Sammanfattning

I rapporten Museer 2024 redovisas statistik om svenska museers besök, verksamhet, personal och ekonomi. Statistiken baseras på en enkät­undersökning riktad till de museer som uppfyller Kulturanalys museidefinition. I 2024 års statistik redovisas svar från 357 museer. Vidare har 289 museer med mindre än en årsarbetskraft och 6 botaniska trädgårdar svarat på enkäten. Dessa resultat presenteras separat.

År 2024 var museernas situation relativt stabil, jämfört med de stora förändringarna under och efter covid-19-pandemin, samt den efterföljande inflationen. Antalet besök ökade något och antalet årsarbetskrafter minskade något. Intäkter och kostnader ökade, men i långsammare takt än de närmast föregående åren.

Under 2024 gjordes 30,4 miljoner museibesök, en ökning med 5 procent jämfört med 2023. Här fanns vissa skillnader mellan olika museikategorier. Centrala museer ökade sina besökstal med 9 procent, medan regionala museer såg en nedgång med 5 procent. År 2024 var andelen besök av barn och unga 26 procent av det totala antalet verksamhetsbesök. Andelen skolbesök under 2024 var 6 procent.

När det gäller museernas verksamhet, ökade antalet utställningar på stora museer under 2024 jämfört med 2023. Även antalet vandringsutställningar och utställningsplatser ökade. Dessutom arrangerade museerna fler publika aktiviteter. Ökningen bör ses i ljuset av att fler museer besvarade årets enkät.

Museernas samlade kostnader uppgick 2024 till drygt 7,5 miljarder kronor. Jämfört med 2023 var det en ökning med 3 procent. Dessa uppgifter gäller nominella belopp. I likhet med 2023 minskade offentliga bidrag som andel av museernas intäkter. Den andel av intäkterna som utgjordes av entréavgifter stod för 17 procent. Entréavgifternas andel av museernas intäkter varierade kraftigt mellan museikategorierna. För centrala museer och övriga museer som omfattas av museilagen utgjorde entréavgifter ungefär 20 procent av intäkterna. För regionala museer, kommunala museer och övriga statliga museer var denna andel betydligt lägre – mellan 4 och 8 procent. För andra museer stod entréintäkter för nära hälften av de totala intäkterna.

Det totala antalet årsarbetskrafter på museerna uppgick under 2024 till 5 719, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med 2023. En majoritet av museernas årsarbetskrafter utfördes av kvinnor, 63 procent. Under 2024 rapporterade museerna att mängden arbete som utfördes ideellt uppgick till ungefär 255 årsarbetskrafter. Denna uppgift har dock inte bortfallskompletterats. Den egentliga totala mängden ideellt arbete vid museerna är alltså förmodligen större än så.

Summary

The report Museer 2024 [Museums 2024] is a summary of data on visitors to Swedish museums and the museums’ operations, staffing and finances. The statistics are based on a questionnaire answered by organizations that meet the criteria for defining a museum laid down by the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys). The statistics for 2024 are based on responses from 357 museums with at least one full-time equivalent (FTE). In addition, 289 museums with less than one FTE, as well as 6 botanical gardens, have responded to the questionnaire; these results are presented separately.

In 2024, the situation for the museums was relatively stable compared to the drastic change during and after the Covid-19 pandemic, as well as the following burst of inflation. The number of visitors went up, and the number of FTEs went down slightly. Revenue and costs increased, though at a lower rate than in the immediately preceding years.

Museums received approximately 30.4 million visitors in 2024, an increase of 4% compared to 2023. There were certain differences between museum categories. Central museums increased the number of visits by 9%, while regional museums saw a decrease of 5%. In 2024, the share of visits from children and young people accounted for 26% of total exhibition visits. The share of visits from school parties in 2023 was 6%.

The number of permanent and temporary exhibitions at large museums increased slightly compared to 2023. This was also the case for touring exhibitions and exhibition locations. The museums also arranged more public activities. These increases should be considered against the background that more museums responded to these questions compared to last year.

Total costs for the museums amounted to SEK 7.5 billion. Compared to 2023, this was an increase of 3%; these statistics are about nominal amounts.

Similarly to last year, the share of revenue that consisted of public contributions decreased slightly. This year, however, the decrease came mostly among central museums and other museums.

In 2023, museums employed 5,719 FTEs, a decrease of 2% compared to 2023. Women constituted a majority (63%) of the museums’ total workforce. The museums reported that volunteers accounted for approximately 255 FTEs during 2023. This statistic, however, has not been imputed for missing data. The real amount of work from volunteers is thus probably larger.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) ansvarar för merparten av den officiella statistiken inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publiceras officiell statistik om museer för 2024.

Syftet med statistiken är att visa och över tid följa besök på museer samt museernas årsarbetskrafter, intäkter och utgifter. Den officiella statistiken omfattar alla museer i Sverige som uppfyller museilagens definition av ett museum samt anställer minst en årsarbetskraft. Mer information om statistiken finns i bilagorna i slutet av denna rapport. Kvalitetsdeklarationen återfinns på Kulturanalys webbplats, i anslutning till denna rapport.

I den officiella statistiken redovisas museerna ofta uppdelade i museikategorier. Dessa kategorier förklaras i faktarutan nedan. I vissa tabeller och figurer är kategorierna 5 och 6 sammanslagna till kategorin övriga museer.

I rapporten används även termen stora museer för att referera till museer med minst 10 årsarbetskrafter. Sådana museer får fler och detaljerade frågor, och vissa tabeller och figurer omfattar därför bara dem.

Utöver den officiella statistiken innehåller rapporten även viss statistik om små museer, alltså museer med mindre än en årsarbetskraft, och botaniska trädgårdar.

Disposition

Statistiken presenteras nedan i kapitel med olika teman:

• Samlingarnas inriktning
• Besök och entréavgifter
• Ekonomi
• Personal
• Organisationsformer
  

Rapporten avslutas med ett kapitel med statistik om små museer och botaniska trädgårdar. Dessa verksamheter ingår som sagt inte i den officiella statistiken. I bilagan ”Om statistiken” redogörs närmare för statistikens population, hur uppgifterna har samlats in och bearbetats, samt svarsstatistik för årets undersökning.

Tillsammans med rapporten publiceras en tabellbilaga i Excel-format. Den refereras till som tabellbilagan och finns tillgänglig på Kulturanalys webbplats. Tabellbilagan innehåller alla tabeller och figurer som presenteras i rapporten samt underlag till figurerna. Där finns även tabeller med mer information om bortfall och över­täckning samt tabeller med antal besök per museum.

Samlingarnas inriktning

I detta kapitel redogörs för vilken inriktning samlingarna på museerna i Sverige har. När museerna tillfrågas om sina samlingars inriktning får de 14 svarsalternativ, inspirerade av den internationella standarden för museistatistik, ISO 18461:2016. För en närmare förklaring av kategorierna, se bilaga 2.

