Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys är ansvarig för den officiella statistikprodukten offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier. Denna rapport redovisar statistik om detta till och med 2025.

Rapporten syftar till att kartlägga de offentliga aktörernas utgifter inom kultursektorn, det vill säga statens, regionernas och kommunernas utgifter för kultur, folkbildning och medier. Statistiken redovisas för perioden 2015–2025. Beloppen redovisas i löpande och fasta priser, det vill säga inflationsjusterade med konsumentprisindex (KPI) med 2025 som basår.

Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier

Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier 2025 uppgick till 35,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,4 procent i löpande priser och 1,7 procent i fasta priser jämfört med 2024.

Statliga utgifter

I löpande priser ökade de statliga utgifterna från 14,3 miljarder kronor 2024 till 14,5 miljarder 2025 (1,2 procent). I fasta priser, justerat med KPI, ökade de statliga utgifterna med 0,5 procent. De statliga utgifterna för kultur, exklusive folkbildning och medier, uppgick till 9,3 miljarder kronor. Jämfört med 2024 innebar det en ökning med 2,7 procent i löpande priser och 2,0 procent i fasta priser.

Regionala utgifter

De regionala utgifterna ökade under 2025 från 5,4 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor i löpande priser (4,4 procent). I fasta priser, justerat med KPI, ökade utgifterna med 3,7 procent. Regionernas utgifter för museer har dock minskat mellan 2024 och 2025 i både rörliga och fasta priser.

Kommunala utgifter

I fasta priser minskade de kommunala utgifterna under 2022–2023 men ökade igen 2024. Utgifterna fortsatte att öka även 2025 och uppgick till 15,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,9 procent i löpande priser och 2,2 procent i fasta priser jämfört med 2024.

Summary

The Swedish Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys) is responsible for official statistics on public expenditure on culture, popular education, and media. This report presents statistics on these areas up to and including 2025.

The report aims to map public expenditure within the cultural sector, that is, expenditure by the central government, regions, and municipalities on culture, popular education, and media. The statistics are presented for the period 2015–2025. Amounts are reported in current prices. For comparisons over time, the figures are adjusted for inflation using the Consumer Price Index (CPI), with 2025 as the base year.

Public expenditure on culture, popular education, and media

Public expenditure on culture, popular education, and media amounted to SEK 35.6 billion in 2025. This represents an increase of 2.4 percent in current prices and 1.7 percent in constant prices compared with 2024.

Central government expenditure

In current prices, government expenditure increased from SEK 14.3 billion in 2024 to SEK 14.5 billion in 2025 (1,2 percent). In constant prices, adjusted for CPI, government expenditure increased by 0.5 percent. Government expenditure on culture, excluding popular education and media, amounted to SEK 9.3 billion. Compared to 2024, this represented an increase of 2.7 percent in current prices and 2.0 percent in constant prices.

Regional expenditure

Regional expenditure increased from SEK 5.4 billion to SEK 5.6 billion in current prices (4.4 percent). In constant prices, adjusted for CPI, expenditure increased by 3.7 percent. Regional expenditure on museums, however, has decreased between 2024 and 2025 in both current prices and constant prices.

Municipal expenditure

Municipal expenditure decreased in 2022 and 2023 but increased again in 2024 in constant prices. Expenditure continued to increase in 2025, reaching SEK 15.6 billion. This is an increase of 2.9 percent in current prices and 2,2 percent in constant prices compared with 2024.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) ansvarar för den officiella statistiken över offentliga kulturutgifter som följer statens, regionernas och kommunernas ekonomiska satsningar på kultur, folkbildning och medier.

Statistiken i denna rapport syftar till att belysa statens, regionernas och kommunernas utgifter, fördelat på övergripande huvudområden och specifika delområden. Underlaget till rapporten publiceras i sin helhet på myndighetens webbplats, vilket möjliggör jämförelser över tid. Uppgifterna publiceras även på Kulturanalys statistikdatabas, där det går att göra egna uttag baserat på rapportens uppgifter.

