Samhällets utgifter för kultur 2022

Kulturfakta 2023:3

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) är ansvarig för officiell statistik om samhällets kulturutgifter. I denna rapport publicerar Kulturanalys statistik för 2022. I rapporten redovisas de offentliga aktörernas, det vill säga statens, regioners och kommuners, kostnader för kultur för åren 2012–2022. Alla jämförelser för belopp görs justerade med konsumentprisindex (KPI), med 2022 som basår.

Till rapporten hör även tre Excel-filer som redovisar uppgifter längre tillbaka. Utgifterna redovisas där såväl med nominella belopp som justerade enligt KPI. Filen finns att hämta på myndighetens webbplats.

Under 2022 var samhällets utgifter för kultur 35,5 miljarder kronor. Detta innebär en minskning med 4,3 miljarder, eller 10,7 procent, jämfört med 2021 (justerat för KPI). Minskningen beror till stor del på att många av de stöd som infördes under covid-19-pandemin trappades ned. De offentliga kulturutgifterna i fasta priser är något högre år 2022 jämfört med 2019, dvs. året innan covid-19-pandemin bröt ut.

Den största delen av minskningen mellan 2021 och 2022 (fördelat på utgifterna för stat, region och kommun) stod de statliga utgifterna för, från 20,6 till 17,2 miljarder i 2022 års priser (-16,8 procent). En minskning skedde även för regioner och kommuner, med -6,2 respektive -3,4 procent. Sammanlagt uppgick de regionala och kommunala kostnaderna år 2022 till 18,3 miljarder kronor.

Över det senaste decenniet har de regionala kulturutgifterna annars en uppåtgående trend, som framför allt handlat om en ökning av utgifterna för området teater och musik. Rapporten jämför även regionerna med varandra, och det framkommer att Västra Götalandsregionen har de högsta utgifterna för kultur räknat per invånare, och Region Stockholm de lägsta.

När det gäller kommunernas utgifter är trenden på senare år stadigt ökade utgifter för allmän kulturverksamhet och musik- och kulturskolan. Utgifterna för bibliotek och stöd till studieorganisationerna har varit mer stabila. Det sistnämnda området fick dock ett betydande tillskott både under 2020 och 2021, och utgifterna var större än de varit under det senaste decenniet, även om utgiftssumman sänktes år 2022.

Summary

The Swedish Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys) is responsible for official statistics on public expenditure on culture. In this report, Kulturanalys publishes statistics for 2022. The report accounts for expenditure on culture by public actors, i.e., the central government, the regions and the municipalities, over the years 2012–2022. All amounts are adjusted by the Consumer Price Index (CPI), with 2022 as base year.

The report also includes three Excel files that shows data from further back. Expenditure is shown in both nominal amounts and adjusted by the CPI. The file can be downloaded from the Agency’s website.

In 2022, public expenditure on culture was SEK 35.5 billion. This means a decrease of SEK 4.22 billion, or 10.7 per cent, compared to 2021. Most of the decrease was in central government expenditure, from SEK 20.6 billion to SEK 17.2 billion in 2022 prices (16.8 per cent). There was also a decrease in municipal spending as well as in regional spending.

In the last decade, regional expenditure on culture has otherwise trended upward, which mainly involves an increase in expenditures in the field of theatre and music. The report also compares the regions with each other, showing that the Region Västra Götaland has the highest per capita expenditure on culture, and Region Stockholm the lowest.

When it comes to municipal expenditures, the trend in recent years has been steadily increasing expenditures for general cultural activities and music and cultural schools. Expenditures for libraries and support for study organizations have been more stable. However, the latter area received a significant boost in both 2020 and 2021, with expenditures exceeding those of the past decade, even though the expenditure amount was reduced in 2022.

De samlade offentliga utgifterna för kultur

Myndigheten för kulturanalys är ansvarig för officiell statistik om samhällets kulturutgifter. Med denna rapport publicerar Kulturanalys statistik för 2022 om de offentliga aktörernas, det vill säga statens, regionernas och kommunernas, utgifter för kultur under åren 2012–2022. I anslutning till rapporten publiceras även tabeller i Excel-format som redovisar längre tidsperioder. Dessa finns tillgängliga på myndighetens webbplats.