Historia och arkeologi är vanligaste huvudinriktningen

Museerna tillfrågades om samlingarnas huvudsakliga inriktning (tabell 1), samt vilka eventuella övriga inriktningar museets samlingar har (figur 1).

Den vanligaste huvudsakliga inriktningen 2024 var historia och arkeologi som angavs av en fjärdedel av de svarande museerna. Historia och arkeologi förekom inom samtliga museikategorier. Den näst vanligaste inriktningen var arbetslivsmuseum, som omkring en femtedel av museerna angav som huvudsaklig inriktning.

Tabell 1. Samlingarnas huvudsakliga inriktning per museikategori 2024, antal och andel i procent
Table 1. The collections’ main focus by category 2024, number and percentage

För centrala museer var historia och arkeologi den vanligaste huvudsakliga inriktningen, följt av konst och etnografi och antropologi. Bland övriga statliga museer var konst och historia och arkeologi vanligast. För regionala museer var den dominerande inriktningen historia och arkeologi. Kommunala museer hade en större spridning på inriktningarna; även om historia och arkeologi tillsammans med konst tillhörde de vanligaste även här, förekom bland annat många museer med inriktningarna arbetslivsmuseum, lokalhistoria och hembygd samt allmänt museum. I kategorin andra museer var arbetslivsmuseum den vanligaste inriktningen, följt av historia och arkeologi, samt lokalhistoria och hembygd.

De minst vanliga inriktningarna 2024 var djurpark och akvarium och ekomuseum, som angavs av tre respektive två svarande museer. Renodlade djurparker har inte tillfrågats om att besvara enkäten.

Ett museum kan även ange fler inriktningar för sina samlingar, jämte sin huvudinriktning. I figur 1 summeras samtliga inriktningar på museerna. De fyra dominerande inriktningarna var historia och arkeologi, arbetslivs­museum, lokalhistoria och hembygd samt konst. Den vanligaste inriktningen var historia och arkeologi, vilket 185 museer angett som inriktning. Arbetslivsmuseer beskrivs ofta som små museer, men som figur 2 visar är det en vanlig inriktning även bland museerna med mer än en årsarbetskraft. I den gruppen fanns 151 museer som hade arbetslivs­museum som huvudsaklig eller övrig inriktning.

Figur 1. Samlingarnas samtliga inriktningar 2024, antal museer per inriktning
Figure 1. All focuses of the collections 2024, number of museums per focus

Besök och entréavgifter

I detta kapitel redogörs för hur många besök som görs på svenska museer, både totalt och per museikategori, samt viss särskild statistik om besöken av barn och unga samt skolor. Det redovisas också statistik över museernas entréavgifter.

Kulturanalys använder två mått för besök på museerna: anläggningsbesök, som inkluderar alla besök till museianläggningen och dess sidoverksamheter, och verksamhetsbesök, som enbart inkluderar besök till museiverksamheten i snävare mening, framför allt utställningarna. I beräkningen av besökssiffror används i första hand, och om inget annat anges, uppgifter om anläggningsbesök. Se bilaga I för närmare förklaringar.

Den samlade besöksutvecklingen

Under 2024 gjordes omkring 30,4 miljoner museibesök i Sverige, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2023. I figur 2 visas den samlade besöksutvecklingen under de senaste tio åren. Besöken ligger stabilt på ungefär samma nivå som före covid-19-pandemin. Antalet besök under 2024 var ungefär en miljon färre än 2019 då siffran uppgick till 31,3 miljoner, vilket är den högsta siffra som har noterats i Kulturanalys statistik.

Figur 2. Antal besök 2015–2024, miljoner besök
Figure 2. Visits 2015–2024, million visits

Se tabell 17 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Besöksutvecklingen varierar mellan museikategorier

I figur 3 visas besöksutvecklingen för de olika musei­kategorierna de senaste tio åren. För en längre tidsserie, se tabell 17 i tabellbilagan.

Figur 3. Antal besök per museikategori 2015–2024, miljoner besök
Figure 3. Visits by museum category 2015–2024, million visits

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Se tabell 17 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Ökningen i besök under 2024 skedde främst hos centrala museer och kommunala museer, som såg liknande ökningar både i antal besök och i procent. Båda kategorierna hade ett samlat antal besök på 8,3 miljoner, vilket var en ökning med 9 procent för centrala museer och 7 procent för kommunala museer. Övriga statliga museer och övriga museer ökade båda med 4 procent. Regionala museer minskade dock med 5 procent, till 3,8 miljoner besök.

De största andelarna av det totala antalet besök hade kategorierna övriga museer, centrala museer och kommunala museer, med 29, 27 respektive 27 procent var. Regionala museer stod för 12 procent, och övriga statliga museer för 4 procent. Övriga statliga museer är också den museikategori som har det klart minsta antalet museer.

Museernas filialverksamhet

Filialer är delar av museets verksamhet som inte är belägna på samma plats som huvudmuseet men ändå är en del av museiorganisationen. Besök på filialerna mäts ofta på ett enklare sätt eller med mindre noggrannhet.

Under 2024 rapporterade 34 av de museer som ingår i statistiken att de hade besök på 70 filialer. En del museer har rapporterat att de har filialer men har inte rapporterat antalet besök.

Antalet rapporterade filialbesök under 2024 var cirka 1,2 miljoner. Det har över tid skett en del förändringar i vilka museer som räknas som filialer och vilka som är fullvärdiga museer. Därför bör denna uppgift inte jämföras med de som har rapporterats tidigare år.

Av de museer som hade minst en registrerad filial med besökare under 2024 tillhörde 8 filialer centrala museer, 42 filialer regionala museer, 14 filialer kommunala museer och 6 filialer andra museer. Övriga museikategorier saknade museer med filialer.

Filialbesök per museum redovisas i tabell 24 i tabellbilagan.

Ett av fyra besök görs av barn och unga

I tabell 2 redovisas statistik över andelen av museibesöken som görs av barn och unga, samt av skolor. År 2024 var andelen besök av barn och unga 26 procent av det totala antalet verk­samhetsbesök. Detta är ungefär samma andel som föregående år.

Andelen besök av barn och unga var under 2024 relativt jämn mellan de olika museikategorierna. Regionala museer hade en andel på 29 procent, medan centrala museer, övriga statliga museer och kommunala museer alla hade en andel på 27 procent. Andelarna för övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer var något lägre, 22 respektive 21 procent.

Skolbesöken stod för 6 procent av verksamhetsbesöken 2024. Det är samma andel som 2023.

Tabell 2. Verksamhetsbesök av barn och unga* och skolor per museikategori 2024, antal och andel i procent
Table 2. Exhibition visits by children and adolescents* and schools by museum category 2024, number and percent

* Barn och unga avser i de flesta fall upp till 18 år, men en del museer inkluderar även unga vuxna och övre åldersgräns varierar.

På 35 procent av museerna är det helt fri entré

I tabell 3 redovisas statistik om museernas entréavgifter under 2024. Under året hade 30 procent av museerna helt fri entré för alla besökare hela året. Detta kan jämföras med att 48 procent alltid tog ut en avgift från sina vuxna besökare.

