Scenkonst 2023

Förord

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) har i uppdrag att utveckla statistik om scenkonst. Denna rapport är Kulturanalys fjärde publikation med statistik om scenkonst. Statistiken är under utveckling och har ännu inte tillräckligt bra täckning eller kvalitet för att kunna klassas som officiell statistik. På sikt är ambitionen att statistik om scenkonst ska ingå i den officiella statistiken.

I rapporten beskrivs arbetet med att utveckla statistiken och resultaten från 2023 års insamling. Denna rapport omfattar 414 scenkonstverksamheter med offentlig finansiering. Den insamlade statistiken har fokus på ekonomi, personal, föreställ­ningar, konserter och publik.

Göteborg i oktober 2024

Mats Granér

Myndighetschef

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys presenterar i denna rapport statistik om scenkonst. Statistiken är under utveckling och omfattar 414 scenkonstverksamheter med offent­lig finansiering. Data har samlats in genom en enkät. I enkäten ställdes frågor om organisationsform, ekonomi, personal och verksamhet till verksamheter inom flera scenkonst- och musikområden: teater, dans, musik, musikteater, samtida cirkus och övriga scenkonstuttryck. I rapporten presenteras i huvudsak resultat för verksamhets­året 2023.

Scenkonst i 287 av 290 kommuner

Scenkonstverksamheterna spelade under 2023 cirka 33 048 egen- och samproduce­rade föreställningar och konserter och mottog cirka 10 000 gästspel till sina scener. Den totala publiken uppgick till drygt 6 miljoner, varav en fjärdedel var barn och unga. Det spelades föreställningar och konserter i 287 av 290 kommuner. Flest föreställningar och konserter spelades i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

6,7 miljarder i intäkter och 6,8 miljarder i kostnader

De samlade intäkterna uppgick till 6,7 miljarder kronor och de samlade kostnaderna till 6,8 miljarder kronor. Andelen offentlig finansiering var 81 procent jämfört med 80 procent 2022. Totalt utfördes 5 590 årsarbetskrafter under 2023. Kvinnor utförde 54 procent av årsarbetskrafterna och män 46 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män var nästintill densamma som 2020, 2021 och 2022.

Publiken har hittat tillbaka till scenerna efter pandemin

I rapporten presenteras tidsserier för 68 scenkonstinstitutioner som vi har uppgifter om för 2015–2023. Sammantaget har antalet föreställningar, konserter och publik nu återgått till samma nivåer som före pandemin. Under 2023 spelades ungefär lika många föreställningar och konserter som 2022, medan publiken ökade med 10 procent.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys presenterar i denna rapport för fjärde gången statistik om scenkonst i Sverige. Rapporten ingår i Kulturanalys uppdrag att utveckla och ta fram statistik om scenkonst.

I denna rapport presenteras statistik från verksamhetsåret 2023 samt jämförande statistik från och med 2015. Statistiken omfattar 414 scenkonst- och musikverksam­heter med offentlig varaktig finansiering. Statistiken handlar om organisations­former, föreställningar, konserter, publik, ekonomi och personal.

Disposition

Rapporten inleds med ett kapitel om undersökningen, målpopulationen och vilka scenkonstverksamheter som ingår i statistiken.

I det andra kapitlet beskrivs verksamheternas organisation och scenkonstområden.

I det tredje kapitlet presenteras statistik om föreställningar, konserter, mottagna gäst­spel och publik. I detta kapitel synliggörs även scenkonstutbud som riktas till barn och unga, samt geografisk spridning.

Ekonomi och personal är fokus för det sista kapitlet. Förutom totala intäkter och kostnader presenteras även intäkter per intäktsslag och kostnader per kostnadsslag. Vidare beskrivs personalen genom antal årsarbetskrafter totalt, och uppdelat på kvinnor och män samt scenkonstområden.

I rapportens bilaga 1 finns en beskrivning av undersökningen 2023. I bilagan beskrivs vilka verksamheter som ingick i årets undersökning. På Myndigheten för kulturanalys webbplats publiceras en bilaga i Excel där alla tabeller och figurer samt underlag till figurerna finns att tillgå.

Om statistiken

Statistiken som presenteras i denna rapport är under utveckling och gör inte anspråk på att vara heltäckande. I avsnittet nedan beskrivs vilka scenkonstverksamheter som statistiken på sikt är tänkt att omfatta (målpopulation) och vilka scenkonstverksam­heter som i nuläget ingår i statistiken som presenteras i denna rapport (rampopulation). I bilaga 1 finns en utförlig beskrivning av tillfrågade och svarande verksamheter.

Målpopulation

Målpopulation är den grupp som Kulturanalys avser att undersöka och publicera statistik om. Målpopulationen för Kulturanalys scenkonststatistik är professionell scenkonst med varaktig offentlig finansiering i Sverige. Inom scenkonst ryms områdena musik, teater, dans, musikteater, samtida cirkus och övrig scenkonst^[1]. Det är en utmaning att identifiera alla relevanta aktörer för att få grepp om populationen i dess helhet, och att få kontakt med dem. Arbetet med att uppdatera information och utvidga insamlingen har skett stegvis, vilket skapat förutsättningar för att dra slut­satser och lärdomar kring insamlingen, anpassa frågor och säkerställa god kvalitet på de data som samlas in.