Kulturanalys har publicerat statistik om samhällets kulturutgifter sedan 2012. Tidigare har det även publicerats statistik inom detta område av Statens kulturråd, som var ansvarig myndighet för statistiken under perioden 1994–2011.

Statistiken inkluderar utgifterna för kultur enligt den definition av kulturpolitik som anges i den senaste kulturpolitiska propositionen. Kulturpolitik definieras där i termer av sitt huvudsyfte ”att stödja insatser som görs inom ordets, scenens, bildens och tonens områden, samt för kulturarvet” (Prop. 2009/10:3, s. 12). I samma stycke anges också att mediepolitiken och stödet till folkbildningen och föreningslivet har ”starka kopplingar” till kulturpolitiken. Därför ingår även dessa områden i statistiken.

I detta första kapitel presenteras en summering av alla offentliga utgifter för kultur. I de följande kapitlen presenteras några övergripande trender i statens, regionernas respektive kommunernas utgifter. I de tabellbilagor som följer med rapporten finns även utgifterna för varje enskild region och kommun. Det kan dock vara vanskligt att jämföra enskilda regioner med varandra, då det kan finnas skillnader i hur de har sammanställt sina uppgifter. Samma sak gäller för kommunerna. Det är även möjligt att en region eller kommun har ändrat sitt sätt att redovisa uppgifter eller ändrat sin organisation från ett år till ett annat, vilket kan påverka jämförbarheten över tid. Arbetet med att förbättra underlaget för statistiken pågår kontinuerligt på Kulturanalys.

I figur 1 visas de samlade offentliga utgifterna för kultur justerade för KPI, med 2022 som basår. Under det senaste decenniet har de offentliga utgifterna för kultur ökat relativt stadigt fram till 2018, och stod sedan i stort sett stilla 2019. Under 2020 ökade utgifterna för kultur kraftigt i anslutning till covid-19-pandemin, för att under 2022 sjunka tillbaka.

Under åren 2020–2021 kom den svenska kultursektorn att präglas av covid-19-pandemin (se exempelvis Kulturanalys 2022a, 2022b), och kulturutgifterna ökade relativt mycket. De samlade offentliga kulturutgifterna ökade mellan 2019 och 2021 från 34,2 till 39,8 miljarder – en ökning med 16,3 procent (2022 års priser). Det är en av de större ökningarna sedan 2007, både procentuellt och som absolut belopp. Minskningen som skedde mellan 2021 och 2022 (till 35,5 miljarder) kan ses som en reaktion på detta, och utgifterna börjar nu minska. De offentliga kulturutgifterna i fasta priser är något högre år 2022 jämfört med 2019, dvs. året innan covid-19-pandemin bröt ut.

Precis som för 2020 och 2021 års ökningar, ligger 2022 års minskning till stor del i de statliga utgifterna. Regionernas och kommunernas totala utgifter under 2022, räknat i fasta priser, minskade också. Regionernas utgifter för kultur minskade med 319 miljoner, eller 6,2 procent. Kommunernas utgifter för kultur minskade med 477 miljoner, eller 3,4 procent.

Även räknat i kronor per invånare var minskningen relativt stor jämfört med tidigare år. I 2022 års priser minskade utgifterna från 3 803 till 3 372 kronor, eller med 11,3 procent, mellan 2021 och 2022. Även detta kan förklaras av en återgång till nivåerna för åren före pandemin, tillsammans med att utgifterna inte räknats upp i takt med den höga inflationen 2022. Jämfört med 2019 har de offentliga kulturutgifterna per invånare ökat med 1,9 procent i fasta priser.

Figur 1. Offentliga utgifter för kultur 2012–2022 fördelat på staten, regionerna och kommunerna, justerade enligt KPI (basår: 2022). Miljoner kronor och kronor per invånare.

Figure 1. Public expenditures on culture 2012–2022 by state, regions, and municipalities, adjusted for consumer prices (base year: 2022). SEK million and SEK per capita.