Det finns stora skillnader mellan museikategorierna vad gäller fri entré och besöksavgifter. Bland regionala museer och kommunala museer hade 41 respektive 46 procent helt fri entré. I kategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer hade ungefär en fjärdedel helt fri entré. Bland övriga statliga museer var andelen 8 procent och för centrala museer 17 procent. Den sistnämnda andelen var betydligt högre före den 1 januari 2023, då den fria entrén på statliga museer avskaffades.

För de museer som inte hade fri entré var medianvärdet på entréavgiften för vuxna 100 kronor – samma som föregående år. Högst avgift var det på centrala museer där medianpriset var 140 kronor och lägst avgift på kommunala museer där medianpriset var 70 kronor.

Tabell 3. Museer med fri entré och entréavgift för vuxna* per museikategori 2024, antal museer och median i kronor
Table 3. Free entrance at museums and entrance fee by museum category 2024, number of museums and median in SEK

* Om museet har fri entré för vuxna har de också fri entré för barn och unga.
** Gäller enbart museer som har entréavgift. Avgiften gäller permanenta utställningar.

Publika aktiviteter och utställningar

I detta kapitel redogörs för hur många utställningar som finns på landets museer, samt omfattningen av museernas publika aktiviteter. Frågorna om publika aktiviteter och utställningar ställs till stora museer. I tabellerna nedan jämförs svaren från centrala museer med svaren från samtliga stora museer (inklusive centrala museer).

Över 1 300 utställningar på de stora museerna

I tabell 4 visas antalet permanenta och tillfälliga utställningar för centrala museer och samtliga stora museer.

Totalt visades 1 314 utställningar på dessa museer 2024, vilket är 55 utställningar fler jämfört med 2023. Det är de permanenta utställningarna och vandringsutställningarna som ökar, medan antalet tillfälliga utställningar minskar. En del av dessa förändringar är möjligen kopplade till att antalet svar har ökat något, från 97 till 105.

På centrala museer visades totalt 292 utställningar 2024, vilket är 15 fler än under 2023. Av dessa var 166 permanenta utställningar, 105 tillfälliga utställningar och 21 vandringsutställningar. Jämfört med 2023 var antalet tillfälliga utställningar mer eller mindre detsamma, men antalet permanenta utställningar ökade, från 151 till 166. De flesta av de tillfälliga utställningarna var egenproducerade (86 av 105, eller 81 procent).

Tabell 4. Utställningar på centrala museer och samtliga museer med minst 10 årsarbetskrafter 2023–2024, antal
Table 4. Exhibitions at central museums and all museums with at least 10 full-time equivalents 2023–2024, number

Antalet vandringsutställningar på centrala museer var ungefär detsamma under 2024 som 2023 – 21 i stället för 19. Andelen nyproducerade vandringsutställningar var något under hälften (9 av 21) under 2024, vilket var ungefär detsamma som 2023. Vandrings­utställningarna visades på 48 olika platser, vilket är en ökning med 13 platser jämfört med 2023.

Ökning av de publika aktiviteterna

Publika aktiviteter avser bland annat visningar, vandringar, publika samtal, film­vis­ningar, föreställningar, konserter och kurser. I tabell 5 visas antalet publika aktiviteter på centrala museer och samtliga stora museer under 2023 och 2024.

För samtliga stora museer rapporterades fler aktiviteter, 79 940 stycken jämfört med 71 177 under 2023. De typer av aktiviteter som ökade var framför allt visningar/guidningar inom museet, samt föredrag/seminarier /debatter/samtal, workshoppar/prova-på-aktiviteter, och filmvisningar. Övriga aktiviteter minskade något. Även här kan förändringarna delvis vara kopplade till att det kom in något fler svar under 2024.

På de centrala museerna minskade dock antalet aktiviteter något totalt sett, från 31 088 under 2023 till 29 944 under 2024. De typer av aktiviteter som minskade var kurser/studiecirklar, workshoppar/prova-på-aktiviteter och övrig program-verksamhet inom museet. Flera andra aktiviteter ökade dock, som visningar/ guidningar inom museet, vandringar utanför museet, föredrag/seminarier /debatter/samtal, övrig programverksamhet utanför museet, konserter /musikevenemang/scenkonstföreställningar, och framför allt filmvisningar.

Tabell 5. Publika aktiviteter på centrala museer och samtliga museer med minst 10 årsarbetskrafter 2023–2024, antal
Table 5. Public activities at central museums and all museum with at least 10 full-time equivalents 2023–2024, number

Ekonomi

I detta kapitel redogörs för museernas samlade ekonomi. Statistik över museernas intäkter och kostnader ger en bild av hur mycket resurser som läggs på museer, varifrån pengarna kommer och hur museerna använder dem. Nedan visas intäkter och kostnader uppdelat i olika intäkts- och kostnadsslag; dessa redovisningar gäller dock bara stora museer.

Totala intäkter och kostnader

I figur 4 redovisas de samlade intäkterna och kostnaderna i olika museikategorier för 2024. De samlade intäkterna låg under 2024 på 7,6 miljarder kronor, och de samlade kostnaderna på 7,5 miljarder. Totalt ligger intäkter och kostnader ofta nära varandra, vilket är förväntat eftersom de flesta museer inte är vinstdrivande organisationer.

Figur 4. Totala intäkter och kostnader per museikategori 2024, miljoner kronor
Figure 4. Total revenues and costs by museum category 2024, SEK millions

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 18 och 19 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Ekonomiskt sett stod centrala museer för 41 procent av museisektorn, med intäkter och kostnader på 3,1 miljarder kronor. Den näst största kategorin ekonomiskt var regionala museer, med intäkter och kostnader på drygt 1,6 miljarder, eller 22 procent av de totala kostnaderna. Kommunala museer hade intäkter och kostnader på knappt 1,2 miljarder. Övriga museer hade en större skillnad mellan intäkter och kostnader än de andra kategorierna, 1,3 miljarder respektive 1,1 miljarder kronor. Den kategorin inkluderar bland annat privata museer som drivs i företagsform. Kommunala museer och övriga museer står för ungefär 16 procent vardera av de totala kostnaderna bland museerna. Den minsta kategorin sett till ekonomi var övriga statliga museer som omsatte ungefär 0,4 miljarder kronor, eller 6 procent av de totala kostnaderna.

För att ge en bild av utvecklingen över tid redovisas i figur 5 de samlade kostnadernas förändring de senaste tio åren. Museernas samlade kostnader uppgick under 2024 som sagt till knappt 7,5 miljarder kronor. Jämfört med 2023 ökade de samlade kostnaderna med knappt 3 procent.

Figur 5. Totala kostnader 2015–2024, nominella belopp, miljoner kronor
Figure 5. Total costs 2015–2024, nominal amounts, SEK millions

Värdena i figuren är bortfallskompletterade.
Se tabell 19 i tabellbilagan för underlag till figuren.