Scenkonstverksamheter i årets undersökning

Rampopulationen, det vill säga antalet tillfrågade verksamheter, i 2023 års under­sökning bestod av 512 scenkonstverksamheter. Det var professionella scenkonst­verksamheter som under 2023 mottog eller hade

1. statliga verksamhetsbidrag
2. regionala verksamhetsbidrag
3. kommunala verksamhetsbidrag
4. statlig huvudman
5. regional huvudman
6. kommunal huvudman.

I föregående års insamling, 2022, utvidgades populationen till att inkludera fria scenkonstverksamheter som mottog årliga verksamhetsbidrag från stat, region eller kommun. Det innebar att flera nya verksamheter tillkom i statistiken. I 2023 års undersökning har ytterligare fria grupper och kommunala gästspelsscener tillkommit.

I statistiken ingår scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering. Det innebär att fria grupper med projektbidrag från statlig, regional eller kommunal instans inte ingår i målpopulationen.

Samverkan med Kulturrådet

Många fria grupper mottar verksamhetsbidrag från flera aktörer. I flera fall mottar grupper verksamhetsbidrag från Kulturrådet och från region och/eller kommun. I denna rapport har uppgifter från Kulturrådets bidragsåterrapportering använts. På så sätt kan grupperna ingå i scenkonststatistiken utan att behöva svara på ytterligare en enkät från Kulturanalys. I statistiken ingår 261 fria grupper inom teater, dans och musik som lämnat uppgifter om organisation, föreställningar och konserter, publik, ekonomi och årsarbetskrafter till Kulturrådet.

Svar från 414 scenkonstverksamheter

Av de 477 tillfrågade verksamheterna räknades 414 som svarande. För att en verk­samhet ska räknas som svarande och ingå i statistiken krävs det att

• verksamheten har svarat på minst en av fem nyckelfrågor: antal föreställningar eller konserter, publik, totala intäkter, totala kostnader och/eller totalt antal årsarbetskrafter
• verksamheten kan särredovisa sin scenkonstverksamhet från annan verksam­het.^[2]

Mindre verksamheter fick färre frågor

En ambition i Kulturanalys arbete med scenkonststatistiken är att minska uppgifts­lämnarbördan. De verksamheter som ingår i Kulturanalys statistik, och inte ingår i Kulturrådets eller regioners bidragsåterrapportering, har därför fått en kortare enkät. Exempelvis svarar dessa verksamheter på frågor om totala intäkter, men de får inga frågor om intäkter per intäktsslag. I varje tabell anges därför antal verksamheter som svarat på frågan.

Tidsserier och bortfallskomplettering

I rapporten redovisas i huvudsak resultat för verksamhetsår 2023. Antal föreställ­ningar eller konserter, publikantal, intäkter och kostnader samt årsarbetskrafter redo­visas för tidsperioden 2015–2023 för de 68 verksamheter som sedan 2015 ingått i uppföljningen av kultursamverkansmodellen till Kulturrådet.^[3]

I de fall där uppgifter saknats för enstaka år har värdet imputerats, det vill säga kompletterats med ett uppskattat värde.^[4] I enstaka fall har uppgifter kompletterats med hjälp av årsredovisningar.

Organisation och scenkonstområden

Nedan beskrivs översiktligt huvudmän och organisationsform inom de olika scen­konstområdena.

Organisationsform och huvudman

Tabell 1 visar organisationsform och huvudmän för de scenkonstverksamheter som ingår i denna rapport.

Den vanligaste organisationsformen var företag: över 40 procent av de svarande var företag. De flesta, närmare 90 procent av företagen, var fria scenkonstverksamheter. Bland företagen fanns flera med offentlig huvudman; av totalt 174 företag har 23 offentlig huvudman och i 2 av företagen har offentlig instans (stat, region eller kommun) utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen. Vidare ingick 84 ekono­miska föreningar och 109 ideella föreningar. De flesta ideella föreningar saknar huvudman.

I undersökningen ingick även 13 regionala och 16 kommunala verksamheter. Av 18 stiftelser har 10 regional huvudman eller annan huvudman där offentlig instans utser styrelsen. Den vanligaste kombinationen i undersökningen är ideella föreningar som saknar offentlig huvudman; denna kategori består i huvudsak av fria scenkonst­verksamheter.

Tabell 1. Organisationsform och huvudman, 2023, antal och andel i procent

Kommentar: *Annan huvudman, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan.

Huvudsakligt scenkonstområde

Tabell 2 visar fördelning av antal och andel scenkonstverksamheter per huvudsakligt scenkonstområde. Många verksamheter spelar och producerar föreställningar och konserter inom flera scenkonstområden. 24 verksamheter kunde inte ange något huvudsakligt scenkonstområde. Dessa verksamheter är ofta större regionala verk­samheter med ett brett uppdrag inom scenkonstområdet.

Musikverksamheter utgjorde närmare hälften av de svarande, 49 procent. En bety­dande del av dessa är fria musikgrupper. Teater var huvudsaklig inriktning för 98, eller en fjärdedel, av de svarande verksamheterna.

Vidare inkluderar statistiken svar från 54 dansverksamheter, 15 verksamheter inom musikteater, 10 verksamheter med samtida cirkus samt 7 verksamheter med inrikt­ning övrig scenkonst. Två verksamheter, GöteborgsOperan och Kungliga Operan, hade musikteater och dans som huvudsakliga scenkonstområden.

