Scenkonst 2025

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys presenterar i denna rapport statistik om scenkonst. Statistiken omfattar 424 scenkonstverksamheter med varaktig offent­lig finansiering. Data har samlats in genom en enkät. I enkäten ställdes frågor om föreställningar och konserter, publik, ekonomi och personal till verksamheter inom flera scenkonst- och musikområden: teater, dans, musik, musikteater, samtida cirkus och övriga scenkonstuttryck. I rapporten presenteras resultat för verksamhetsåret 2025. Vi beskriver även utvecklingen över tid för de 67 scenkonstinstitutioner som vi har uppgifter om för perioden 2015–2025.

Över 42 000 föreställningar och konserter

Scenkonstverksamheterna spelade under 2025 cirka 32 000 egen- och samproducerade föreställningar och konserter, samt tog emot nära 10 400 gästspel till sina scener. Det totala publikantalet uppgick till 6,4 miljoner. Föreställningar och konserter genomfördes i 289 av Sveriges 290 kommuner. Flest föreställningar och konserter spelades i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Närmare 7 miljarder i samlade intäkter och kostnader

De samlade intäkterna uppgick till 6,95 miljarder kronor och kostnaderna till 6,86 miljarder kronor. Offentlig finansiering stod för 80 procent av den totala finansieringen. Under 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 5 442, varav kvinnor stod för 55 procent och män för 45 procent.

Stabila nivåer för scenkonstinstitutionerna

För de 67 scenkonstinstitutioner som ingår i tidsserien 2015–2025 syns inte längre samma tydliga ökning som åren närmast efter pandemin. Antalet föreställningar och konserter låg under 2025 stabilt kvar på drygt 25 000, vilket är på samma nivå som föregående år och något över åren före pandemin. Publikantalet minskade med 4 procent jämfört med 2024 och landade på 4,4 miljoner.

Ekonomiskt uppgick institutionernas samlade intäkter och kostnader till 6,3 miljarder kronor. I löpande priser ökade intäkterna marginellt med 2 procent och kostnaderna med 0,9 procent, men i reala termer (justerat för förändrat penningvärde) är den ekonomiska tillväxten i praktiken lägre. Även personalstyrkan minskade något och uppgick till 4 821 årsarbetskrafter (en minskning med 65 jämfört med 2024), vilket dock ur ett längre perspektiv ändå ligger på en relativt stabil nivå.

Summary

In this report, the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis presents statistics on the performing arts. The statistics cover 424 performing arts organisations with sustained public funding. The data were collected through a survey, which asked about performances and concerts, audiences, finances, and personnel. It was directed at organisations within several performing arts and music fields: theatre, dance, music, musical theatre, contemporary circus, and other expressions of performing arts. The report presents results for the 2025 operating year. It also describes developments over time for 67 performing arts institutions with data covering 2015–2025.

Over 42,000 performances and concerts

During 2025, the performing arts organisations staged approximately 32,000 self-produced and co-produced performances and concerts, and hosted nearly 10,400 guest performances. The total audience amounted to 6.4 million. Performances and concerts were held in 289 of Sweden’s 290 municipalities, with the highest numbers in the three major metropolitan municipalities of Stockholm, Gothenburg, and Malmö.

Nearly SEK 7 billion in total revenues and costs

Total revenues amounted to SEK 6.95 billion and costs to SEK 6.86 billion. Public funding accounted for 80 percent of total financing. The organisations employed a total of 5,442 full-time equivalents (FTEs) during 2025, of which women accounted for 55 percent and men for 45 percent.

Stable levels for performing arts institutions

For the 67 performing arts institutions in the 2015–2025 time series, the clear increase seen in the years immediately following the pandemic is no longer evident. The number of performances and concerts remained stable during 2025 at just over 25,000, the same level as the previous year and slightly above the pre-pandemic years. However, audience numbers decreased by 4 percent compared to 2024, to 4.4 million.

Financially, the institutions’ total revenues and costs amounted to SEK 6.3 billion. In current prices, revenues increased marginally by 2 percent and costs by 0.9 percent, but in real terms (adjusted for inflation), economic growth is lower. The workforce also decreased slightly, to 4,821 full-time equivalents (a decrease of 65 compared to 2024), though from a longer-term perspective it remains relatively stable.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) presenterar i denna rapport statistik om scenkonst i Sverige. Rapporten ingår i Kulturanalys uppdrag att utveckla och tillhandahålla statistik om scenkonst. Syftet med statistiken är att över tid följa scenkonstens verksamheter, med fokus på antalet föreställningar och konserter, publik, ekonomi och personal. Statistiken är underlag till beslutsfattare på olika nivåer, myndigheter, branschorganisationer, forskare, massmedia, och scenkonstens verksamheter.