I figur 6 redovisas de totala kostnaderna uppdelat på museikategorierna. Kostnaderna ökade under 2024 för centrala museer, övriga statliga museer och regionala museer. De var mer oförändrade för kommunala museer. För övriga museer gick kostnaderna ned med 9 procent.

Figur 6. Totala kostnader per museikategori 2015–2024, nominella belopp, miljoner kronor
Figure 6. Total costs by museum category 2015–2024, nominal amounts, SEK millions

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 19 i tabellbilagan för underlag till figuren.

I tabellbilagan finns uppgifter om intäkter och kostnader i tabell 18 respektive tabell 19. Där sträcker sig också tidsserien tillbaka till 2003.

Sedan förra årets rapport har det framkommit att uppgifter om intäkter och kostnader för en del kommunala museer inte täcker in allt som Kulturanalys vill mäta. Dessa museer inkluderar till exempel inte de belopp som kommunen finansierar museet med, utan bara intäkterna från själva museiverksamheten. Därför underskattas intäkter och kostnader i den kategorin. Vi har påbörjat ett arbete med att korrigera detta, men det är inte färdigt. Felet torde dock vara mindre på kostnadssidan.

Intäkter per intäktsslag

Uppgifter om intäkter per intäktsslag redovisas nedan för alla centrala museer och för stora museer.

Offentliga bidrag utgör en stor andel av intäkterna

Av museernas totala intäkter 2024 kom 61 procent från offentliga bidrag eller anslag medan 39 procent kom från övriga intäktskällor. Andelen bidrag och anslag hade minskat något sedan 2023, då den var 64 procent.^[1]

I figur 7 nedan kan man se hur museernas intäkter fördelades på olika typer av offentliga bidrag (eller anslag), och i relation till de totala intäkterna.

Figur 7. Intäkter från offentliga bidrag per museikategori 2024, procent av totala intäkter
Figure 7. Revenue from public grants by museum category 2024, percent of total revenue

* Inklusive medel från kultursamverkansmodellen, som fördelas av regionerna.
Se tabell 21 i tabellbilagan för underlag till figuren. I denna figur redovisas dock procentsatserna utan avrundning.

Andelen offentlig finansiering minskade jämfört med 2023 med några enstaka procentenheter för nästan samtliga museikategorier, utom för regionala museer som ökade med 1 procentenhet.

Centrala museer erhöll offentliga bidrag som uppgick till 59 procent av deras totala intäkter. I stort sett samtliga dessa bidrag kom från staten, medan en mycket liten del utgjordes av övriga bidrag. Övriga statliga museer hade en bidragsfinansiering på 65 procent. I likhet med för centrala museer var den största delen av dessa bidrag statliga.

Regionala museer finansierades till 72 procent av offentliga bidrag, varav 40 procentenheter kom från regionerna, 16 procentenheter från staten och 14 procentenheter från kommunerna. För kommunala museer var andelen offentliga bidrag 76 procent av de totala intäkterna. Den största delen av bidragen kom från kommunerna, 61 procentenheter, men det fanns också en mindre andel från regionerna och staten.

Övriga museer som omfattas av museilagen finansierades också till stor del av offentliga bidrag, vilka stod för 44 procent av deras totala intäkter. Här kom 19 procentenheter från staten och 11 procentenheter vardera från regionerna respektive kommunerna. För andra museer bestod endast 17 procent av intäkterna av offentliga bidrag.

Intäkter från andra källor

Figur 8 visar museernas intäkter från källor som inte är offentliga bidrag, fördelade på olika intäktsslag.

Under 2024 stod entréavgifterna för 17 procent av museernas totala intäkter, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående år.

Figur 8. Intäkter från andra källor än offentliga bidrag per museikategori 2024, procent av totala intäkter
Figure 8. Revenue from sources other than grants by museum category 2024, percent of total revenue

Se tabell 22 för underlag till figuren. I denna figur redovisas dock procentsatserna utan avrundning.

Kategorin andra museer hade den största intäktsandelen från entréavgifter, 47 procent. Andelen ökade mycket 2023 till följd av att ett stort museum med stora intäkter från entréavgifter kom med i statistiken för första gången. Under 2024 ökade kategorins intäktsandelar från entréavgifter ytterligare något. Övriga museer som omfattas av museilagen hade en andel på 18 procent. På regionala museer utgjorde entréavgifterna 4 procent av de totala intäkterna, medan de var 7 procent på kommunala museer. Motsvarande andel var 8 procent på övriga statliga museer och 21 procent på centrala museer. Sedan 1 januari 2023, då den fria entrén på statliga museer avskaffades, har denna andel ökat med 5 procentenheter.

Intäkter från försäljning stod för 6 procent av intäkterna totalt under 2024, vilket är samma andel som 2023. Andra museer och övriga museer som omfattas av museilagen hade den största andelen intäkter från försäljning, med 17 respektive 15 procent av intäkterna. Andra museer fick alltså mer än hälften av sina intäkter från försäljning och entréavgifter.

För regionala museer var den största intäktsandelen, utöver bidrag, uppdrags­verksamhet; denna stod för 11 procent av deras totala intäkter. Övriga intäkter utgjorde 4 procent av museernas totala intäkter under 2024. Avkastning från fonder och räntor stod för ungefär 1 procent vardera av intäkterna totalt. För både sponsring och donationer var andelen mindre än 1 procent. Det kan dock noteras att sponsringen och donationerna utgör en noterbart större andel av intäkterna i varsin museikategori. Andra museer fick 2 procent av sina intäkter från sponsring, och övriga museer som omfattas av museilagen fick 8 procent av sina intäkter från donationer. I alla andra kategorier är dessa andelar mindre än 1 procent.

Kostnader per kostnadsslag

Även uppgifterna om kostnader per kostnadsslag har samlats in från alla centrala museer och regionala museer samt stora museer. Dessa uppgifter presenteras i figur 9.

Fördelningen mellan kostnadsslagen var på det hela taget oförändrad under 2024 jämfört med 2023. Löpande kostnader, det vill säga kostnader för personal, lokal och andra verksamhets­kostnader, utgjorde 94 procent av de totala kostnaderna (96 procent under 2023). Personalkostnader stod för hälften av museernas totala kostnader, och andelen var som störst i kategorin regionala museer (57 procent). Personalkostnader utgjorde 47 procent av de centrala museernas totala kostnader.

Lokalkostnader stod för 21 procent av museernas totala kostnader. Centrala museer, övriga statliga museer och kommunala museer hade störst andel lokalkostnader med 24, 22 respektive 22 procent. Övriga museer som omfattas av musei­lagen redovisade den minsta andelen lokalkostnader med 10 procent. För andra museer och regionala museer utgjorde lokalkostnaderna 17 procent av de totala kostnaderna.

Andra kostnader (för verksamhet) utgjorde 24 procent av museernas totala kostnader under 2023.