Tabell 2. Scenkonstverksamheter per scenkonstområde 2023, antal och andel i procent

Nedan ges en kort beskrivning av några av de scenkonstområden som ingår i under­sökningen.

Musik

Musikverksamheterna i undersökningen består av såväl musikinstitutioner som fria musikgrupper. Musikinstitutionerna består främst av regionala musikverksamheter och orkestrar. De har oftast regional eller kommunal huvudman, men även andra driftsformer förekommer, såsom stiftelse eller aktiebolag. Verksamheterna finansieras av staten, regioner och ibland kommuner. En del av musikinstitutionerna producerar egna konserter med egna musiker och frilansmusiker, medan andra främst fungerar som gästspelsscener. I undersökningen ingår också ett stort antal fria musikgrupper som får årliga verksamhetsstöd, framför allt från Kulturrådet.

Teater och musikteater

I landet finns ett stort antal professionella teatrar och operahus som erhåller offent­liga bidrag. Riksdagen beslutar om bidrag till fem nationella scenkonstinstitutioner inom teater och musikteater som ingår i undersökningen, och regeringen beslutar om riktlinjer för statsbidraget.^[5] De regionala och kommunala teater- och operainstitution­erna som ingår i undersökningen utgörs bland annat av operahus samt länsteatrar och stadsteatrar, dels med egen produktion, dels som gästspelsscener. De ägs oftast av regionen eller kommunen och ibland av region och kommun tillsammans. De kan få bidrag från stat, region och kommun. Utöver teaterinstitutionerna ingår flera fria teatergrupper. De fria grupperna som ingår i undersökningen har offentlig finansie­ring. Många fria grupper bedriver en omfattande turnerande verksamhet och saknar en egen scen. Det finns samtidigt flera fria teatergrupper som producerar och framför föreställningar på en egen scen.

Dans

Dansen har inte en lika utbyggd infrastruktur som musik och teater, och det finns färre fasta dansensembler och scener. Flera musik- och teaterinstitutioner arrangerar dansföreställningar. En majoritet av dansföreställningarna produceras inom det fria kulturlivet (Konstnärsnämnden och Kulturrådet, 2015). Vidare finns inom den fria dansen många frilansare med eget företag som är självfinansierat eller inte mottar verksamhetsbidrag från offentlig instans. Det innebär att det i denna rapport ges en begränsad bild av dansområdet.

Samtida cirkus

I likhet med dansområdet har den samtida cirkusen en mindre utvecklad institutions­struktur än musik och teater. I undersökningen ingår 7 verksamheter som huvudsak­ligen är inriktade på samtida cirkus. Flera scenkonstverksamheter i undersökningen har dock mottagit gästspel inom samtida cirkus. De flesta utövare och kompanier inom samtida cirkus finns inom det fria kulturlivet. I en kartläggning från Kulturrådet konstateras att det saknas en definition av samtida cirkus och att det finns både likheter och olikheter jämfört med den klassiska eller traditionella cirkusen (Statens kulturråd, 2017, s. 12).

Föreställningar, konserter och publik

Egen- och samproducerade föreställningar, konserter och mottagna gästspel

Scenkonstverksamheterna spelade 33 048 egen- och samproducerade föreställningar eller konserter under 2023 och mottog 10 042 gästspel till sina scener (tabell 3).^[6]

Tabell 3. Föreställningar och konserter, 2023, antal

Scenkonstverksamheterna spelade 19 727 föreställningar och konserter riktade till barn under 2023, vilket motsvarade 52 procent av samtliga föreställningar och konserter (tabell 4).

Det spelades 13 071 skolföreställningar, vilket motsvarade över 65 procent av det totala antalet föreställningar och konserter med barn som målgrupp.

Tabell 4. Föreställningar och konserter med barn som målgrupp 2023, andel och antal svar

Kommentar: Siffran för andel barn och unga baseras på de verksamheter som svarat på frågan om antal föreställningar och konserter riktade till barn och unga. Basen, det vill säga antalet föreställningar och konserter totalt (37 695), är de 186 verksamheter som angett ett svar på frågan om antal föreställningar och konserter riktade mot barn och unga. Det stora bortfallet jämfört med tabell 3 beror på att fria musikgrupper i Kulturrådets uppföljning inte redovisar antal konserter riktade mot barn och unga.

Musik och teater stod för störst andel av scenkonstutbudet

Figur 1 visar andelen föreställningar och konserter per scenkonstområde. Teater­föreställningar var vanligast och utgjorde 44 procent av det totala scenkonstutbudet, följt av 33 procent musikkonserter. Vidare utgjorde dansföreställningar 12 procent följt av musikteater 5 procent, övriga scenkonstuttryck 3 procent och samtida cirkus 2 procent.

Figur 1. Föreställningar och konserter per scenkonstområde 2023, andel i procent

Kommentar: Baseras på svar från 393 scenkonstverksamheter. Uppgifter saknas om 2 254 föreställ­ningar och konserter som avser turnerande verksamhet utanför det egna länet eller landet eller där verksamheten inte svarat på frågan om föreställningar eller konserter per scenkonstområde.