Ett annat sätt att bedöma kulturutgifternas utveckling är att beräkna deras andel av de offentliga utgifterna. I figur 2 visas andelarna av de offentliga utgifterna på statlig, regional och kommunal nivå. Som andel av de totala utgifterna låg de dock relativt stabilt. Kulturutgifternas andel av kommunernas totala utgifter låg också på samma nivå som föregående år. För kommunernas del finns en långsiktig trend av att kulturens andel av de totala utgifterna minskar, vilket kommenterades närmare i en tidigare rapport (Kulturanalys 2021: 13–14). De regionala kulturutgifterna som andel av deras totala utgifter (1,37) låg oförändrade. Statens utgifter (1,39) för kultur som andel av statens samtliga utgifter, för år 2022, minskade något i förhållande till föregående år och ligger på ungefär samma nivå som 2019.

Figur 2. Offentliga utgifter för kultur som andel av statens, regionernas och kommunernas respektive totala utgifter 2012–2022. Procent.

Figure 2. Public expenditures on culture as share of state, regional and municipal expenditures 2012–2022. Percent.

Ett tredje sätt att bedöma kulturutgifternas utveckling är att ställa dem i relation till den samlade samhälleliga produktionen. I figur 3 visas utvecklingen i de samlade kulturutgifterna som andel av BNP. Här ser vi en liten nedåtgående trend över tid, vilken dock tydligt bröts under 2020. Under 2022 gick denna andel åter ned något. Detta berodde på att utgifterna för kultur minskade, samtidigt som BNP ökade, när ekonomin började återhämta sig efter pandemin.

Figur 3. Offentliga utgifter för kultur som andel av BNP. Procent.

Figure 3. Public expenditures on culture as share of GDP. Percent.

*Uppgiften för 2022 är preliminär.

Statens utgifter för kultur

Statens utgifter för kultur uppgick 2022 till 17,2 miljarder kronor. Det är en minskning med 16,8 procent jämfört med 2021, då kulturutgifterna var 20,6 miljarder (i 2022 års priser). Minskningen är nästan lika stor som uppgången mellan 2019 och 2020 var, år då stora extra medel sköts till som en följd av pandemin. Statens utgifter för kultur ligger ändå på en högre nivå än 2019.

I figur 4 visas utgifternas utveckling över tid, uppdelat på tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier. Den stora minskningen 2022 skedde, precis som den stora ökningen 2020–2021, inom området kultur, men även inom området folkbildning har utgifterna minskat något. För medier ligger nivån för 2022 ungefär som år 2021. Sammantaget ligger dock statens utgifter för de tre områdena på en något högre nivå än under 2019, men lägre än under pandemiåren 2020–2021.

Figur 4. Statens utgifter för kultur 2012–2022 fördelade på huvudområden, justerade enligt KPI (basår: 2022). Miljoner kronor.

Figure 4. State expenditures on culture 2012–2022 by main area, adjusted for consumer prices (base year: 2022). SEK million.

Regionernas utgifter för kultur

I regionerna har utgifterna för kultur också minskat under 2022. De sammanlagda utgifterna var 4,8 miljarder i 2022 års priser – en minskning med 319 miljoner eller 6,2 procent.

Som tidigare nämnts (figur 1) har de regionala utgifterna ökat sett till hela perioden. I figur 5 ser man att denna uppåtgående trend framför allt drivs av ökade utgifter för teater och musik, vilket också är det största utgiftsområdet. Utgifterna inom området teater och musik minskade 2022 med 204 miljoner. Utgifterna inom områdena museer och folkhögskolor minskade också något (med 101 respektive 47 miljoner). Övriga utgifter ökade dock med 47 miljoner.

Figur 5. Regionernas nettokostnader för kultur per område, 2012–2022, justerade enligt KPI (basår: 2022). Miljoner kronor.

Figure 5. Regional net costs of culture by area, 2012–2022, adjusted for consumer prices (base year: 2022). SEK million.

I figur 6 visas regionernas utgifter för kultur per invånare 2022. Skillnaderna är stora mellan regionerna. Västra Götalandsregionen har de högsta utgifterna för kultur, 780 kronor per invånare, följt av Jämtland med 671 kronor. De lägsta utgifterna för kultur har Region Stockholm med 227 kronor, följt av Region Skåne med 271 kronor. För hela landet var denna siffra 459 kronor per invånare.

Figur 6. Regionernas nettokostnader för kultur 2022 per region. Kronor per invånare.

Figure 6. Regional net costs of culture 2022 per region. SEK per capita.