Figur 9. Kostnader per kostnadsslag och museikategori 2024, procent av totala kostnader
Figure 9. Costs by type of costs and museum category 2024, percent of total costs

Se tabell 23 för underlag till figuren. I denna figur redovisas dock procentsatserna utan avrundning.

Personal

I detta kapitel redogörs för omfattningen av museernas personalresurser. Den redovisas mestadels i termer av antal årsarbetskrafter. En årsarbetskraft definieras som den arbetstid som motsvarar en heltidssysselsatt person under ett år (cirka 1 760 arbetstimmar). Om två personer arbetar halvtid under ett år motsvarar det alltså en årsarbetskraft. I årsarbetskrafter ingår anställda med lön i den egna organisationen, både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Även personer med stöd från Arbetsförmedlingen, där lönen betalas ut av museet, ingår. Om museet köper in tjänster/personal från en annan organisation räknas det dock inte som museets egen personal.

Stabilt totalt men olika utveckling i olika kategorier

I figur 10 visas det totala antalet årsarbetskrafter för alla museer i statistiken. Under 2024 utfördes 5 719 betalda årsarbetskrafter på museerna – en minskning med 2 procent jämfört med 2023.

Figur 10. Avlönade årsarbetskrafter 2015–2024, antal
Figure 10. Paid full-time equivalents 2015–2024, number

Figur 11 visar utvecklingen 2015–2024 för antalet årsarbetskrafter inom de olika museikategorierna. Flest årsarbetskrafter utfördes vid centrala museer följt av regionala museer. Vid centrala museer fanns det 1 826 årsarbetskrafter 2024, vilket utgjorde 32 procent av alla årsarbets­krafter. Det är den största mängden personal vid de centrala museerna som har uppmätts i Kulturanalys statistik. Regionala museer hade 24 procent av årsarbetskrafterna 2024, kommunala museer 18 procent och övriga museer 21 procent. Övriga statliga museer stod för 4 procent av alla årsarbetskrafterna på museerna. Det är också den museikategori som har minst antal museer.

Figur 11. Avlönade årsarbetskrafter per museikategori 2015–2024, antal
Figure 11. Paid full-time equivalents by museum category 2015–2024, number

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 20 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Minskningen av antalet årsarbetskrafter jämfört med 2023 var som störst vid kommunala museer (9 procent) och övriga museer (8 procent). I kategorin regionala museer ökade antalet med 5 procent. För centrala museer och övriga statliga museer var antalet relativt oförändrat.

Förhållandet mellan de olika kategorierna har förändrats över tid. Fram till och med 2008 hade regionala museer det största antalet årsarbetskrafter. Därefter har centrala museer haft flest, med undantag för 2012 (se tabell 20 i tabellbilagan). Under de senaste tio åren har de centrala museerna sammantaget haft en svag trend mot fler årsarbetskrafter. Samtidigt uppvisar flera andra museikategorier en minskning jämfört med 2015, tydligast för kommunala museer.

Fler kvinnor än män arbetar på museerna

Utöver frågan om antalet årsarbetskrafter får museerna även svara på hur fördel­ningen av årsarbetskrafterna ser ut uppdelat på kvinnor och män (tabell 6). År 2024 stod kvinnor för 63 procent av samtliga årsarbetskrafter och män för 37 procent. I samtliga museikategorier är andelen kvinnor större än andelen män.

Tabell 6. Könsfördelning av årsarbetskrafter per museikategori 2024, procent
Table 6. Gender balance of paid full-time equivalents by museum category 2024, percent

Fler kvinnor i ledande ställning

I tabell 7 visas andelen årsarbetskrafter som utförs av personer i ledande ställning, och könsfördelningen bland dessa. År 2024 utgjorde personer i ledande ställning 13 procent av museernas årsarbetskrafter. Andelen var dock klart större inom kategorin andra museer, 27 procent. I denna kategori finns fler museer med få anställda. För övriga museikategorier var andelen årsarbetskrafter som utförs av personer i ledande ställning mellan 11 och 16 procent.

Könsfördelningen vad gäller arbete av personer i ledande ställning var lik den för museerna som helhet; 63 procent av arbetet i ledande ställning utfördes av kvinnor och 37 procent av män. En viss variation fanns – från kommunala museer, där andelen kvinnor var 68 procent, till andra museer, där den var 57 procent.

Tabell 7. Andel årsarbetskrafter i ledande ställning per kön och museikategori 2024, procent
Table 7. Managerial full-time equivalents by gender and museum category 2024, percent

Den ideella arbetskraften

Den statistik som har presenterats hittills gäller avlönad arbetskraft. Museernas verksamhet bedrivs dock även genom ideellt arbete. De ideella insatserna är vanligast på museer med mindre än en årsarbetskraft, men även stora museer har ibland ideellt arbetande personer.

Under 2024 rapporterade museerna ideellt arbete totalt motsvarande 255 årsarbetskrafter. Detta resultat har dock inte bortfallskompletterats. Under 2024 utfördes 81 procent av det rapporterade ideella arbetet på andra museer.

Organisationsform

Nedan redovisas museerna efter organisationsform. Ett museum kan till exempel ha en regional huvudman, men drivas som stiftelse. I så fall är museikategorin regionala museer, medan organisationsformen är stiftelse.

Tabell 8 visar att de flesta centrala museer och övriga statliga museer drivs som myndigheter, medan några drivs som stiftelser, ideella föreningar eller företag. Organisationsformen för regionala museer är oftast stiftelse eller regional verksamhet, men företag och ideella föreningar förekommer också. De allra flesta kommunala museer drivs som kommunal verksamhet, men ett fåtal drivs som stiftelser, företag eller ideella föreningar. De flesta övriga museer som omfattas av museilagen drivs som ideella föreningar eller stiftelser. Bland andra museer är ideell förening den vanligaste organisationsformen, följt av stiftelse och företag.

Tabell 8. Museernas organisationsform per museikategori 2024, antal
Table 8. The museums’ organisation form by museum category 2024, number

Små museer och botaniska trädgårdar

Museer med mindre än en årsarbetskraft, som får en kortare enkät med mindre detaljerade frågor, har ett stort bortfall (41 procent för 2024) och kvaliteten på inlämnade uppgifter är oftare osäker. Därför särredovisas dessa museer i ett eget kapitel och ingår inte i den officiella statistiken. Majoriteten av museer med mindre än en års­arbetskraft är små museer som sköts av helt ideella krafter. Nästan 75 procent av de svarande har organisationsformen ideell förening.

Botaniska trädgårdar och arboreta ingår sällan i andra länders statistiska redovis­ningar av museer. Att särredovisa gruppen förenklar därför internationella jämförelser.

Nedan presenteras statistik för museer med mindre än en årsarbetskraft och botaniska trädgårdar och arboreta gällande antal besök, årsarbetskrafter, ekonomi samt samlingarnas inriktning. Uppgifterna gäller rapporterade värden, och har alltså inte bortfallskompletterats.