Föreställningar och konserter på scenkonstinstitutionerna 2015–2023

Figur 2 visar antalet föreställningar och konserter under perioden 2015–2023. Tids­serien baseras på uppgifter från 67 scenkonstinstitutioner. I figuren redovisas såväl egen- och samproduktioner som gästspel.^[7]

Under 2023 spelades drygt 25 000 föreställningar och konserter, vilket är mer eller mindre oförändrat jämfört med 2022. Verksamhetsåret 2022 ökade antalet föreställ­ningar och konserter betydligt jämfört med 2021 och var tillbaka på samma nivåer som före pandemin. Under 2010-talet var antalet föreställningar och konserter ungefär 24 000, med en högsta notering under 2019 med cirka 25 400. Under 2020 minskade antalet till runt 13 900 som en följd av pandemin.

Figur 2. Föreställningar och konserter 2015–2023, antal

Kommentar: Tidsserien baseras på 67 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats.

Geografisk spridning av föreställningar och konserter

I detta avsnitt ges en beskrivning av den geografiska spridningen för de 414 scen­konstverksamheter som ingår i 2023 års undersökning.

Flest föreställningar och konserter i storstadslänen

Tabell 5 visar att det var stora variationer mellan länen i Sverige, där flest före­ställningar och konserter spelades i storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. När det gäller antalet föreställningar och konserter per invånare var det flest på Gotland, följt av Blekinge, Jämtland och Södermanland.^[8]

Tabell 5. Föreställningar och konserter per län, 2023, totalt och uppdelat på egen- och samproduktion och gästspel samt antal per 1 000 invånare

Kommentar: Tabellen baseras på svar från 395 scenkonstverksamheter och avser det län där föreställ­ningen eller konserten spelades. Uppgifter om kommun saknas för 3 271 föreställningar och konserter, varav 1 756 egen- och samproduktioner och 1 515 gästspel. Befolkningsstatistik är hämtad från Statistikmyndigheten (SCB).

Föreställningar och konserter i 287 av 290 kommuner

I figur 3 visas den geografiska spridningen av scenkonstutbudet. Resultaten visar att föreställningar och konserter spelades i 287 kommuner.

På kartan visas föreställningar och konserter summerat för både egen- och sam­produktion och gästspel. Detta innebär att samma föreställning kan räknas dubbelt, både av den verksamhet som producerat och framfört föreställningen och av arrangören som mottagit den som gästspel. Antalet föreställningar och konserter per kommun kan således vara överskattat, men den geografiska spridningen som illustreras är alltjämt robust.

Figur 3. Föreställningar och konserter per kommun 2023 (egen- och samproduktion och gästspel)

Kommentar: Kartan baseras på svar från 397 scenkonstverksamheter och visar fördelningen av 39 819 föreställningar och konserter. Uppgifter om kommun saknas för 3 271 föreställningar och konserter.

En tredjedel av föreställningar och konserter spelas i storstäderna

Under 2023 spelades mer än en tredjedel, 66 procent, av scenkonstutbudet i de tre storstadskommunerna Stockholm (7 966), Göteborg (3 178) och Malmö (3 076). I 12 kommuner^[9] spelades fler än 500 föreställningar och konserter, och i 68 kommuner spelades fler än 100 föreställningar eller konserter. I 190 kommuner spelades mellan 10 och 99 föreställningar och konserter. I 32 kommuner spelades färre än 10 före­ställningar och konserter.

Sammanfattningsvis nådde scenkonstverksamheterna som ingick i undersökningen nästan alla kommuner i Sverige 2023, men storstadsbor hade ett större scenkonst­utbud under året. I en rapport publicerad av Kulturanalys Norden, som mäter reseavstånd till kulturutbud, lyfts det att invånare bosatta i urbana områden har ett kortare avstånd till platser med kulturutbud än övriga. Skillnaderna är stora i olika delar av landet, inte minst eftersom kommunernas storlek i yta skiljer sig mycket åt (Kulturanalys Norden, 2023).

Publiken uppgick till 6 miljoner

Den totala publiken under 2023 uppgick till drygt 6 miljoner, varav 19 procent var publik till gästspel och 79 procent till egen- och samproducerade föreställningar och konserter.

Tabell 6. Publik, 2023, antal

Totalt redovisades drygt 1,4 miljoner barn och unga i publiken på föreställningar och konserter under 2023, vilket motsvarade 26 procent av publiken (tabell 7). I de flesta fallen avses barn upp till 18 års ålder, men en del scenkonstverksamheter inkluderar även unga vuxna i denna kategori och den övre åldersgränsen varierar därför något.

Tabell 7. Barn och unga i publiken, 2023, andel och antal svar

Kommentar: Siffran för andel barn och unga baseras på de 372 verksamheter som svarat på frågan om antal barn och unga i publiken.

Störst andel av publiken på teater och musikkonserter

Figur 4 visar andelen av publiken fördelat på scenkonstområde. Av den totala publiken gick 39 procent på musikkonserter och 32 procent på teaterföreställningar. Musikteater stod för 15 procent av publiken, följt av dans 8 procent, samtida cirkus 4 procent och övrig scenkonst 2 procent.

Figur 4. Publik per scenkonstområde 2023, andel i procent

Kommentar: Baseras på svar från 387 scenkonstverksamheter. Uppgifter saknas om 453 199 i publiken som gick på turnerande verksamhet utanför det egna länet eller landet eller där verksamheten inte svarat på frågan om publik per scenkonstområde.