Utgifter för kultur, folkbildning och medier

Statistiken inkluderar utgifter för kultur, folkbildning och medier, enligt den definition av kulturpolitik som anges i den senaste kulturpolitiska propositionen. Enligt den är kulturpolitikens huvudsyfte ”att stödja insatser som görs inom ordets, scenens, bildens och tonens områden, samt för kulturarvet” (prop. 2009/10:3, s. 12). I samma stycke anges också att mediepolitiken och stödet till folkbildningen har ”starka kopplingar” till kulturpolitiken. I den här rapporten presenterar vi även utgifter för folkbildning och kommunernas stöd till studieorganisationer som inte nödvändigtvis har någon koppling till kultur. Detta på grund av att det inte har varit möjligt att fastställa hur stora utgifter som finansierat kulturverksamhet respektive annan folkbildande verksamhet.

I definitionen av statliga kulturutgifter följer rapporten regeringens avgränsning för kulturområdet i statsbudgeten. Denna avgränsning exkluderar utgifter för medier och folkbildning samt vissa andra poster inom utgiftsområde 17.^[1] Även kulturbesläktade utgifter som faller under andra utgiftsområden exkluderas, trots att de främjar kultursektorn.

Disposition

Efter denna inledning kommer ett kapitel med statistik om de samlade offentliga utgifterna för kultur, folkbildning och medier. I de efterföljande kapitlen presenteras statistik för statens, regionernas respektive kommunernas utgifter.

De samlade offentliga utgifterna

I detta kapitel redovisas summerad statistik om offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier för staten, regionerna och kommunerna.

Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier 2023–2025

Tabell 1 visar de totala offentliga utgifterna för kultur, folkbildning och medier. De totala utgifterna ökade 2025 jämfört med föregående år i både löpande priser och fasta priser, med 2,4 respektive 1,7 procent.

Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier, 2023–2025, nominella värden och KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med föregående år inom parentes.
Table 1. Public expenditure on culture, popular education and media, 2023-2025, in nominal and CPI-adjusted values (base year: 2025). Million SEK and percentage change compared with the previous year (in parentheses).

Offentliga utgifter för kultur 2023–2025

Tabell 2 visar de samlade utgifterna för enbart kultur, det vill säga exklusive folkbildning och medier. Under 2025 ökade utgifterna i jämförelse med föregående år. I löpande priser ökade de med 3,1 procent och i fasta priser med 2,4 procent.

Tabell 2. Offentliga utgifter för kultur, 2023–2025, nominella värden och KPI-justerade värden. Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med föregående år inom parentes.
Table 2. Public expenditure on culture, 2023-2025, in nominal and CPI-adjusted values. Million SEK and percentage change compared with the previous year (in parentheses).

Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier 2015–2025

Figur 1 visar de offentliga utgifterna uppdelade på stat, regioner och kommuner samt den totala utgiften per invånare i KPI-justerade värden med 2025 som basår.

Statens utgifter ökade 2015–2018 men minskade något 2018–2019. Ett markant trendbrott inträffade pandemiåren 2020–2022, då statens utgifter ökade kraftigt. Efter ökningen under pandemin har utgifterna minskat. De totala utgifterna i kronor per invånare följer i stort sett samma utveckling.

Kommunernas utgifter uppvisade en viss ökning under pandemin för att sedan återgå till tidigare nivåer. Efter 2023 syns dock en ny uppgång som höll i sig även under 2025. Även regionernas utgifter visar en kontinuerlig ökning från 2023 och framåt.

Figur 1. Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier, 2015–2025, KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor och per invånare.
Figure 1. Public expenditure on culture, popular education, and media 2015-2025, CPI-adjusted values (base year:2025). Million SEK and per capita.

Ett annat sätt att utvärdera utgifterna är att redovisa aktörernas kostnader för kultur, folkbildning och medier som andelar av deras totala utgifter. Detta redovisas i figur 2.

För staten har andelen uppvisat en nedåtgående trend sedan pandemins slut, då den nådde sin högsta nivå på 1,53 procent. Denna minskning har hållit i sig under 2025, även om förändringarna under de två senaste åren har varit mindre jämfört med omedelbart efter pandemin, då andelen sjönk till 1,03 procent.