I 2024 års undersökning svarade 289 museer med mindre än en årsarbetskraft och 6 botaniska trädgårdar och arboreta på minst en av frågorna som gäller besök, ekonomi eller årsarbetskrafter (se tabell 13 i bilaga I).

I flera av tabellerna nedan syns stora minskningar för botaniska trädgårdar och arboreta under 2024, jämfört med 2023. Det bör beaktas att en större verksamhet i den kategorin inte har lämnat några uppgifter för 2024.

Samlingarnas inriktning

I tabell 9 presenteras museernas inriktning på sina samlingar. Av de små museerna har 111 stycken, eller 39 procent, arbetslivsmuseum som huvudsaklig inriktning; de är alltså museer som berättar om ett yrke eller en arbetsplats med huvudsaklig inriktning på industri­samhällets kulturarv. Omkring 30 procent, eller 84 museer, har lokalhistoria och hembygd som huvudsaklig inriktning.

Nästan alla kategorier finns representerade i gruppen museer med mindre än en årsarbetskraft. Saknas gör bara botanisk trädgård och arboreta, djurpark och akvarium samt ekomuseum.

Tabell 9. Samlingarnas huvudsakliga inriktning på små museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2024, antal
Table 9. The collections main focus at small museums and botanical gardens and arboreta 2024, number

Besök

Av tabell 10 framgår att det under 2024 gjordes cirka 1,2 miljoner besök på botaniska trädgårdar och arboreta. På museer med mindre än en årsarbetskraft gjordes cirka 751 000 besök. Det är avsevärt mer än som rapporterades 2023, vilket beror på att antalet svarande museer har ökat betydligt 2024.

Tabell 10. Besök på svarande små museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2023–2024, antal
Table 10. Visits at responding small museums and botanical gardens and arboreta 2023–2024, number

Rapporterade men inte bortfallskompletterade uppgifter.

Intäkter och kostnader

I tabell 11 redovisas totala intäkter och kostnader. De samlade intäkterna för museer med mindre än en årsarbetskraft uppgick 2024 till drygt 70 miljoner kronor, och kostnaderna uppgick till drygt 50 miljoner kronor. Botaniska trädgårdar och arboreta hade intäkter på drygt 140 miljoner kronor och kostnader på ungefär 141 miljoner kronor.

Tabell 11. Totala intäkter och kostnader för svarande museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2024, tusentals kronor och antal
Table 11. Total revenues and costs for responding small museums and botanical gardens and arboreta 2024, SEK thousands and number

Rapporterade men inte bortfallskompletterade uppgifter.

Årsarbetskrafter och ideellt arbete

År 2024 lämnade 255 museer med mindre än en årsarbetskraft uppgifter om antalet års­arbetskrafter. Totalt redovisades 14 betalda årsarbetskrafter. Samtidigt rapporterade dessa museer cirka 461 000 ideellt arbetade timmar, eller 276 årsarbetskrafter. Det var sammanlagt 242 små museer som rapporterade uppgifter om ideellt arbete.

Botaniska trädgårdar och arboreta hade 59 betalda årsarbetskrafter. De hade även motsvarade 1 årsarbetskraft av ideellt arbete.

Tabell 12. Betalda årsarbetskrafter på svarande små museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2023–2024, antal
Table 12. Paid full-time equivalents at responding small museums and botanical gardens and arboreta 2023–2024, number

Rapporterade men inte bortfallskompletterade uppgifter.

Referenser

Myndigheten för kulturanalys. 2022. Museer 2021. Kulturfakta 2022:2. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys. 2023. Museer 2022. Kulturfakta 2023:1. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys. 2024. Museer 2023. Kulturfakta 2024:3 Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

ISO 18461:2016. International Museum Statistics.

SFS 2017:563. Museilag.

Bilaga I. Om statistiken

Den officiella statistiken om museer är baserad på en enkätundersökning av svenska museer som genomförs årligen. Detta avsnitt redogör för vilka som ingår i populationen för denna undersökning, vilka som besvarar undersökningen, samt vad för slags frågor som ställs. Här redovisas även Kulturanalys definition av ett museum, vilka museikategorier som används, vilka som har fått utskick om att delta i undersökningen, samt svarsfrekvenser.

Museerna har i årets undersökning haft möjlighet att korrigera eller komplettera saknade uppgifter för perioden 2019–2023 om antal besök, antal årsarbetskrafter, totala intäkter och totala kostnader. Dessutom bortfallskompletteras en del uppgifter bakåt med hjälp av nya uppgifter. Detta innebär att uppgifter för tidigare år kan ha förändrats i årets statistik, jämfört med tidigare publikationer.

Kulturanalys har ansvarat för den officiella statistiken om museer sedan 2012. Innan dess låg ansvaret hos Statens kulturråd.

Definitionen av ett museum

Kulturanalys definition utgår från den definition av vad ett museum är som finns formulerad i Sveriges museilag (2017:563):

2 § Med ett museum avses i denna lag en institution som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.

Statistiken ska innefatta alla museer som omfattas av definitionen, med några undantag som beskrivs i nästa avsnitt.

Målpopulationen

När Kulturanalys tar fram den officiella statistiken utgår vi från ovan nämnda definition.

Till definitionen av målpopulationen hör också följande undantag: I den officiella statistiken ingår enbart museer där museiverksamheten kan redovisas separat. Att museiverksamheten inte alltid kan särredovisas beror på att en del anläggningar (till exempel kulturhus) innehåller flera olika konst- och kulturområden, och bedriver verksam­heten integrerat.

I den officiella statistiken ingår inte heller botaniska trädgårdar och arboreta, eller museer med mindre än en årsarbetskraft (små museer). Dessa båda kategorier redovisas i stället separat i slutet av rapporten, utanför den officiella statistiken.

Verksamheter som får utskick

Enkätundersökningen skickas till alla verksamheter som Kulturanalys bedömer är eller skulle kunna vara museer. Enkäten inleds med ett antal frågor som klarlägger om verksamheten ska ingå i undersökningen.

Kulturanalys bedriver ett kontinuerligt arbete för att få fram en så heltäckande förteckning över museer i Sverige som möjligt. Majoriteten av de museer som tillförts på senare år har dock visat sig vara museer med mindre än en årsarbetskraft. Sådana museer ingår alltså inte i den officiella statistiken. År 2013 tillkom ett stort antal museer från Stiftelsen Arbetets museums databas över arbetslivsmuseer. Året därpå tillkom ytterligare museer från Tillväxtverkets besöksmålsdatabas.

För insamlingsåret 2019 bytte Kulturanalys insamlingsverktyg. Inför övergången gjordes en större översyn av museipopulationen. Bland de museer som inte flyttades över till det nya systemet, och därmed inte fick enkäten, fanns museer som saknade korrekta och aktuella kontaktuppgifter och museer som aldrig tidigare svarat på enkäten. Inför 2022 och 2023 års insamlingar gjordes en ny översyn, som bland annat ledde till att en del av dessa museer återfördes till undersökningen.