Statistiken i rapporten omfattar 424 professionella scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering. I statistiken ingår scenkonstverksamheter inom områdena musik, teater, dans, musikteater, opera, musikal, samtida cirkus och övrig scenkonst. Statistiken omfattar organisationsformer, föreställningar, konserter, publik, ekonomi och personal.

I rapporten redovisas i huvudsak resultat för verksamhetsåret 2025. Antal föreställningar eller konserter, publik, intäkter och kostnader samt årsarbetskrafter redovisas för perioden 2015–2025 för 67 verksamheter. Dessa verksamheter har följts upp inom ramen för kultursamverkansmodellen eller fått verksamhetsbidrag från stat eller region.

Disposition

Rapportens första kapitel beskriver verksamheternas organisation och scenkonstområden. Det andra kapitlet presenterar statistik om föreställningar, konserter, mottagna gästspel och publik. Här redovisas även den geografiska spridningen av scenkonstutbudet. Det sista kapitlet behandlar ekonomi och personal. Förutom totala intäkter och kostnader presenteras även intäkter per intäktsslag och kostnader per kostnadsslag. Personalen redovisas i antal årsarbetskrafter, totalt samt fördelat på kvinnor och män, och per scenkonstområde.

Rapportens bilaga Om statistiken innehåller en redogörelse för statistikens population, undersökningen och svarsstatistik. Tillsammans med rapporten publiceras en tabellbilaga i Excel-format på Kulturanalys webbplats. Tabellbilagan innehåller alla tabeller och figurer som presenteras i rapporten samt underlag till figurerna.

Organisation och scenkonstområden

Nedan beskrivs översiktligt scenkonstverksamheternas huvudmän och organisationsform samt huvudsakligt scenkonstområde.

Organisationsform och huvudman

Tabell 1 visar organisationsform och huvudman för de scenkonstverksamheter som ingår i statistiken. Den vanligaste organisationsformen bland de svarande var företag, 169 verksamheter (40 procent). Av företagen hade 21 offentlig huvudman, och i två fall hade en offentlig instans (stat, region eller kommun) utsett mer än hälften av styrelsens ledamöter.

Utöver företagen ingår 56 ekonomiska föreningar (13 procent) och 126 ideella föreningar (30 procent). De flesta ideella föreningar saknar huvudman. Vidare omfattar statistiken 12 regionala och 20 kommunala verksamheter samt 17 stiftelser, varav 8 hade regional huvudman eller annan offentlig instans som utsett styrelsen.

När det gäller kombinationen av huvudman och organisationsform framträder framför allt två kategorier: företag utan offentlig huvudman och ideella föreningar utan offentlig huvudman.

Tabell 1. Organisationsform och huvudman, 2025, antal

Kommentar: *Annan huvudman, där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan.

Huvudsakligt scenkonstområde

Tabell 2 visar vilket huvudsakligt scenkonstområde verksamheterna själva har angett. För de flesta verksamheterna finns ett tydligt huvudområde, men vissa verksamheter har uppgett att det inte går att ange eftersom de verkar inom flera områden i ungefär lika stor omfattning. I tabellen redovisas dessa svar under kategorin Flera scenkonstområden. Totalt gäller det 24 verksamheter, som ofta är större regionala eller statliga verksamheter med ett brett uppdrag.

Statistiken inkluderar 225 verksamheter (53 procent) med musik som huvudsaklig inriktning, och 92 verksamheter med teater som huvudsaklig inriktning (22 procent). Därutöver ingår 55 dansverksamheter, 13 verksamheter inom opera/musikteater/musikal, 9 verksamheter inom samtida cirkus och 6 verksamheter med övrig scenkonst som huvudsaklig inriktning.

Tabell 2. Scenkonstverksamheter per huvudsakligt scenkonstområde, 2025, antal och andel i procent

Föreställningar, konserter och publik

Egen- och samproducerade föreställningar, konserter och mottagna gästspel

Scenkonstverksamheterna spelade 32 039 egen- och samproducerade föreställningar eller konserter under 2025 och tog emot 10 426 gästspel till sina scener (tabell 3).^[1]

Tabell 3. Föreställningar och konserter, 2025, antal

Musik och teater stod för störst andel av föreställningarna

Figur 1 visar andelen föreställningar och konserter per scenkonstområde. Teaterföreställningar var vanligast och utgjorde 44 procent av utbudet, följt av musikkonserter med 34 procent. Dans stod för 11 procent, opera/musikteater/musikal för 6 procent och samtida cirkus och övrig scenkonst för 2 respektive 3 procent.

