutet på 1990-talet, då den var ungefär 65 procent. Den högsta noteringen är från 2001, då andelen var 69 procent.

Andelen av befolkningen som besökt museum ökade från 47 procent 2008 till 59 procent 2015, men minskade därefter fram till pandemin och låg 2024 på 52 procent.

Det saknas tydliga trender för övriga besöksaktiviteter. Ungefär 45 procent har besökt fornminnen årligen och 40 procent har gått på konstutställning, utom under pandemin, då andelen minskade. Andelen som gått på hemslöjdsmarknad eller utställning varierar mellan 25 och 45 procent. Andelen var som högst 2016 och som lägst 2015 samt under pandemin. År 2024 var andelen 34 procent.

Musik, film och böcker

Figur 5 illustrerar utvecklingen över tid för befolkningens musik- och filmvanor varje månad. Figur 6 visar befolkningens läsvanor både varje månad och årligen.

Figur 5: Lyssnat på musik och sett på film

Figur 6: Läst och lyssnat på bok

Kommentar: Figurerna visar andel i procent av befolkningen som minst någon gång i månaden under de senaste 12 månaderna lyssnat på musik 2014–2024, sett på film 2013–2024, läst någon bok 1990–2024 och lyssnat på ljudbok eller talbok 2006–2024. Källa: Den nationella SOM undersökningen 1990–2024.

Över 90 procent av befolkningen lyssnar på musik varje månad och andelen är stabil över tid. När det gäller befolkningens filmvanor varierar andelen mellan 65 procent 2013 och toppnoteringen 79 procent 2020; därefter minskar den något och 2024 var den 75 procent.

När det gäller läsvanor läser ungefär 80–85 procent av befolkningen någon bok under året och ungefär 50–60 procent läser varje månad, men andelarna varierar under tidsperioden 1990–2024. De senaste åren har andelen som läst någon bok varje månad minskat från 61 procent 2006 till 51 procent 2024, vilket är ungefär samma nivå som i slutet på 1990-talet.

Andelen av befolkningen som lyssnat på ljudbok har ökat avsevärt sedan mät­ningarna startade; 27 procent lyssnade på ljudbok varje månad 2024, jämfört med 7 procent 2006.

Eget skapande, kulturutövande och spel

Figur 7 illustrerar utvecklingen över tid för eget skapande varje månad. Kultur­utövande visas i figur 8 och studiecirklar samt spelande visas i figur 9.

Figur 7. Eget skapande

Figur 8: Kulturutövande

Figur 9: Deltagit i studiecirkel/kurs, spelat teater/lajv och spelat dator-/mobil-/tv-spel

Kommentar: Figur 7 visar andel i procent av befolkningen som minst någon gång i månaden under de senaste 12 månaderna ägnat sig åt eget skapande: sysslat med handarbete eller hantverk 2007–2024, tecknat eller målat och skrivit dagbok eller poesi 2008–2024. Figur 8 visar andelen som utövat kultur: dansat, spelat musikinstrument och sjungit i kör 2007–2024. Sjungit i kör och spelat musikinstrument ingick i samma fråga mellan 2014 och 2020. Figur 9 visar andelen som deltagit i studiecirkel eller kursverksamhet respektive spelat teater eller deltagit i lajv 2007–2024 och spelat dator-, mobil- eller tv-spel 2020–2024. Källa: Den nationella SOM undersökningen 2007–2024.

Det är små förändringar för flera kulturaktiviteter inom eget skapande, kultur­utövande och spelande under tidsperioden 2007–2024. Närmare 40 procent av befolkningen spelar dator-, mobil- eller tv-spel varje månad, ungefär 13 procent skriver dagbok eller poesi, 9–11 procent spelar musikinstrument, 3–4 procent sjunger i kör och 1 procent spelar teater eller lajv.

Andelen av befolkningen som sysslat med handarbete eller hantverk varje månad varierar mellan 25 och 29 procent i början av tidsperioden, och 2024 var den något lägre, 24 procent. Även deltagandet i studiecirklar eller kursverksamhet varje månad minskar över tid. År 2024 var andelen 8 procent, jämfört med 11 procent i början av tidsperioden och toppnoteringen 17 procent 2016.

En viss ökning över tid kan noteras för aktiviteterna dansa och teckna eller måla. I början av tidsperioden var andelen ungefär 11 procent och ökar 2024 till 16 procent som tecknade eller målade och 14 procent dansade.

Skillnader i kulturvanor utifrån demografi, socioekonomi och geografi

Kulturanalys har tidigare konstaterat att det finns skillnader i befolkningens kultur­vanor med avseende på demografi, socioekonomi och var i landet man bor (Myndig­heten för kulturanalys 2023 och 2024). Resultaten bekräftas till stor del i årets undersökning för 2024.

Kvinnor är mer benägna än män att ägna sig åt flera av de kulturaktiviteter som ingår i undersökningen.^[2] Några kulturaktiviteter är åldersövergripande, men yngre före­faller vara mest kulturellt aktiva och för flera kulturaktiviteter är andelen äldre personer över 65 år lägre än övriga åldersgrupper.^[3] Vidare är de flesta kulturaktivite­terna vanligast bland personer med hög utbildning. Flera kulturaktiviteter är vanligast bland storstadsbor jämfört med invånare på landsbygden.^[4]

Kulturanalys publicerar återkommande fördjupande rapporter om befolkningens kulturvanor. För en mer utförlig beskrivning av skillnader för de olika kulturaktivi­teterna, se Kulturanalys rapport Kulturvanor 2023 (Myndigheten för kulturanalys, 2024). Kulturanalys har även analyserat skillnader i befolkningens kulturaktiviteter och om sambanden med de olika bakgrundsfaktorerna förändrats mellan 2001 och 2019 (Myndigheten för kulturanalys, 2023, s. 67–94).