Verksamheter som uppfyller museidefinitionen och kan särredovisas

Enkäten inleds som sagt med frågor som ska fastställa om en verksamhet uppfyller museilagens definition av ett museum, samt om de kan särredovisa sin verksamhet.

Museilagens definition bryts ned till fyra frågor (se nedan), och svaren på frågorna används sedan för att avgöra vilka museer som ska besvara enkäten.

Verksamheter som svarat nej på någon av frågorna ingår inte i denna rapport. Det gäller alltså verksamheter som inte har öppet för allmänheten (inklusive museer som haft tillfälligt stängt under hela året) (fråga 1), som saknar regelbundna öppettider (fråga 2), som inte har några samlingar (fråga 3) eller som inte bedriver någon pedagogisk verksamhet (fråga 4).

Tillfrågade och svarande museer

Figur 12 visar relationen mellan verksamheter som fått Kulturanalys utskick, verksamheter som sedan tillfrågats om att besvara enkäten, och de verksamheter som till sist svarat på enkäten.

Om verksamheten uppfyller Kulturanalys museidefinition och kan särredovisa sin verksamhet räknas de som ”Tillfrågade museer” och får besvara fler frågor. I denna grupp ingår även de verksamheter som inte svarat på enkäten detta år, men som har förts till en museikategori utifrån svar från tidigare år.

Figur 12. Verksamheter som fått utskicket, samt tillfrågade och svarande museer 2024, antal
Figure 12. Organizations included in the circular, and surveyed and responding museums 2024, number

För att sedan räknas till ”Svarande museer” måste museet ha svarat på minst en av frågorna om intäkter, kostnader, besök eller årsarbetskrafter.

I tabell 13 nedan visas antalet tillfrågade och svarande museer för 2023 och 2024. I tabell 16 i tabellbilagan finns motsvarande uppgifter för hela perioden 2003–2024.

Tillfrågade museer

Det totala antalet verksamheter som fick utskicket var 1 469. Av dessa var 466, eller 32 procent, verksamheter som inte uppfyllde museidefinitionen, inte kunde sär­redovisa sin verksamhet, eller aldrig har besvarat utskicket. Dessa finns redovisade i tabell 15 i tabellbilagan under rubriken Övertäckning och i kategorin Okategoriserbara verksamheter.

I 2024 års undersökning uppfyllde 1 006 verksamheter museidefinitionen samt kunde särredovisa sin verksamhet. De tillfrågades därmed om att besvara enkäten. Antalet tillfrågade var 41 fler än 2023. Detta berodde på att en del nya museer lades till inför årets undersökning.

Av dessa 1 006 museer hade 506 museer mer än en årsarbetskraft. Det är dessa som ingår i målpopulationen. Därutöver tillfrågades 491 museer med mindre än en årsarbetskraft och 9 museer i kategorin botaniska trädgårdar och arboreta.

Tabell 13. Verksamheter som tillfrågats och svarat per museikategori 2023–2024, antal och svarsfrekvens
Table 13. Surveyed and responding organizations by museum category 2023–2024, number and response rate

Svarande museer

Av de 506 museer som uppfyllde samtliga kriterier för att ingå i den officiella statistiken, svarade 359 museer, vilket innebär en svarsfrekvens på 71 procent. Det är dessa som återfinns i museikategorierna 1–6 i tabell 13. Bland dessa museikategorier var svarsfrekvensen 100 procent för centrala museer och 93 procent för övriga statliga museer. Därefter kom regionala museer med en svarsfrekvens på 91 procent. Inom kategorierna kommunala museer och övriga museer som omfattas av museilagen var andelen svarande 77 respektive 71 procent. Museikategorin med lägst svarsfrekvens var andra museer där 61 procent av de tillfrågade svarade på enkäten.

Svarsfrekvensen bland museer med mindre än en årsarbetskraft och botaniska träd­gårdar och arboreta var 59 procent 2024. Det är något lägre än 2023. Detta kan tänkas bero på att de museer som tillkommit på senare tid har små resurser och därför är mindre benägna att svara. Att dessa kategorier har lägre svarsfrekvens jämfört med övriga musei­kategorier kan bero på verksamheternas små resurser, svarsvilja eller att Kulturanalys saknar aktuella kontaktuppgifter. Kulturanalys arbetar kontinuerligt med att öka svarsfrekvensen, och särskilt i dessa kategorier.

Tillfälligt stängda museer

Museer som varit tillfälligt stängda under hela året ingår inte i statistiken. Av museerna i de åtta museikategorierna i tabell 13 var 21 tillfälligt stängda under hela året 2024. Detta är ungefär lika många som under 2023 (Myndigheten för kulturanalys 2024, s. 13). Under pandemiåren 2020 och 2021 var antalet betydligt större (Myndigheten för kulturanalys 2022, s. 14). De klart flesta av de tillfälligt stängda museerna återfinns i kategorin museer med mindre än en årsarbetskraft (15). Övriga fanns i kategorierna kommunala museer (2) och andra museer (4).

Olika antal frågor beroende på storlek på museet

Olika museer som har besvarat enkäten har fått olika många frågor. Museer med mer än en årsarbetskraft samt botaniska trädgårdar och arboreta har fått fler och mer detaljerade frågor än museer med mindre än en årsarbetskraft. Därtill har centrala museer och stora museer (museer med minst 10 årsarbetskrafter) fått ytterligare frågor om intäkter efter intäktsslag, kostnader efter kostnadsslag, årsarbetskrafter efter kön och verksamhet (utställningar och publika aktiviteter).

I kategorierna övriga statliga museer och regionala museer har majoriteten museer fått alla frågor. Ungefär vart tredje museum inom kategorin kommunala museer har fått samtliga frågor. Däremot har endast ett fåtal inom kategorin andra museer fått alla frågor, eftersom många museer i den kategorin har mindre än 10 års­arbetskrafter.

Museer med mindre än en årsarbetskraft har bara fått frågor på en övergripande nivå, såsom totala intäkter, kostnader, årsarbetskrafter och besök. Dessa museer är jämte botaniska trädgårdar och arboreta inte en del av den officiella statistiken, utan presenteras i en separat del av rapporten.

Korrigering av tidigare lämnade uppgifter

I undersökningen ges museerna möjlighet att ändra eller komplettera tidigare rapporterade värden för variablerna besök, årsarbetskrafter, intäkter och kostnader. Detta innebär att datakvaliteten successivt förbättras men samtidigt att tidigare publicerade tidsserier förändras för varje ny undersökning. Värdena för specifika år kan därför variera mellan publikationer och år.

I årets undersökning har 8 procent av de svarande museerna korrigerat eller kompletterat tidigare uppgifter för perioden 2019–2023.

Bortfallskomplettering

Kulturanalys strävar efter att museistatistiken ska vara en totalundersökning, det vill säga att alla verksamheter som uppfyller museilagens definition av ett museum ska ingå i undersökningen.