Publik på scenkonstinstitutionerna 2015–2023

Figur 4 visar publiken under perioden 2015–2023. Tidsserien baseras på uppgifter från 68 scenkonstinstitutioner. Under 2023 redovisades ett publikantal på 4,3 miljoner. Det innebär en ökning med omkring en halv miljon i publiken jämfört med 2022. Under 2015–2019 uppgick publiken till 4,2–4,5 miljoner årligen, men antalet minskade betydligt i och med pandemin 2020 och 2021 då det som lägst var nere på 1,2 miljoner. 2023 års publikantal, 4,3 miljoner, innebär att antalet i publiken nu är uppe i samma nivåer som före pandemin.

Figur 5. Publik 2015–2023, antal

Kommentar: Tidsserien baseras på 68 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats.

Publika aktiviteter

De flesta scenkonstverksamheterna anordnar publika aktiviteter i anslutning till föreställningar och konserter. Tabell 8 visar andelen av scenkonstverksamheterna som genomfört eller anordnat någon av tio olika slags publika aktiviteter. Endast större scenkonstverksamheter svarade på frågor om publika aktiviteter.

Den vanligaste aktiviteten var enstaka skapande aktiviteter, som 79 procent av verksamheterna anordnat, men närmare hälften hade även återkommande skapande verksamhet som exempelvis kurser och amatörensembler. Den näst vanligaste aktiviteten var samtal i samband med föreställning eller konserter (76 procent), följt av öppna repetitioner (74 procent) och publika samtal (74 procent). En majoritet av de svarande verksamheterna hade även öppna föreställningar eller konserter och erbjöd visningar eller guidningar.

Tabell 8. Publika aktiviteter, 2023, antal och andel scenkonstverksamheter

Kommentar: Baseras på svar från 108 scenkonstverksamheter.

Ekonomi och personal

I detta avsnitt redogörs för scenkonstverksamheternas intäkter, kostnader och personal. Uppgifter om intäkter per intäktsslag, kostnader per kostnadsslag samt tidsserier har endast samlats in för större scenkonstverksamheter och presenteras under egna rubriker.

Intäkter och kostnader 2023

De samlade intäkterna 2023 uppgick till 6,7 miljarder kronor och de samlade kost­naderna till 6,8 miljarder kronor.

Figur 6 visar hur de samlade intäkterna är fördelade per scenkonstområde utifrån huvudsaklig inriktning. Teater stod för 26 procent av de samlade intäkterna och musik stod för 25 procent. De verksamheter som presenterar ett scenkonstutbud inom flera områden och som inte kan ange ett huvudsakligt scenkonstområde, stod för närmare en femtedel av intäkterna. Sveriges två största operor GöteborgsOperan och Kungliga Operan är de verksamheter som presenterar ett utbud inom musikteater och dans, och tillsammans stod de för 18 procent av de samlade intäkterna. Musik­teaterns andel av de totala intäkterna var 9 procent. Samtida cirkus och övrig scen­konst stod för 0,5 respektive 0,3 procent av de samlade intäkterna.

Figur 6. Intäkter per scenkonstområde, 2023, andel i procent

Kommentar: Baseras på svar från 403 scenkonstverksamheter. Kategorin Musikteater och dans består av GöteborgsOperan och Kungliga Operan. Kategorin Kan ej ange huvudsakligt scenkonstområde består av 24 verksamheter som inte kunnat ange ett område. Flera av dessa verksamheter är stora scen­konstorganisationer: Estrad Norr, Regionteater Väst, Riksteatern, Scenkonst Sörmland samt Smålands Musik och Teater.

Intäkter och kostnader för scenkonstinstitutionerna 2015–2023

Figur 7 visar de samlade intäkterna och kostnaderna i löpande priser för 68 scen­konstinstitutioner.^[10] I figuren visas hur intäkter och kostnader i stort följts åt under perioden. Under perioden 2015–2018 skedde en gradvis ökning av intäkterna och kostnaderna. I och med pandemin avtog denna ökning. Under 2022 ökade såväl intäkter som kostnader jämfört med perioden under pandemin. De samlade intäkterna och kostnaderna ökade marginellt med 3 respektive 4 procent 2023 jämfört med 2022.

Figur 7. Samlade intäkter och kostnader, 2015–2023, miljoner kronor

Kommentar: Baseras på 68 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats. Figuren redovisar löpande intäkter och kostnader och dessa är inte justerade enligt KPI.

Intäkter per intäktsslag

I detta avsnitt om intäkter per intäktsslag, och efterföljande avsnitt om kostnader per kostnadsslag, baseras statistiken på scenkonstinstitutioner som har fått en längre enkät. Det är 106 scenkonstinstitutioner som får statliga och/eller regionala verksam­hetsbidrag och flera har offentlig huvudman.

Tabell 9 visar hur stor andel olika intäktsslag utgör av de totala intäkterna. Under 2023 utgjorde offentlig finansiering 81 procent av verksamheternas samlade intäkter, jämfört med 80 procent 2022. Andelen offentlig finansiering har minskat sedan pandemin, då andelen 2021 var 88 procent. Efter pandemin har verksamhetsintäkterna kunnat öka. Verksamhetsintäkter – såsom biljettförsäljning, sålda eller fakturerade konserter, annan programverksamhet samt annan försäljning – stod för 14 procent av intäkterna. Andelen är närmast oförändrad jämfört med föregående år. Övriga intäkter stod för 4 procent och sponsring och donationer för 1 procent av de totala intäkterna under 2023.