Regionernas utgifter som andel av de totala kostnaderna ökade under 2025 till 1,32 procent, jämfört med 1,26 procent under 2024. Detta var den första ökningen av andelen i regionernas utgifter sedan 2022.

Kommunernas utgifter som andel av de totala kostnaderna har minskat eller legat stilla mellan 2015 och 2024, med tydliga minskningar 2015–2020. År 2025 noterades dock en ökning jämfört med det föregående året, från 2,07 procent till 2,11 procent.

Figur 2. Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier 2015–2025. Andel av totala utgifter i procent.
Figure 2. Public expenditure on culture, popular education, and media 2015–2025. Share of total expenditure, percent.

Figur 3 visar de offentliga utgifterna för kultur, folkbildning och medier som andelar av bruttonationalprodukten (BNP). Andelen var relativt stabil mellan 2015 och 2019, med endast mindre årliga förändringar. I samband med pandemin ökade andelen kraftigt 2020–2021. Från och med 2023 har andelen legat kring en nivå som är lägre än före pandemin. Under 2025 uppgick andelen till 0,54 procent av BNP, vilket är samma som 2024.

Figur 3. Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier, 2015–2025. Andel av BNP i procent.
Figure 3. Public expenditure on culture, popular education and media, 2015–2025. Share of GDP, percent.

Statens utgifter

Tabell 3 visar statens utgifter för kultur, folkbildning och medier 2023–2025.

Av tabell 3 framgår att utgifterna 2023 sjönk markant i både löpande priser och fasta priser, i det senare fallet med 19,9 procent. Denna kraftiga nedgång förklaras delvis av att de statliga krisstöd som infördes under pandemin fortfarande påverkade utgiftsnivåerna under 2022 men därefter löpte ut. Under 2024–2025 stabiliserades nivåerna, och under 2025 observerades en mindre återhämtning. Jämfört med 2024 ökade utgifterna under 2025 med 1,2 procent i löpande priser och med 0,5 procent i fasta priser.

Tabell 3. Statliga utgifter för kultur, folkbildning och medier, 2023–2025, nominella värden och KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med året innan i parentes.
Table 3. Central government expenditure on culture, popular education, and media 2023-2025, nominal and CPI-adjusted values (base year: 2025). Million SEK and percentage changes compared to the previous year (in parentheses).

Figur 4 visar statens utgifter fördelade på områdena kultur, folkbildning och medier under perioden 2015–2025, KPI-justerade värden med 2025 som basår.

Under 2020–2021 ökade statens utgifter inom kulturområdet markant till följd av de stödåtgärder som sattes in under pandemin, för att därefter minska. Under 2025 skedde den första ökningen av statens utgifter inom kulturområdet efter pandemiåren, då utgifterna steg till 9,3 miljarder, jämfört med 9,1 miljarder kronor under 2024.

Utgifterna för folkbildning har haft en kontinuerlig nedgång sedan 2021. Under 2025 uppgick utgifterna till 4,1 miljarder kronor, vilket utgör den lägsta noterade siffran för området under hela den redovisade tioårsperioden.

Utgifterna för medier har varit mer stabila och legat på en relativt jämn nivå under de senaste åren. År 2025 uppgick de till 1,0 miljarder kronor, vilket är nästan en oförändrad nivå jämfört med 2024.

Figur 4. Statens utgifter för kultur, folkbildning och medier fördelade på huvudområden, 2015–2025 KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor.
Figure 4. Central government expenditure on culture, popular education, and media by main area, 2015-2025, CPI-adjusted values (base year: 2025). Million SEK.

Regionernas utgifter

Tabell 4 visar regionernas nettokostnader för kultur och folkbildning 2023–2025. I fasta priser uppvisade utgifterna en ökning under både 2024 och 2025, efter att ha sjunkit under 2023. År 2025 ökade de fasta priserna med 3,7 procent.

Tabell 4. Regionernas nettokostnader för kultur och folkbildning, 2023–2025, nominella värden och KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med året innan i parentes.
Table 4. Regional net costs of culture and popular education, 2023-2025, in nominal and CPI-adjusted values (base year: 2025). Million SEK and percentage change compared with the previous year (in parentheses).