Referenser

Myndigheten för kulturanalys (2023). Att bredda deltagandet i kulturlivet: Hinder och möjligheter. Rapport 2023:2. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys (2024). Kulturvanor 2023. Kulturfakta 2024:4. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

SOM-institutet (2025a). Den nationella SOM-undersökningen 2024:
En metodöversikt. SOM-rapport nr 2025:3. SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

SOM-institutet (2025b). Frågeformulär och kodböcker. Tillgänglig 2025-05-06: Frågeformulär och kodböcker | SOM-institutet, Göteborgs universitet

SOM-institutet (2025c). Kulturvanor i Sverige 1987–2024. SOM-rapport nr 2025:17. SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Bilaga: Kulturaktiviteter i SOM-undersökningarna

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) samverkar med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som i sina årliga enkätundersökningar ställer frågor till befolkningen, bland annat om deras kulturaktiviteter. SOM-institutet publicerar årligen en tabellrapport med data för de kulturaktiviteter som ingår i undersökningen (SOM-institutet 2025c).

Nedan beskrivs i korthet datainsamling, urval, svarsfrekvens och frågor om kultur­aktiviteter i SOM-undersökningarna. En utförlig metoddokumentation av den natio­nella SOM-undersökningen 2024 och även tidigare år finns tillgänglig på SOM-institutets webbplats (SOM-institutet, 2025a).

Datainsamling, urval och svarsfrekvens

SOM-institutet skickar varje höst ut en enkätundersökning till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 16 och 90 år. År 2024 ingick totalt 26 250 personer, och undersökningen gjordes i sju olika frågeformulär som omfattade 3 750 personer vardera. Frågorna om kulturaktiviteter ställdes i formulär 6. Svarsfrekvensen var 51 procent, men antalet svarande varierar mellan frågeformulären och frågorna.^[5] Över lag är svarsgruppens demografiska representativitet god, med undantag för de yngre åldersgrupperna som är underrepresenterade (SOM-institutet 2025c, s. 1–2).

Frågor om kulturaktiviteter

Frågorna om kulturaktiviteter i SOM-undersökningarna är formulerade enligt följ­ande mönster: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Svars­alternativen är Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan.

I detta faktablad presenterar vi främst resultat för årliga kulturaktiviteter som avser minst någon gång under de senaste 12 månaderna, där samtliga svarsalternativ utom ingen gång har slagits samman.

För mer frekventa kulturaktiviteter, såsom lyssnat på musik, sett på film, läst någon bok, eget skapande, kulturutövande och spelande presenterar vi även resultat för varje månad som avser minst någon gång i månaden, där även de båda svarsalterna­tiven för någon eller flera gånger i veckan ingår. Enkäten i sin helhet hittas på SOM-institutets webbplats (SOM-institutet, 2025b).

Startår för frågor om kulturaktiviteter

Frågor om de olika kulturaktiviteterna har ingått i SOM-undersökningarna olika länge. I tabell 2 visas vilket år respektive kulturaktivitet började mätas inom ramen för SOM-undersökningarna.

Tabell 2. Startår i de nationella SOM-undersökningarna för 31 kulturaktiviteter

Kommentar:
*Tecknat/målat ingick mellan 1999 och 2007 i samma fråga som skrivit poesi.
**Sjungit i kör och spelat musikinstrument ingick i samma fråga mellan 2014 och 2020.
***Spelat mobilspel lades till i frågan från 2020; tidigare år inkluderades enbart spelat dator- eller tv-spel.

Fotnoter

1. 
   

   
   Genom linjär regressionsanalys kan vi visa om trenderna för de olika kulturaktiviteterna är uppåt­gående, nedåtgående eller om ingen trend finns. Flera kulturaktiviteter minskade under pandemin på grund av rekommendationer om social distansering och restriktioner om maxantal för besök och publik. Vi har därför uteslutit pandemiåren 2020 och 2021 i regressionsanalyserna. ↑
   

   
   
2. 
   

   
   För några kulturaktiviteter var det små eller inga betydande skillnader mellan kvinnor och män 2024. Det gäller exempelvis aktiviteterna besökt historisk sevärdhet eller byggnad, lyssnat på musik, sett på film (inklusive dokumentär och svensk film), spelat dator-, mobil- eller tv-spel och spelat teater eller lajv. Följande kulturaktiviteter var vanligast bland män 2024: besökt fornminnen, besökt arkiv, streamat konsert och spelat musikinstrument. ↑
   

   
   
3. 
   

   
   Andelen äldre är inte lägre än övriga åldersgrupper 2024 för aktiviteterna gått på teater, gått på klassisk konsert eller opera, gått på hemslöjdsmarknad eller konstutställning, sett på dokumentär, läst någon bok, sysslat med handarbete eller hantverk samt skrivit dagbok eller poesi. ↑
   

   
   
4. 
   

   
   För några kulturaktiviteter var det små eller inga betydande skillnader mellan invånare i stad och landsbygd 2024. Det gäller exempelvis aktiviteterna besökt historisk sevärdhet eller byggnad, lyssnat på musik, sett på tv-serier och dokumentärer, sjungit i kör, spelat brädspel eller sällskapsspel, deltagit i studiecirklar eller kursverksamhet. Följande kulturaktiviteter var vanligast bland invånare på lands­bygden 2024: gått på hemslöjdsmarknad eller utställning, besökt fornminnen, sett på svensk film och sysslat med handarbete eller hantverk. ↑
   

   
   
5. 
   

   
   Läs mer i tabell 10 i metoddokumentationen från den nationella SOM-undersökningen,
   
   
   SOM-institutet 2025a. ↑