*Här redovisas endast Gotlands utgifter för folkhögskolor. Gotlands övriga utgifter för kultur redovisas under kommunala utgifter för kultur.

Kommunernas utgifter för kultur

Kommunernas utgifter för kultur uppgick 2022 till 13,5 miljarder kronor (figur 1). År 2019 var samma belopp 14,0 miljarder (2022 års priser). Från 2021 till 2022 minskade kostnaderna med 3,4 procent. Utvecklingen under hela perioden 2012–2022 har över lag kännetecknats av en stadig ökning.

I figur 7 visas de kommunala utgifternas utveckling över tid uppdelat på fyra utgiftsområden, i 2022 års priser. Utgifterna för musik- och kulturskola samt allmän kulturverksamhet är de som ökar mest och stadigast. Kostnaderna för allmän kulturverksamhet har ökat med cirka 900 miljoner (22 procent) under perioden 2012–2022, och musik- och kulturskola med cirka 500 miljoner (20 procent). Kostnaderna för bibliotek minskade 2022, vilket de gjorde även 2021. Under 2022 sjönk kostnaderna för alla fyra utgiftsområden något i förhållande till 2021, med 430 miljoner (3,3 procent). Stödet till studieorganisationerna har fluktuerat något under perioden, men det finns ingen tydlig trend i utvecklingen. Under både 2020 och 2021 fick man ett relativt sett stort tillskott, men 2022 minskade utgiftsområdets storlek.

Figur 7. Kommunernas nettokostnader för kultur 2012–2022 per område, justerade enligt KPI (basår: 2022). Miljoner kronor.

Figure 7. Municipal net costs of culture 2012–2022 by area, adjusted for consumer prices (base year: 2022). SEK million.

Referenser

Ekonomistyrningsverket 2023. Tidsserier, statens budget m.m. Stockholm: Ekonomistyrningsverket. https://www.esv.se/press-och-publicerat/publikationer/2023/tidsserier-statens-budget-m.m.-2022.

Kulturanalys 2018. Samhällets utgifter för kultur 2017. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2021. Samhällets utgifter för kultur 2020. Kulturfakta 2021:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2022. Samhällets utgifter för kultur 2021. Kulturfakta 2022:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2022a. Besöksutveckling vid de centrala museerna 2021. Kulturfakta 2022:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Kulturanalys 2022b. Kulturens återhämtning. Faktablad 2022:1. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Proposition 2009/10:3. Tid för kultur.

SCB 2022a. ”Folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2022”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2022b. ”Konsumentprisindex (KPI) fastställda årsmedeltal, total 1980=100. År 1980–2022”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__PR__PR0101__PR0101A/KPIFastAmed/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2022c. ”Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2022d. ”Kostnader och intäkter för kommuner efter region och verksamhets­område”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107B/KostnDR/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2022e. ”Nettokostnad exkl. läkemedel inom förmånen för regioner efter verksamhetsområde. År 2009–2021”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107D/FinansLT/. Data hämtas via SCB:s api:er.

SCB 2022f. ”Kostnader och intäkter för kommuner efter region och verksamhets­område. År 2011–2021”. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107B/KostnDR/. Data hämtas via SCB:s api:er.

Bilaga I. Datakällor och metod

Samhällets utgifter för kultur bygger på uppgifter från Ekonomistyrningsverket och Statistikmyndigheten SCB. Se referenslistan för länkar till de rapporter och tabeller som har använts.

Staten

Uppgifter för 1997–2022 har hämtats från publikationen Tidsserier, statens budget m.m. från Ekonomistyrningsverket (ESV). I rapporten redovisas 2012–2022 och i en tabellbilaga 1997–2022.

Statens utgifter för kultur omfattar anslag inom tre huvudområden: kultur, medier och folkbildning. Här ingår framför allt poster från utgiftsområde 17, exklusive trossamfund, ungdomsfrågor, civilsamhällesfrågor och idrottsfrågor. Därtill har stöd till massmedia tagits med från utgiftsområde 1. Från år 2023 redovisas även bidragsfastigheter. Se bilaga II för en förteckning över de specifika anslagsposterna i statsbudgeten.

Regionerna

Räkenskapssammandraget (RS), Statistikmyndigheten SCB.