Figur 5 visar regionernas nettokostnader fördelade på olika områden i KPI-justerade värden med 2025 som basår.

Figur 5. Regionernas nettokostnader för kultur och folkbildning per område, 2015–2025, KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor
Figure 5. Regional net costs of culture and popular education by area, 2015-2025, CPI-adjusted values (base year: 2025). Million SEK.

Inom området teater och musik har utgifterna ökat under det senaste året, i likhet med utvecklingen året innan. Utgifterna för teater och musik uppgick till 2,1 miljarder kronor under 2025. Utgifterna för folkhögskolor har ökat svagt sedan 2022. Denna utveckling fortsatte även under 2025, då utgifterna uppgick till 1,1 miljarder kronor.

Av de utgiftsområden som redovisas av regionerna är det endast museer som minskat. De regionala utgifterna för museer har minskat från 891 miljoner kronor 2024 till 766 miljoner kronor 2025. Utgifterna inom kategorin övrigt har ökat under både 2024 och 2025. Under 2025 uppgick utgifterna till 1,6 miljarder kronor.

Figur 6 visar regionernas nettokostnader för kultur och folkbildning per invånare under 2025. Västra Götaland hade de högsta utgifterna med 917 kronor per invånare, följt av Jämtland med 814 kronor och Norrbotten med 763 kronor. Region Stockholm hade de lägsta utgifterna per invånare med 256 kronor. Riksgenomsnittet var 530 kronor per invånare. Region Gävleborg är klart lägre än vad som har redovisats i tidigare rapporter. Detta beror på korrigeringar av uppgifter från SCB, som även omfattar flera tidigare år. Det har alltså inte skett någon stor förändring i kulturutgifterna i Region Gävleborg sedan föregående år. ^[2]

Figur 6. Regionernas nettokostnader för kultur och folkbildning per region, 2025. Kronor per invånare.
Figure 6. Regional net costs of culture and popular education per region, 2025. SEK per capita.

Kommunernas utgifter

Tabell 5 visar kommunernas nettokostnader för kultur och folkbildning 2023–2025.

Kommunernas utgifter för kultur och folkbildning uppgick till 15,6 miljarder kronor 2025. Detta var en ökning med 2,9 procent i löpande priser och 2,2 procent i fasta priser jämfört med 2024.

Tabell 5. Kommunernas nettokostnader för kultur och folkbildning, 2023–2025, nominella värden och KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor och procentuell förändring jämfört med året innan i parentes.
Table 5. Municipal net costs of culture and popular education, 2023-2025, nominal and CPI-adjusted values (base year:2025). Million SEK and percentage change compared with the previous year (in parentheses).

Figur 7 visar utvecklingen för kommunernas nettokostnader inom olika kulturområden i KPI-justerade värden. I kategorin ”allmän kulturverksamhet, övrig” syns en regelbunden ökning fram till 2021. Därefter följde en nedgång fram till 2023, innan utgifterna återigen började stiga 2024 och 2025. Bibliotek visar en uppåtgående trend under 2024 och 2025, med en ökning av utgifterna till 5,7 miljarder kronor under 2025. Samtidigt uppvisar musikskolan/kulturskola och stöd till studieorganisationer närmast ett oförändrat resultat under 2025 jämfört med 2024.

Figur 7. Kommunernas nettokostnader för kultur och folkbildning per område, 2015–2025, KPI-justerade värden (basår: 2025). Miljoner kronor.
Figure 7. Municipal net costs of culture and popular education by area, 2015-2025, CPI-adjusted values (base year: 2025). Million SEK.

Referenser

Kulturanalys 2018. Samhällets utgifter för kultur 2017. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2025. Samhällets utgifter för kultur 2024. Kulturfakta 2024:7. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Proposition 2009/10:3. Tid för kultur.