I praktiken är det dock omöjligt att få in alla uppgifter från samtliga museer, utan det kommer att uppstå bortfall. För att ändå kunna skatta de årliga totalvolymerna för vissa variabler använder Kulturanalys bortfallskomplettering genom imputering. Imputering innebär att saknade data beräknas med hjälp av andra data man har tillgång till. Utan imputering skulle volymerna underskattas.

I statistiken presenteras totalvolymer med imputerade värden för variablerna antal besök, antal årsarbetskrafter, samlade intäkter och samlade kostnader. För övriga summor görs ingen bortfallskomplettering. I de fallen är också populationen betydligt snävare och bortfallet mycket mindre. Statistik baserad på andelar är inte bortfallskompletterad. Inga uppgifter om enskilda museer är imputerade värden. För den statistik som inte ingår i den officiella statistiken görs ingen bortfalls­komplettering.

För tabeller med bortfallskompletterade värden har museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer slagits ihop till kategorin övriga museer.

Bortfallskompletteringen går till på följande sätt:

För varje museikategori och år beräknas en årsförändring, det vill säga hur många procent (till exempel) antalet besök förändrades jämfört med föregående år. För detta syfte används summan av alla besök för de museer där vi har observerade värden för båda åren.

Sedan används detta procenttal för att få fram värden där vi har värden för det föregående året, men saknar det för det aktuella året. Det imputerade värdet räknas fram genom att så många procent dras av eller läggs till från föregående års värde, som besöken i museikategorin som helhet har förändrats. Om det saknas värden flera år i rad, görs den här proceduren om flera gånger. Det betyder att värden som imputerades till ett år i sin tur kan ligga till grund för en imputering till året därefter, då i kombination med en årsförändring som räknats fram utifrån de observerade värden som finns tillgängliga för detta år.

Tabell 14. Andel av det totala värdet baserat på inrapporterade värden per museikategori och variabel 2015–2024, procent

Table 14. Proportion of total values based on reported values by museum category and variable 2015–2024, percent

Samma årsförändringar räknas också fram utifrån nästkommande år, så att värden kan fyllas i bakåt på motsvarande sätt för de museer vars första värde är från efter 2003.

I övrigt följer imputeringen följande principer:

• Om museet aldrig har lämnat någon uppgift för en variabel, görs ingen imputering för den variabeln.
  
• Kategorin centrala museer imputeras inte. Denna kategori har dock relativt fullständiga värden över hela tidsserien.
  
• Kategorierna museer med mindre än en årsarbetskraft samt botaniska trädgårdar och arboreta ingår inte i den officiella statistiken, och följaktligen inte heller i de imputerade tidsserierna.
  

Kulturanalys bedömer att denna metod ger en god skattning av totalvolymerna för museer med mer än en årsarbetskraft.

En högre andel inrapporterade svar ger en lägre grad av imputering och därmed också en säkrare skattning. I tabell 14 anges hur stor andel av det totala värdet för respektive år som är baserat på rapporterade värden. Av utrymmesbrist anges bara de senaste 10 åren. För uppgifter om samtliga år från 2003, se tabellbilagan. Andelen är som lägst för kategorin övriga museer för samtliga variabler. Den bedöms dock vara tillräckligt hög för att precisionen i skattningarna ska vara tillfredsställande.

Klassificeringar och begrepp

I denna del förklaras de typologier och begrepp som statistiken är uppbyggd kring.

Museikategorier

I statistiken delas museerna in i åtta olika museikategorier – se förteckning nedan. Sedan 2019 års insamling har kategorin övriga museer^[2] delats upp i två musei­kategorier: övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer.

Syftet med de nya kategorierna är att kunna skilja alla museer som omfattas av museilagen, kategorierna 1–5, det vill säga museer som har offentlig huvudman eller där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan (1 §, punkt 4 i museilagen) från andra museer som uppfyller museilagens definition men inte omfattas av lagen (kategori 6). Museikategorierna 1–6 ingår i den officiella statistiken. Kategori 7–8 presenteras i ett separat avsnitt av rapporten.

I tabell 15 och 16 i tabellbilagan redovisas även kategorin okategoriserbara verksamheter. Detta är verksamheter som vi har mycket lite eller ingen information om, och där vi ofta inte har kunnat avgöra om eller var verksamheten ska ingå i statistiken. Dessa ingår inte i någon av de andra tabellerna som redovisas i rapporten.

Samlingarnas inriktningar

När museerna tillfrågas om inriktningen på sina samlingar får de välja mellan 14 alternativ. Denna klassificering är inspirerad av kategoriseringen av museer i den internationella standarden för museistatistik, ISO 18461:2016.

Besök

Kulturanalys använder två olika besöksbegrepp i sin statistik: anläggningsbesök och verksamhetsbesök. Skillnaden mellan dem förklaras nedan.

För vissa museer är det stor skillnad mellan antalet anläggnings- och verksamhets­besök. Om ett museum exempelvis har en populär restaurang tenderar anläggnings­besöken att bli betydligt fler än verksamhetsbesöken. I statistiken används framför allt anläggningsbesök för att skatta museernas totala besöksvolym (figur 3 eller tabell 17). Verksamhetsbesök används om museet inte har redovisat anläggningsbesök. Om ingen uppgift om besök finns för det året sker imputering.

Bakgrunden till att Kulturanalys använder två olika besöksbegrepp är att museerna har olika möjligheter att räkna sina besökare. För de museer som har entréavgifter kan antalet besökare ofta tas direkt ur kassasystemet, men de som har fri entré behöver använda sig av automatiska besöksräknarsystem.

Besöksräkning är också en resursfråga. Mindre museer har ofta något manuellt system, medan en automatiserad utrustning är vanligare på större museer. Somliga museer använder en enkel uppskattning av antalet museibesök. Att museerna har olika metoder för att räkna besök eller att de byter metod, kan tänkas skapa en del osäkerheter i statistikens jämförbarhet över tid.

Årsarbetskrafter

Begreppet årsarbetskraft används för att kunna summera den totala mängden personal arbetar vid museerna.

En årsarbetskraft är den arbetstid som motsvarar en heltidssysselsatt person under ett år, närmare bestämt 1 760 arbetstimmar. Om två personer arbetar halvtid under ett år motsvarar det alltså en årsarbetskraft.

I antalet avlönade årsarbetskrafter ingår anställda med lön i den egna organisationen, både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Det ingår även personer med stöd från Arbetsförmedlingen, där lönen betalas ut av museet. Om museet köper in tjänster/personal från en annan organisation räknas det dock inte som museets egen personal.

Fotnoter

1. 
   

   
   I tabellbilagan till föregående rapport, Museer 2023, stod dock en felaktig uppgift. Detta berodde på ett summeringsfel (Myndigheten för kulturanalys 2024, tabell 20). En annan förändring jämfört med tidigare år är att intäktsslaget övriga bidrag inte räknas in bland de offentliga bidragen. ↑
   

   
   
2. 
   

   
   Övriga museer innefattade museer där ingen offentlig instans har huvudmannaskap. Övriga museer kan ha bidrag från en offentlig instans. ↑