Figur 1. Föreställningar och konserter per scenkonstområde, 2025, andel

Kommentar: Baseras på svar från 409 scenkonstverksamheter. Uppgifter saknas om 2 132 föreställningar och konserter som avser turnerande verksamhet utanför det egna länet, eller där verksamheten inte svarat på frågan om föreställningar eller konserter per scenkonstområde.

Föreställningar och konserter med barn som målgrupp

Scenkonstverksamheterna spelade 18 849 föreställningar och konserter riktade till barn under 2025, motsvarande 50 procent av det totala utbudet (tabell 4).

Tabell 4. Föreställningar och konserter riktade till barn, 2025, antal och andel

Kommentar: Andelen föreställningar och konserter för barn (50 procent) baseras på de 221 verksamheter som har besvarat frågan om antal föreställningar och konserter riktade mot barn. För dessa verksamheter uppgår det totala antalet föreställningar (beräkningsbasen) till 38 099. Uppgifter saknas för fria musikgrupper med verksamhetsbidrag från Kulturrådet, då de inte fick frågan.

En stor andel av scenkonstutbudet för barn är skolföreställningar och skolkonserter. Totalt redovisades 13 305 skolföreställningar och skolkonserter, vilket motsvarar 70 procent av scenkonstutbudet för barn.

Föreställningar och konserter på scenkonstinstitutionerna 2015–2025

Figur 2 visar antalet föreställningar och konserter 2015–2025 för 67 scenkonstinstitutioner. Egen- och samproduktioner och gästspel summeras i en kategori.^[2]

Under 2025 spelades 25 006 föreställningar och konserter, vilket är ungefär samma nivå som 2024 och något högre än under 2015–2018. Antalet föreställningar och konserter motsvarar 59 procent av det totala antalet som redovisas av samtliga svarande i undersökningen (tabell 3).

Antalet föreställningar och konserter minskade kraftigt under pandemin: år 2020 var det endast 14 280 föreställningar och konserter. Sedan 2022 motsvarar antalet åter nivåerna före pandemin och ligger stabilt på över 25 000 årligen.

Figur 2. Föreställningar och konserter, 2015–2025, antal

Kommentar: Tidsserien baseras på 67 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats.

Flest föreställningar och konserter i storstadslänen

Tabell 5 visar att scenkonstutbudet varierade stort mellan länen. Flest föreställningar och konserter spelades i storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Räknat per invånare var antalet störst på Gotland (11 per 1 000 invånare).^[3]

Tabell 5. Föreställningar och konserter per län, 2025, totalt och uppdelat på egen- och samproduktion och gästspel samt antal per 1 000 invånare

Kommentar: Uppgifter om kommun saknas för 5 584 föreställningar och konserter, varav 3 420 egen- och samproduktioner och 2 164 gästspel. Befolkningsstatistik är hämtad från Statistikmyndigheten SCB.

Föreställningar och konserter i 289 av 290 kommuner

Totalt spelades föreställningar och konserter i 289 av 290 kommuner. Av kartan (figur 3) framgår den geografiska spridningen. Vissa föreställningar eller konserter kan ha räknats dubbelt eftersom egenproducerade föreställningar och konserter och gästspel redovisas tillsammans. Kartan bedöms ändå ge en tillförlitlig bild över spridningsmönstret.

Under 2025 fanns mer än en tredjedel, 38  procent, av scenkonstutbudet i de tre storstadskommunerna Stockholm (7 803 föreställningar och konserter), Göteborg (3 283) och Malmö (2 893). I 12 kommuner spelades fler än 500 föreställningar och konserter, och i 56 kommuner spelades fler än 100 föreställningar eller konserter. I 205 kommuner spelades mellan 10 och 99 föreställningar och konserter I 29 kommuner spelades färre än 10 föreställningar och konserter.

Figur 3. Föreställningar och konserter per kommun, 2025, antal

Kommentar: Uppgifter om kommun saknas för 5 584 föreställningar och konserter, varav 3 420 egen- och samproduktioner och 2 164 gästspel.

Publiken uppgick till 6,4 miljoner

Scenkonstverksamheterna rapporterade en total publik på 6,4 miljoner under 2025. Av var 76 procent publik till egen- och samproducerade föreställningar och konserter, och 24 procent till mottagna gästspel (tabell 6).

Tabell 6. Publik, 2025, antal

Störst andel på teater och musikkonserter

Figur 4 visar publikens fördelning per scenkonstområde. Musikkonserter stod för 40 procent av publiken, och teaterföreställningar för 30 procent. Av publiken gick 14 procent på opera/musikteater/musikal, följt av 7 procent på dans, 4 procent på övrig scenkonst och 3 procent på samtida cirkus .

Figur 4. Publik per scenkonstområde, 2025, andel

Kommentar: Baseras på svar från 405 scenkonstverksamheter. Uppgifter saknas om 422 356 i publiken som gick på turnerande verksamhet utanför det egna länet eller landet eller där verksamheten inte svarat på frågan om publik per scenkonstområde.