SCB 2025a. ”Folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2024”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2025b. ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 2025”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningCKM/

SCB 2025c. ”Kostnader och intäkter för kommuner efter region och verksamhets­område”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107B/KostnDR/

SCB 2025d. ”Nettokostnad exkl. läkemedel inom förmånen för regioner efter verksamhetsområde. År 2009–2025”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107D/FinansLT/

SCB 2025e. ”Sveriges BNP”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/bnp-i-sverige/

Statskontoret 2026. ”Tidsserier, statens budget m.m.” Stockholm: Statskontoret. https://www.statskontoret.se/uppdrag-och rapporter/rapporter/2026/tidsserier-statens-budget-m.m.-2025 hämtad 2026-06-16.

Bilaga I. Om statistik

Offentliga utgifter för kultur, folkbildning och medier 2025 bygger på uppgifter från Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB. Se referenslistan för länkar till de rapporter och tabeller som har använts.

Källor och jämförelser

Staten

Uppgifter för åren 1997–2025 har hämtats från publikationen Tidsserier, statens budget m.m. från Ekonomistyrningsverket (ESV). I rapporten redovisas uppgifter för åren 2015–2025 och i en tabellbilaga uppgifter för åren 1997–2025.

Statens utgifter omfattar anslag inom områdena kultur, medier och folkbildning. Här ingår framför allt poster från utgiftsområde 17, exklusive tros­samfund, ungdomsfrågor, civilsamhällesfrågor och idrottsfrågor. Därtill har vi tagit med stöd till massmedia från utgiftsområde 1. Se bilaga II för en förteckning över vilka anslagsposter i stats­budgeten som ingår.

Regionerna

För regionerna används uppgifter från Räkenskapssammandrag för kommun och regioner, som tas fram av SCB.

Kulturanalys har specialbeställt uppgifter för åren 2007–2010. Från 2011 och framåt hämtas uppgifter från SCB:s webbplats. I rapporten redovisas uppgifter för åren 2014–2025 och i en tabellbilaga uppgifter för åren 2007–2025.

Gotlands utgifter för kultur redovisas huvudsakligen under kommunala utgifter. Under regionala utgifter redovisas endast kostnader för folkhögskolor.

Fram till 2016 års rapport byggde statistiken om regionernas utgifter på Kulturanalys enkät till ansvariga chefer för den regionala kulturverksamheten (Kulturanalys 2018:5). För att minska regionernas uppgiftslämnarbörda började Kulturanalys därefter i stället att använda de uppgifter som SCB samlar in via räkenskapssammandragen. De regionala kulturutgifterna i RS fördelas på fyra poster och är inte lika detaljerade som de som samlades in av Kulturanalys. Överensstämmelsen mellan uppgifterna i räkenskapssammandraget och Kulturanalys insamling är dock relativt god. Kulturanalys har gjort bedömningen att uppgift­erna har motsvarande kvalitet och att vi kan använda SCB:s redan insamlade uppgifter för denna statistikprodukt.

Regionernas kulturverksamheter har dessutom getts möjlighet att se över uppgifterna och korrigera dem. Inför årets rapport har flera regioner infört rättelser. Flera regioners kulturverksamheter har också rapporterat att de kommer att arbeta för förbättrad kvalitet i rapporteringen till SCB:s räkenskapssammandrag.

Kommunerna

Även för kommunerna används uppgifter från Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner från SCB.

Kulturanalys har specialbeställt uppgifter för åren 1998–2010. Från och med 2011 hämtas uppgifterna på SCB:s webbplats. I rapporten redovisas företrädesvis uppgifter för åren 2015–2025 och i en tabellbilaga uppgifter för åren 1998–2025.

Jämförelser mellan regioner och mellan kommuner

I de tabellbilagor som följer med rapporten redovisas även utgifterna för varje enskild region och kommun. Det kan dock vara osäkert att jämföra enskilda regioner eller kommuner med varandra, då det kan finnas skillnader i hur de har sammanställt sina uppgifter. Det är även möjligt att en region eller kommun har ändrat sitt sätt att redovisa uppgifter eller ändrat sin organisation från ett år till ett annat, vilket kan påverka jämförbarheten över tid.

Begrepp

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex är avsett att mäta hur priserna utvecklar sig över tid för den privata inhemska hushållskonsumtionen. I KPI ingår konsumtion av varor, tjänster och låneräntor. Uppgiften har hämtats från SCB.