Tabell 9. Intäkter per intäktsslag, 2023 och 2022, andel av totala intäkter

Kommentar: Baseras på svar från 106 scenkonstverksamheter.

Kostnader per kostnadsslag

Tabell 10 visar fördelningen av olika kostnader och visar att kostnaderna fördelade sig likadant 2023 som 2022. Personalkostnader stod för 60 procent av de totala kostnaderna. Lokalkostnadernas andel i relation till de totala kostnaderna var oför­ändrad och utgjorde 10 procent. Andra verksamhetskostnader stod för 28 procent och finansiella kostnader för 2 procent av kostnaderna.

Tabell 10. Kostnader per kostnadsslag, 2023 och 2022, andel av totala kostnader

Kommentar: Baseras på svar från 106 scenkonstverksamheter.

Antal årsarbetskrafter

I 2023 års undersökning ställdes en fråga om totalt antal årsarbetskrafter.^[11] Flera verksamheter saknade uppgifter eller hade svårt att uppskatta antalet årsarbets­krafter, och svarsbortfallet var särskilt stort bland mindre verksamheter och fria grupper. Under 2023 uppgav 206 svarande verksamheter sammanlagt 5 590 års­arbetskrafter.

Flest årsarbetskrafter fanns hos verksamheter med teater som huvudsaklig inriktning, 27 procent (tabell 11). Verksamheter med musik samt musikteater och dans stod för cirka en femtedel av årsarbetskrafterna, 21 procent, vardera. Verksamheter med flera scenkonstområden redovisade 18 procent av årsarbetskrafterna. Musikteater stod för 10 procent av årsarbetskrafterna, följt av dans 3 procent, och cirkus 0,5 procent.

Andelen årsarbetskrafter utförda av kvinnor var 54 procent och andelen utförda av män var 46 procent.^[12] Fördelningen mellan kvinnor och män har varit nästintill den­samma 2019–2023 (Kulturanalys 2022a, 2022b, 2023).

Tabell 12 visar andel årsarbetskrafter fördelat på kvinnor och män per scenkonst­område. Musik var det scenkonstområde där män utgjorde en något större andel av årsarbetskrafterna än kvinnor: 51 procent män och 49 procent kvinnor. Skillnaderna är dock mycket små och musikområdet är det område med minst skillnader. Inom teaterområdet utgjorde kvinnor 58 procent av årsarbetskrafterna och män 42 procent. Kvinnor stod för 55 procent av årsarbetskrafterna bland verksamheter med musik­teater som huvudsaklig inriktning, jämfört med 45 procent män. Kvinnor stod för en ännu större andel bland de mindre områdena dans, samtida cirkus och övrig scen­konst.

Tabell 12. Årsarbetskrafter fördelat på kvinnor och män och huvudsakligt scenkonstområde, 2023, andel i procent

Kommentar: Frågan avser juridiskt kön. Baseras på svar från 97 verksamheter som sammanlagt redo­visat 5 157 årsarbetskrafter.

Årsarbetskrafter på scenkonstinstitutionerna 2015–2023

Figur 8 visar antalet årsarbetskrafter 2015–2023. Statistiken omfattar 67 scenkonst­institutioner^[13]. Under 2023 rapporterades 4 949 årsarbetskrafter, vilket är mycket nära antalet 2022 då det var 4 971. Antalet årsarbetskrafter är relativt stabilt över tid: under hela tidsperioden har antalet årsarbetskrafter varit mellan 4 700 och 5 000. Under pandemin minskade dock antalet årsarbetskrafter något.

Figur 8. Årsarbetskrafter 2015–2023, antal

Kommentar: Baseras på svar från 67 scenkonstverksamheter.

Referenser

Konstnärsnämnden och Kulturrådet. (2015). Översyn av statens insatser inom dansområdet. Stockholm.

Kulturanalys Norden. (2023). Kultur inom räckhåll?. Göteborg.

Myndigheten för kulturanalys. (2023). Scenkonst i Sverige 2022. Göteborg.

Myndigheten för kulturanalys. (2022a). Scenkonst i Sverige 2020. Göteborg.

Myndigheten för kulturanalys. (2022b). Scenkonst i Sverige 2021. Göteborg.

Myndigheten för kulturanalys. (2019). Kulturens geografi: tillgång till kulturutbud i landets kommuner. Göteborg.

Prop. 2023/2024 Utgiftsområde 17. (2023). Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid. Stockholm.

Statens kulturråd. (2014). Kvantitativ uppföljning av fria aktörer inom teater, musik och dans 2012. Stockholm.

Statens kulturråd. (2017). Professionell samtida cirkus – en kartläggning. Kulturrådets skriftserie 2017:4. Stockholm.

Statens kulturråd. (u.å). Redovisning och uppföljning. Hämtad 2022-03-15, från www.kulturradet.se/i-fokus/kultursamverkansmodellen/redovisning-och-uppfoljning/

Bilaga 1. Teknisk rapport Scenkonst 2023

I denna bilaga ges en beskrivning av den datainsamling som ligger till grund för rapporten Scenkonst 2023.

Målpopulation och rampopulation

Målpopulationen är i dagsläget definierad på ett sätt som gör att flera verksamheter eller aktörer som spelar eller producerar scenkonst inte ingår. Det gäller dels stora delar av den kommersiella scenkonsten, exempelvis på musikområdet, dels arrangörs­ledet. Att den offentliga finansieringen ska vara varaktig har Kulturanalys valt att översätta som verksamhetsbidrag, som ofta sträcker sig över flera år. Därför ingår inte verksamheter med projektbidrag som kan delas ut av stat, region eller kommun inom ramen för målpopulationen.