Publik på scenkonstinstitutionerna 2015–2025

Figur 5 visar publikantal under perioden 2015–2025 för 67 scenkonstinstitutioner.^[4] Under 2025 uppgick scenkonstinstitutionernas publik till 4,4 miljoner. Det motsvarar en minskning med fyra procent jämfört med 2024. Under 2015–2019 uppgick publiken till 4,2–4,5 miljoner årligen. Publikantalet minskade betydligt under pandemin (2020–2021) och var som minst 1,2 miljoner.

Figur 5. Publik, 2015–2025, antal

Kommentar: Tidsserien baseras på 67 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats.

Publika aktiviteter

De flesta verksamheter anordnade publika aktiviteter i anslutning till föreställningar och konserter. Vanligast var öppna repetitioner eller provföreställningar, som 89 procent hade anordnat. Näst vanligast var introduktion eller eftersamtal i anslutning till en föreställning eller konsert (84 procent). Många erbjöd även skapande aktiviteter, både enstaka (82 procent) och återkommande (52 procent).

Av verksamheterna hade 74 procent öppna föreställningar utan biljettförsäljning, och 59 procent hade visningar eller guidningar i verksamhetens lokaler. Föreställningar eller konserter av och med amatörer anordnades hos 63 procent av verksamheterna.

Tabell 7. Publika aktiviteter, 2025, antal scenkonstverksamheter och andel scenkonstverksamheter

Kommentar: Baseras på svar från 105 scenkonstverksamheter.

Ekonomi och personal

I detta avsnitt redogörs för scenkonstverksamheternas intäkter, kostnader och personal. Uppgifter om intäkter per intäktsslag, kostnader per kostnadsslag samt tidsserier har endast samlats in för större scenkonstverksamheter och presenteras under egna rubriker.

Intäkter och kostnader

De samlade intäkterna 2025 uppgick till 6,95 miljarder kronor och de samlade kostnaderna till 6,86 miljarder kronor.

Verksamheter med teater som huvudsakligt scenkonstområde stod för 25 procent av de samlade intäkterna och musik för en lika stor andel. De verksamheter som presenterar ett scenkonstutbud inom flera områden och som inte kan ange ett huvudsakligt scenkonstområde, stod för 29 procent av intäkterna. Opera/musikteater/musikal stod för 17 procent och dans för 3 procent. Samtida cirkus stod för 1 procent och övrig scen­konst för mindre än en procent.

Figur 6. Intäkter per scenkonstområde, 2025, andel

Kommentar: Baseras på svar från 403 scenkonstverksamheter. Kategorin Flera scenkonstområden består av verksamheter som inte kunnat ange ett huvudsakligt område. Flera av dessa verksamheter är stora scenkonstorganisationer med breda regionala eller nationella uppdrag.

Intäkter och kostnader för scenkonstinstitutionerna 2015–2025

Figur 7 visar de samlade intäkterna och kostnaderna i löpande priser för 67 scenkonstinstitutioner. De samlade intäkterna och kostnaderna var 6,3 miljarder kronor 2025. Intäkterna ökade med 2 procent jämfört med 2024, medan kostnaderna ökade med 0,9 procent. Intäkterna till de 67 scenkonstverksamheter som ingår i figur 7 motsvarar 90 procent av intäkterna till samtliga 403 scenkonstverksamheter som ingår i undersökningen 2025 och som svarat på frågan om totala intäkter.

Utvecklingen över tid visar att intäkter och kostnader i stort sett har följts åt. Observera att siffrorna är redovisade i löpande priser och inte är inflationsjusterade. Eftersom penningvärdet har förändrats under dessa tio år innebär det att den reella ekonomiska tillväxten i praktiken är lägre än vad den nominella uppgången i tabellen antyder.

Figur 7. Samlade intäkter och kostnader, löpande priser, 2015–2025, miljoner kronor

Kommentar: Baseras på 67 verksamheter som svarat sedan 2015. Vid bortfall för enskilda verksamheter enskilda år har värden imputerats. Figuren redovisar löpande intäkter och kostnader.

Intäkter per intäktsslag

I detta avsnitt om intäkter per intäktsslag, och efterföljande avsnitt om kostnader per kostnadsslag, baseras statistiken på scenkonstinstitutioner som har fått en längre enkät. Totalt ingår 108 scenkonstinstitutioner som får statliga och/eller regionala verksam­hetsbidrag och de flesta har offentlig huvudman.