Befolkning

Uppgifter om folkmängd i aktuellt område avser antalet folkbokförda den 31 december för året i fråga. Uppgifterna har hämtats från SCB.

Bruttonationalprodukt (BNP)

Bruttonationalprodukten till marknadspris avser mäta det samlade ekono­miska värdet av det som producerats inom ett land under ett år. BNP definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras minus värdet av alla varor eller tjänster som används vid skapandet av dem.

Definitioner

Utgifter och kostnader

Utgift är det belopp som betalades vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift, som uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna för staten kallas utgifter, även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader. Beträffande regioner och kommuner rör uppgifterna kostnader.

Alla uppgifter som rör regioner och kommuner avser nettokostnader. Nettokostnader är bruttokostnaderna minus samtliga intäkter. Intäkterna inkluderar interna intäkter från andra kommunala förvaltningar, intäkter från försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting, intäkter från statsbidrag, andra bidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter.

Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgeten

Bilaga III. Poster i räkenskapssammandragen för regioner

Från SCB:s räkenskapssammandrag för regionerna ingår följande poster i beräkning­arna av kulturutgifterna. Beskrivningarna av posterna nedan består av utdrag ur SCB:s instruktioner till regionerna. Utgifter för sjukhusbibliotek ingår inte i dessa poster, utan redovisas under specialiserad vård.

Teater- och musikverksamhet (610)

Här redovisas uppgifter gällande länsmusik och länsteatrar. Dessutom ingår bidrag och stöd till såväl länsteaterföreningar och musikproducenter som till projekt och fria grupper inom teater-, dans- och musikverksamhet.

Museiverksamhet (620)

Här redovisas bland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till projekt med museal anknytning och kulturmiljövård.

Övrig kulturverksamhet (690)

Detta delområde rymmer verksamhet med anknytning till bibliotek och litteratur samt verksamheter inom bild, form, design och hemslöjd. Dessutom bidrag till studieförbund, pensionärsorganisationer, idrottsförbund, Friluftsfrämjandet och ungdomsorganisationer.

Folkhögskoleverksamhet (510)

Här ska den verksamhet som bedrivs vid de egna folkhögskolorna samt bidrag till andra, rörelsedrivna, folkhögskolor redovisas.

Bilaga IV. Poster i räkenskapssammandragen för kommuner

Från SCB:s räkenskapssammandrag för kommunerna ingår följande poster i beräk­ningarna av kulturutgifterna. Beskrivningarna av posterna nedan består av utdrag ur SCB:s instruktioner till kommunerna. Under den bredare rubriken Kultur och fritid ligger också idrotts- och fritidsanläggningar (340) och fritidsgårdar (350), men dessa har inte tagits med i Kulturanalys sammanställning.

Stöd till studieorganisationer (310)

Allt stöd till studieorganisationer, oavsett om studieorganisationen ägnar sig åt kultur eller annan verksamhet. Även administrationen kring stödet ingår.

Allmän kulturverksamhet, övrigt (315)

Allmän kulturverksamhet inklusive stöd till kulturella föreningar. Även utgifter och intäkter för museiverksamhet redovisas här.

Bibliotek (320)

Utgifter för tillhandahållande och förmedling av information samt utlåning av medier till allmänheten. Allmänkulturell verksamhet som sker i bibliotekets regi såsom utställningar, teater etc. ska föras till Allmän kulturverksamhet.

Musikskola/kulturskola (330)

Kultur- och musikskola, t.ex. kommunal musikskola eller föreningsdriven kultur­skola. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en musikprofil eller annan specialisering, t.ex. musikdagis, ska inte räknas hit utan föras på aktuell pedagogisk verksamhet.

Bilaga V. List of terms

Fotnoter

1. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/kultur/kultur-i-statens-budget/ ↑

2. För Region Gotland inkluderas enbart kostnader för folkhögskolor. Övriga kostnader ingår i den kommunala redovisningen. ↑

3. Se även Folkbildningsrådets beskrivning: https://folkbildningsradet.se/om-folkbildningsradet/translations/english/what-is-folkbildning/ ↑