Vad gäller rampopulationen, det vill säga de verksamheter som tillfrågats, jämfört med målpopulationen, de verksamheter som vi vill ha statistik om, finns en relativt god täckning. Kulturhus med flera kulturområden ingår dock ännu inte i scenkonst­statistiken, eftersom de sällan kan särredovisa uppgifter om ekonomi och personal för scenkonstverksamhet. Kulturanalys genomförde 2024 en kartläggning om kultur­hus, som kunnat visa att föreställningar och konserter spelas på ett stort antal kulturhus runtom i Sverige. Kulturanalys behöver överväga andra insamlingsmetoder för att synliggöra kulturhusens verksamhet inom ramen för scenkonststatistiken.

Tillfrågade verksamheter

I 2023 års undersökning ökade antalet tillfrågade verksamheter något. Totalt till­frågades 512 verksamheter. Tabell 1 visar en sammanställning av antalet scenkonst­verksamheter i undersökningen. De tillfrågade delas in i tre urvalsgrupper.

Tabell 1. Urvalsgrupper, tillfrågade och svarande, 2023, antal

Kommentar: *Kulturrådet använder en redovisningsblankett för uppföljning av verksamhetsbidrag till fria scenkonstverksamheter och en annan blankett för uppföljning av verksamhetsbidrag till fria musikgrupper. Data från Kulturrådet avser de verksamheter som beviljats bidrag och som redovisat sina svar i början av augusti. I tabellen avser tillfrågade de som har beviljats bidrag och svarande de som lämnat in sin blankett i början av augusti.

Nedan ges en beskrivning av vilka verksamheter som ingår i respektive urvalsgrupp.

Urvalsgrupp 1: statliga eller regionala verksamhetsbidrag

Den första gruppen är scenkonstverksamheter med statliga eller regionala verksam­hetsbidrag. Dessa ingår sedan tidigare i uppföljningen av verksamheter med statliga verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen, samt institutioner i Stockholm med statliga bidrag. I undersökningen ingår ytterligare två kategorier av större verksamheter: 1) scenkonstverksamheter som pekas ut av regeringen som aktörer av kulturpolitiskt intresse i Kulturrådets regleringsbrev inom anslag 2:2^[14] och 2) scen­konstverksamheter som fått anslag inom ramen för nationella minoriteters kultur^[15]. Vidare ingår fria grupper med regionala verksamhetsbidrag för verksamheter i de regioner som valt att samordna sin uppföljning i Kulturdatabasen. Scenkonstverk­samheterna i urvalsgrupp 1 har fått en längre enkät med detaljerade uppgifter om exempelvis ekonomi och personal.

Urvalsgrupp 2: fria grupper och kommunala gästspelsscener med regionala eller kommunala verksamhetsbidrag

Den andra gruppen består av fria grupper och kommunala gästspelsscener. Denna grupp består av 1) fria grupper som får verksamhetsbidrag från kommun och/eller region^[16] samt 2) kommunala gästspelsscener. Verksamheter med regionala verksam­hetsbidrag följs ofta upp av regionerna i Kulturdatabasen, vilket innebär att de fått en lång enkät på samma sätt som de verksamheter som mottar statliga bidrag inom kultursamverkansmodellen. Verksamheter med regionala eller kommunala verksam-hetsbidrag som inte ingick i regional uppföljning fick en kortare enkät. Syftet med den kortare enkäten var att minska uppgiftslämnarbördan för mindre verksamheter.

Urvalsgrupp 3: fria grupper med verksamhetsbidrag från Kulturrådet

Den tredje gruppen består av 296 fria scenkonstverksamheter eller musikgrupper som mottog verksamhetsbidrag från Kulturrådet under 2023. Kulturrådet har levererat uppgifter till Kulturanalys för 261 verksamheter som i augusti 2024 rapporterat uppgifter. Här bör påpekas att uppgifterna är preliminära och i vissa fall korrigeras i ett senare skede.^[17]

Redovisningsblanketterna har relativt god samstämmighet med den kortare enkät som Kulturanalys administrerar via Kulturdatabasen. De uppgifter som använts är uppgifter om verksamhet och organisation, totala intäkter och kostnader, egen­producerade föreställningar och konserter per kommun samt gästspel per kommun. I 2023 års uppföljning gjordes en ändring i redovisningsblanketten, vilket innebar att frågan om antalet gästspel nu också inkluderar samproduktioner.

Uppgifter saknas om antalet konserter riktade mot barn och unga då någon sådan fråga inte ingår.

Antal tillfrågade per län

Totalt ingick 512 verksamheter i 2023 års undersökning. Tabellen nedan visar antalet tillfrågade verksamheter per län.