År 2025 utgjorde offentlig finansiering 80 procent av de totala intäkterna. Verksamhetsintäkter såsom biljettförsäljning, sålda eller fakturerade konserter, annan programverksamhet samt annan försäljning, stod för 16 procent av intäkterna. Denna andel är nästintill oförändrad jämfört med föregående år. Sponsring och donationer stod för 1 procent av intäkterna.

Tabell 8. Intäkter per intäktsslag, 2024 och 2025, andel av totala intäkter

Kommentar: *I kategorin ingår EU-bidrag och bidrag från Arbetsförmedlingen. **I kategorin ingår posterna övriga intäkter, finansiella intäkter, fondavkastningar och intäkter från övriga (icke-offentliga) bidrag.

Kostnader per kostnadsslag

Tabell 9 visar fördelningen av olika kostnader. Personalkostnader stod för 60 procent av de totala kostnaderna 2025, vilket är nästan oförändrat jämfört med 2024. Lokalkostnader utgjorde 11 procent, andra verksamhetskostnader 28 procent och finansiella kostnader 2 procent.

Tabell 9. Kostnader per kostnadsslag, 2024 och 2025, andel av totala kostnader

Kommentar: Baseras på svar från 107 scenkonstverksamheter.

Antal årsarbetskrafter

Under 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 5 442. En årsarbetskraft definieras av den arbetstid som motsvarar en heltidssysselsatt person under ett år (1 760 arbetstimmar). Om två personer arbetar halvtid motsvarar det en årsarbetskraft. Här presenteras all arbetskraft som är avlönad, oavsett anställningsform, inom den egna organisationen. Frilansare och andra inköpta tjänster ingår inte.

Flest årsarbetskrafter utfördes hos verksamheter med flera scenkonstområden (30 procent). Näst flest årsarbetskrafter utfördes hos verksamheter med teater som huvudsaklig inriktning, 27 procent. Verksamheter med musik som huvudsaklig inriktning hade en femtedel av årsarbetskrafterna, 20 procent. Opera/musikteater/musikal stod för 17 procent av årsarbetskrafterna, följt av dans (3 procent), samtida cirkus (2 procent) och övrig scenkonst (mindre än 1 procent).

Tabell 10. Årsarbetskrafter per scenkonstområde, 2025, andel

Kommentar: Baserat på svar från 196 scenkonstverksamheter.

Fördelning mellan kvinnor och män

Kvinnor stod för 55 procent av årsarbetskrafterna och män för 45 procent.^[5] Fördelningen har varit i stort sett oförändrad 2019–2025.

Tabell 11 visar hur årsarbetskrafterna fördelades mellan kvinnor och män inom olika scenkonstområden. Musik var det enda scenkonstområde där män utgjorde en nästintill lika stor andel av årsarbetskrafterna som kvinnor. Övriga områden hade en större andel kvinnor än män. Inom teater utgjorde kvinnor 58 procent av årsarbetskrafterna, medan männen stod för 42 procent. Även inom dans var kvinnorna i majoritet, med 59 procent kvinnor och 41 procent män. På verksamheter med opera/musikteater/musikal som huvudsaklig inriktning var könsfördelningen något jämnare, 52 procent kvinnor och 48 procent män. Motsvarande siffror för större verksamheter med flera scenkonstområden var 56 procent kvinnor och 44 procent män.

Tabell 10. Årsarbetskrafter fördelat på kvinnor och män och scenkonstområde, 2025, andel

Kommentar: Baseras på svar från 101 verksamheter som sammanlagt redo­visat 5 036 årsarbetskrafter.

Årsarbetskrafter på scenkonstinstitutionerna 2015–2025

Figur 8 visar antalet årsarbetskrafter 2015–2025. Statistiken omfattar 67 scenkonst­institutioner. År 2025 rapporterades 4 821 årsarbetskrafter, en minskning med 65 årsarbetskrafter jämfört med 2024. Antalet årsarbetskrafter har varit relativt stabilt över tid och har under perioden varierat mellan som lägst 4 741 och som högst 5 027.

De 4 821 årsarbetskrafter som redovisas av de 67 scenkonstinstitutionerna motsvarar 89 procent av det totala antalet årsarbetskrafter 2025 (5 442) som redovisas under rubriken Antal års­arbetskrafter.

Figur 8. Årsarbetskrafter, 2015–2025, antal

Kommentar: Baseras på svar från 67 scenkonstverksamheter.

Referenser

Konstnärsnämnden och Kulturrådet. (2015). Översyn av statens insatser inom dansområdet. Stockholm.

Prop. 2024/2025 Utgiftsområde 17. (2024). Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid. Stockholm.

Statens kulturråd. (2017). Professionell samtida cirkus – en kartläggning. Kulturrådets skriftserie 2017:4. Stockholm.

Statistikmyndigheten SCB. (2025). Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön 1968–2024 [Databas]. Hämtad 2025-10-02 från https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/

Bilaga 1. Om statistiken

Denna bilaga beskriver den undersökning som ligger till grund för statistiken som presenteras i rapporten.

Målpopulation

Målpopulationen är den grupp som Kulturanalys avser att undersöka och publicera statistik om. Till skillnad från den faktiska undersökta populationen är målpopulationen det ideala målet, och den kan skilja sig från den population som faktiskt kan nås i en undersökning.

För scenkonststatistiken är målpopulationen professionell scenkonst med varaktig offentlig finansiering i Sverige. Scenkonst omfattar musik, teater, dans, musikteater, samtida cirkus och övrig scenkonst.^[6].

I statistiken ingår scenkonstverksamheter med varaktig offentlig finansiering. Det innebär att scenkonstverksamheter med enbart projektbidrag eller annan kortvarig finansiering från statlig, regional eller kommunal nivå inte ingår. Däremot ingår scenkonstverksamheter med statliga, regionala eller kommunala verksamhetsbidrag.

Scenkonstverksamheter i årets undersökning

Rampopulationen, det vill säga de verksamheter som ingick i 2025 års undersökning, bestod av 489 scenkonstverksamheter. Det var professionella verksamheter som under 2025 hade något av följande:

• statliga verksamhetsbidrag
• regionala verksamhetsbidrag
• kommunala verksamhetsbidrag
• statlig huvudman
• regional huvudman
• kommunal huvudman.

Svar från 424 scenkonstverksamheter

Av de 489 tillfrågade verksamheterna räknades 424 som svarande. För att en verk­samhet ska räknas som svarande och ingå i statistiken krävs det att verksamheten

• har svarat på minst en av fem nyckelfrågor: antal föreställningar eller konserter, publik, totala intäkter, totala kostnader och/eller totalt antal årsarbetskrafter
• kan särredovisa sin scenkonstverksamhet från annan verksamhet.

Tillfrågade verksamheter fick frågan om de kunde särredovisa 1) sin publik, föreställningar och konserter, och 2) sin ekonomi och personal. Verksamheter som inte kunde särredovisa något av alternativen räknas inte som svarande. Det kan exempelvis handla om kulturhus eller andra verk­samheter som ingår i större organisationer. I 2025 års undersökning svarade sex verksamheter att de inte kunde särredovisa uppgifter från sin verksamhet överhuvudtaget.

Mindre verksamheter fick färre frågor

En ambition i Kulturanalys arbete med scenkonststatistiken är att minska uppgiftslämnarbördan. Verksamheter som inte ingår i Kulturrådets eller regionernas bidragsåterrapportering har därför fått en kortare enkät. Exempelvis svarar dessa verksamheter på frågor om totala intäkter, men inte om intäkter per intäktsslag. I varje tabell anges därför hur många verksamheter som besvarat frågan.

Tidsserier och bortfallskomplettering

I rapporten redovisas i huvudsak resultat för verksamhetsåret 2025. Antal föreställ­ningar eller konserter, publikantal, intäkter och kostnader samt årsarbetskrafter redo­visas för tidsperioden 2015–2025 för 67 verksamheter. De verksamheter som ingår i tidsserierna har antingen följts upp inom ramen för kultursamverkansmodellen, eller har verksamhetsbidrag från stat eller region.^[7]

I de fall där uppgifter saknats för enstaka år har värdet imputerats, det vill säga kompletterats med ett uppskattat värde.^[8] I enstaka fall har uppgifter kompletterats med hjälp av årsredovisningar.

Urvalsgrupper och svarsbortfall

I 2025 års undersökning tillfrågades 489 verksamheter. Tabell 12 visar en sammanställning av urvalsgrupper, antalet tillfrågade, antalet svarande och svarsbortfall.

Tabell 11. Urvalsgrupper, tillfrågade och svarande, 2025, antal

Kommentar: *Avser verksamheter som mottog verksamhetsbidrag från Kulturrådet under 2025 och som har återrapporteringskrav. Totalt beviljades 298 verksamhetsbidrag. Det finns 27 verksamheter i urvalsgrupp 3 som även ingår i urvalsgrupp 1, där vi har använt uppgifterna från Kulturdatabasen. Dessa 27 verksamheter räknas inte som tillfrågade eller svarande för urvalsgrupp 3. ** Avser verksamheter som lämnat in redovisningsblankett per 2026-08-14.

Urvalsgrupp 1: Scenkonstverksamheter med statliga eller regionala verksamhetsbidrag

Denna grupp består av scenkonstverksamheter med statliga eller regionala verksamhetsbidrag. De ingår sedan tidigare i uppföljningen av verksamheter med statliga bidrag inom kultursamverkansmodellen samt i uppföljningen av institutioner i Stockholm med statliga bidrag.