Tabell 2. Antal tillfrågade per län, 2023

Kommentar: Uppgifter om län baseras på angiven plats för kontor/administration. Uppgifter om län saknas för verksamheter som beviljats verksamhetsbidrag till fria musikgrupper eller scenkonst­verksamheter men inte redovisat i augusti 2024. *Regionteatern Blekinge & Kronoberg ingår både i Blekinge län och i Kronobergs län.

www.kulturanalys.se

Fotnoter

1. Scenkonst av annan karaktär än teater, dans, musik, musikteater och cirkus. Även produktioner som är konstartsöverskridande och inte huvudsakligen kan placeras i en av angivna scenkonstformer kan redovisas som övrig scenkonst. ↑

2. Tillfrågade verksamheter fick frågan om de kunde särredovisa 1) sin publik, föreställningar
   och konserter 2) sin ekonomi och personal. Verksamheter som inte kunde särredovisa något av alternativen räknas inte som svarande. Det kan exempelvis handla om kulturhus eller andra verk­samheter som ingår i större organisationer. I 2023 års undersökning svarade 6 verksamheter att de
   inte kunde särredovisa statistik från sin verksamhet överhuvudtaget. ↑

3. Kulturanalys använder sedan 2019 insamlingsverktyget Kulturdatabasen för att samla in data till officiell statistik om museer och statistik om scenkonst samt bild och form. Kulturdatabasen används även av 20 regioner för uppföljning av regionala bidrag och av Kulturrådet för uppföljning av statliga bidrag enligt kultursamverkansmodellen. Kulturanalys har även skickat enkäten till scenkonst­verksamheter i Stockholms län med statliga eller regionala bidrag, eftersom Region Stockholm inte ingår i kultursamverkansmodellen. ↑

4. Imputering innebär att ett saknat värde ersätts. Syftet är att skapa jämförbara tidsserier. Det saknade värdet ersätts med ett beräknat värde som baseras på ett genomsnitt av närliggande värden för samma verksamhet. Bortfallet i undersökningen är mycket litet. Det innebär att endast ett fåtal värden har behövt imputeras. ↑

5. Dessa är Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern, Drottningholms Slottsteater och Unga Klara. Dansens hus beskrivs under rubriken Dans. Följande scenkonstaktörer med statsbidrag från riksdagen inkluderas inte i undersökningen: Voksenåsen (Prop. 2023/2024:1 Utgiftsområde 17). ↑

6. Från och med 2023 genomfördes en förändring av Kulturrådets återrapportering. Verksamheter
   som mottog bidrag till fria scenkonstverksamheter redovisar föreställningar som egenproduktion och gästspel/samproduktion. Totalt redovisas 621 gästspel/samproduktioner från dessa verksamheter, varav ett okänt antal är samproduktioner. ↑

7. Eftersom definitionerna för olika typer av föreställningar och konserter har varierat mellan åren särskiljs inte egenproducerade föreställningar eller konserter och mottagna gästspel. Uppgifter som delar upp egen- och samproduktion och gästspel började samlas in 2019. Det finns därför en risk att scenkonstutbudet räknas dubbelt när turnerande scenkonstverksamheter och gästspelsscener anger antal föreställningar och konserter. ↑

8. Samma föreställning eller konsert kan potentiellt räknas dubbelt: av den verksamhet som producerat och framfört föreställningen eller konserten och av den verksamhet som mottagit föreställningen eller konserten som gästspel. Risken hanteras genom att föreställningar och konserter på turné utanför det egna länet inte ingår i statistiken, med undantag av scenkonstverksamheter med nationellt uppdrag. ↑

9. Stockholm, Göteborg, Malmö, Gotland, Örebro, Lund, Umeå, Jönköping, Eskilstuna, Uppsala, Västerås och Helsingborg. ↑

10. Intäkterna till de 68 scenkonstverksamheter som ingår i figuren motsvarar 90 procent av intäkterna till samtliga 402 scenkonstverksamheter som ingår i undersökningen 2023 och som svarat på frågan om totala intäkter. ↑

11. En årsarbetskraft motsvarar det arbete som utförs av en heltidsanställd person under ett år. ↑

12. Frågan avser juridiskt kön. Alla verksamheter som uppgett antal årsarbetskrafter har inte kunnat ange uppgifter fördelat på kvinnor och män. I 2023 års undersökning baseras uppgifterna på 97 verk­samheter med 5 157 årsarbetskrafter fördelat på 2 790 kvinnor och 2 367 män. Endast scenkonst­institutioner med statliga bidrag, bidrag inom kultursamverkansmodellen eller som ingår i regionernas uppföljning har fått frågan om årsarbetskrafter fördelat på kön. ↑

13. De 67 scenkonstverksamheter som ingår redovisar totalt 4 949 årsarbetskrafter 2023. Det motsvarar 89 procent av det totala antalet årsarbetskrafter 2023 (5 590) som redovisas under rubriken Antal års­arbetskrafter, där 206 verksamheter ingår. ↑

14. Dessa institutioner, institut och fria aktörer utses av regeringen och anges i Kulturrådets årliga regleringsbrev. Eric Ericsons Kammarkör, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Orionteatern och Strindbergs Intima Teater. ↑

15. Tornedalsteatern och Teater Sydänkäpy. ↑

16. De flesta verksamheter som får enbart regionala verksamhetsbidrag ingår ändå i regionernas uppföljning i Kulturdatabasen och får därmed en längre enkät. Fria grupper med regionala verksamhetsbidrag i Region Stockholm har däremot fått en kortare enkät och ingår i urvalsgrupp 2. ↑

17. Uppgifterna ingår i Kulturrådets sammanställning av direkta bidrag. Den senaste sammanställ­ningen publicerades i september 2022 (https://www.kulturradet.se/publikationer/direkta-bidrag/). ↑