Utöver dessa ingår två ytterligare kategorier av scenkonstverksamheter:

1. verksamheter som regeringen pekat ut som aktörer av kulturpolitiskt intresse i Kulturrådets regleringsbrev (anslag 2:2).^[9]
2. verksamheter som beviljats anslag inom ramen för nationella minoriteters kultur.^[10]

I denna grupp ingår också fria verksamheter som mottar regionala verksamhetsbidrag och som följts upp av regionen i Kulturdatabasen. Verksamheterna i denna urvalsgrupp har fått en längre enkät med detaljerade frågor om bland annat ekonomi och personal.

Urvalsgrupp 2: Fria grupper och gästspelsscener med regionala eller kommunala verksamhetsbidrag

Denna grupp består av

1. scenkonstverksamheter som erhåller verksamhetsbidrag från kommun och/eller region.
2. kommunala scenkonstverksamheter, i huvudsak gästspelsscener.

Verksamheterna i denna urvalsgrupp har fått en kortare enkät för att minska uppgiftslämnarbördan.

Urvalsgrupp 3: Fria scenkonstverksamheter och musikgrupper med verksamhetsbidrag från Kulturrådet

Den tredje gruppen omfattar verksamheter som beviljats följande bidrag från Kulturrådet:

1. Verksamhetsbidrag till fria musikgrupper
2. Verksamhetsbidrag till fri scenkonst

De tillfrågade verksamheterna är de som måste redovisa uppgifter till Kulturrådet som en del av bidragsuppföljningen. De som hade lämnat in sin redovisningsblankett i augusti 2026 ingår i statistiken som svarande i denna rapport.

Redovisningsblanketterna har relativt god överensstämmelse med den kortare enkät som administreras av Kulturanalys via Kulturdatabasen. De omfattar uppgifter om organisation, totala intäkter och kostnader, egenproducerade föreställningar och konserter per kommun samt gästspel per kommun.

En ändring gjordes i blanketten inför 2023 års uppföljning, som innebar att antalet gästspel även inkluderar samproduktioner. Det saknas uppgifter om antalet konserter med barn som målgrupp.

Det finns 27 verksamheter som återrapporterade verksamhetsbidrag från Kulturrådet 2025 och samtidigt hade regionala verksamhetsbidrag som följdes upp i Kulturdatabasen. I dessa fall används uppgifterna från redovisningen i Kulturdatabasen (urvalsgrupp 1).

Antal tillfrågade per län

Totalt ingick 489 tillfrågade verksamheter i undersökningen. Tabell 13 redovisar antalet tillfrågade verksamheter per län.

Tabell 12. Antal tillfrågade per län, 2025

Kommentar: Uppgifter om län baseras på angiven plats för kontor/administration. För fria musikgrupper eller scenkonstverksamheter som beviljats verksamhetsbidrag men som ännu inte redovisat uppgifter i augusti 2025 saknas uppgift om län. *Regionteatern Blekinge Kronoberg ingår både i Blekinge län och i Kronobergs län.

Scenkonstområden i undersökningen

Nedan ges en kort beskrivning av några av de scenkonstområden som ingår i under­sökningen.

Musik

Musikverksamheterna i undersökningen består av såväl musikinstitutioner som fria musikgrupper. Musikinstitutionerna består främst av regionala musikverksamheter och orkestrar. De har oftast regional eller kommunal huvudman, men även andra driftsformer förekommer, såsom stiftelse eller aktiebolag. Verksamheterna finansieras av staten, regioner och ibland kommuner. En del av musikinstitutionerna producerar egna konserter med egna musiker och frilansmusiker, medan andra främst fungerar som gästspelsscener. I undersökningen ingår också ett stort antal fria musikgrupper som får årliga verksamhetsbidrag.

Teater och musikteater

I Sverige finns ett stort antal professionella teatrar och operahus som erhåller offent­liga bidrag. Riksdagen beslutar om bidrag till fem nationella scenkonstinstitutioner inom teater och musikteater som ingår i undersökningen, och regeringen beslutar om riktlinjer för statsbidraget.^[11] De regionala och kommunala teater- och operainstitution­erna som ingår i undersökningen är bland annat operahus samt länsteatrar och stadsteatrar, dels med egen produktion, dels som gästspelsscener. De ägs oftast av regionen eller kommunen och ibland av region och kommun tillsammans. De kan få bidrag från stat, region och kommun. Utöver teaterinstitutionerna ingår flera fria teatergrupper. De fria grupperna som ingår i undersökningen har offentlig finansie­ring. Många fria grupper bedriver en omfattande turnerande verksamhet och saknar en egen scen. Det finns samtidigt flera fria teatergrupper som producerar och framför föreställningar på en egen scen.

Dans

Dansen har inte en lika utbyggd infrastruktur som musik och teater, och det finns färre fasta dansensembler och scener. Flera musik- och teaterinstitutioner arrangerar dansföreställningar. En majoritet av dansföreställningarna produceras inom det fria kulturlivet (Konstnärsnämnden och Kulturrådet, 2015). Inom den fria dansen finns många frilansare med eget företag, och verksamhetsbidrag är mindre vanligt än projektbidrag. Därför ger rapporten en begränsad bild av dansområdet.

Samtida cirkus

I likhet med dansområdet har den samtida cirkusen en mindre utvecklad institutions­struktur än musik och teater. I undersökningen ingår nio verksamheter som huvudsak­ligen är inriktade på samtida cirkus. Flera scenkonstverksamheter i undersökningen har dock mottagit gästspel inom samtida cirkus. De flesta utövare och kompanier inom samtida cirkus finns inom det fria kulturlivet. I en kartläggning från Kulturrådet konstateras att det saknas en definition av samtida cirkus och att det finns både likheter och olikheter jämfört med den klassiska eller traditionella cirkusen (Statens kulturråd, 2017, s. 12).

www.kulturanalys.se

Fotnoter

1. Kulturrådet ändrade redovisningsblanketter år 2023 vilket innebar att fria scenkonstverksamheter redovisar föreställningar som egenproduktion och gästspel/samproduktion. Totalt redovisas 1 188 gästspel/samproduktioner från dessa verksamheter år 2025, varav ett okänt antal är samproduktioner. ↑

2. Eftersom definitionerna för olika typer av föreställningar och konserter har varierat mellan åren särskiljs inte egenproducerade föreställningar eller konserter från mottagna gästspel. Uppgifter som delar upp egen- och samproduktion och gästspel började samlas in 2019. Det finns därför en risk att scenkonstutbudet räknas dubbelt när turnerande scenkonstverksamheter och verksamheter som tar emot gästspel anger antal föreställningar och konserter. ↑

3. Samma föreställning eller konsert kan potentiellt räknas dubbelt: av den verksamhet som producerat och framfört föreställningen eller konserten och av den verksamhet som mottagit föreställningen eller konserten som gästspel. Risken hanteras genom att föreställningar och konserter på turné utanför det egna länet inte ingår i statistiken, med undantag av scenkonstverksamheter med nationellt uppdrag. ↑

4. Publikantalet för de 67 scenkonstinstitutionerna (4 442 649) motsvarar 69 procent av det totala publikantalet (6 445 366) som redovisas i tabell 6. ↑

5. Endast scenkonst­institutioner med statliga bidrag, bidrag inom kultursamverkansmodellen eller som ingår i regionernas uppföljning har fått frågan om årsarbetskrafter fördelat på kön. I 2025 års undersökning baseras uppgifterna på svar från 101 verk­samheter med 5 036 årsarbetskrafter (motsvarar 92 procent av samtliga årsarbetskrafter i undersökningen) fördelat på 2 749 kvinnor och 2 287 män. ↑

6. Scenkonst av annan karaktär än teater, dans, musik, musikteater och cirkus. Även produktioner som är konstartsöverskridande och inte huvudsakligen kan placeras i en av angivna scenkonstformer kan redovisas som övrig scenkonst. ↑

7. Sedan 2019 använder Kulturanalys insamlingsverktyget Kulturdatabasen för att samla in data till den officiella statistiken om museer samt statistiken om scenkonst, bild och form. Kulturdatabasen används också av 20 regioner för att följa upp regionala bidrag och av Kulturrådet för att följa upp statliga bidrag inom kultursamverkansmodellen. Eftersom Region Stockholm inte ingår i modellen har Kulturanalys dessutom skickat enkäten direkt till scenkonstverksamheter i länet som får statliga eller regionala bidrag. ↑

8. Imputering innebär att ett saknat värde ersätts med ett beräknat värde. Syftet är att säkerställa jämförbara tidsserier. Det beräknade värdet baseras på ett genomsnitt av närliggande observationer för samma verksamhet. Eftersom bortfallet i undersökningen är mycket litet har endast ett fåtal värden behövt imputeras. ↑

9. Dessa institutioner, institut och fria aktörer utses av regeringen och anges i Kulturrådets årliga regleringsbrev. Eric Ericsons Kammarkör, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Orionteatern och Strindbergs Intima Teater. ↑

10. Tornedalsteatern, Teater Sydänkäpy och UusiTeatteri. ↑

11. Dessa är Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern, Drottningholms Slottsteater och Unga Klara. Dansens hus beskrivs under rubriken Dans. (Prop. 2024/2025:1 Utgiftsområde 17). ↑