Kulturanalys har specialbeställt uppgifter från 2007–2010. Från 2011 och framåt hämtas uppgifter från SCB:s webbplats. I rapporten redovisas 2012–2022 och i en tabellbilaga 2007–2022.

Gotlands kostnader för kultur redovisas huvudsakligen under kommunala kostnader. Under regionala kostnader redovisas endast kostnader för folkhögskolor.

Fram till 2016 års rapport byggde statistiken om regionernas utgifter på Kulturanalys enkät till ansvariga chefer för den regionala kulturverksamheten (Kulturanalys 2018:5). För att minska regionernas uppgiftslämnarbörda började Kulturanalys därefter i stället använda de uppgifter som SCB samlar in via RS. De regionala kulturutgifterna i RS fördelas på fyra poster och är inte lika detaljerade som de som samlades in av Kulturanalys. Överensstämmelsen mellan uppgifterna i RS och Kulturanalys är dock relativt god. Kulturanalys har gjort bedömningen att uppgifterna har motsvarande kvalitet och att vi kan använda SCB:s redan insamlade uppgifter för denna statistikprodukt.

Regionernas kulturverksamheter har dessutom getts möjlighet att se över uppgifterna och korrigera dem. Inför årets rapport har flera regioner infört rättelser. Flera regioners kulturverksamheter har också rapporterat att de kommer att arbeta för förbättrad kvalitet i rapporteringen till SCB:s räkenskapssammandrag.

Kommunerna

Räkenskapssammandraget (RS), Statistikmyndigheten SCB.

Kulturanalys har specialbeställt uppgifter från 1998–2010. Från 2011 och framåt hämtas uppgifterna på SCB:s webbplats. I rapporten redovisas företrädesvis 2012–2022 och i en tabellbilaga 1998–2022.

Övriga uppgifter

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) är avsett att mäta hur priserna utvecklar sig över tid för den privata inhemska hushållskonsumtionen. I KPI ingår konsumtion av varor, tjänster och låneräntor. Uppgiften har hämtats från SCB.

Befolkning

Befolkningsuppgifterna gäller folkmängden i relevant område den 31 december för året i fråga. Uppgifterna har hämtats från SCB.

Bruttonationalprodukt (BNP)

Bruttonationalprodukten till marknadspris (BNP) avser mäta det samlade ekonomiska värdet av det som producerats inom ett land under ett år, och är det slutliga resultatet av inhemska producentenheters produktionsverksamhet. Det definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras minus värdet av alla varor eller tjänster som används vid skapandet av dem. Uppgiften för statistikåret från SCB är vanligtvis preliminär vid publiceringen av denna statistik, och den hämtas från Eurostat.

Definitioner

Utgifter och kostnader

Utgift är det belopp som betalats vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift, som uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna för staten kallas utgifter, även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader. Beträffande regioner och kommuner rör uppgifterna kostnader.

Alla uppgifter rörande regioner och kommuner avser nettokostnader. Nettokostnader är bruttokostnaderna minus samtliga intäkter. Intäkterna inkluderar interna intäkter från andra kommunala förvaltningar, intäkter från försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting, intäkter från statsbidrag, andra bidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter.

I rapporten används termerna utgift och kostnad synonymt i betydelsen kostnad.

Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgeten 2012–2022

* Anslagsposter som utgått eller överförts till andra.

** Nya eller ändrade anslagsposter sedan 2018.

Observera att Kulturanalys grupperat posterna i statsbudgeten till en egen hierarki för denna rapport.

Bilaga III. Poster i räkenskapssammandragen för regioner

Från SCB:s räkenskapssammandrag för regionerna ingår följande poster i beräkningarna av kulturutgifterna. Det nedanstående är ett utdrag ur SCB:s instruktioner till regionerna. Kostnader för sjukhusbibliotek ingår inte i dessa poster, utan redovisas under specialiserad vård.

Teater- och musikverksamhet (610)

Här redovisas uppgifter gällande länsmusik och länsteatrar. Dessutom ingår bidrag och stöd till såväl länsteaterföreningar och musikproducenter som till projekt och fria grupper inom teater-, dans- och musikverksamhet.

Museiverksamhet (620)

Här redovisar du bland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till projekt med museal anknytning och kulturmiljövård.

Övrig kulturverksamhet (690)

Detta delområde rymmer verksamhet med anknytning till bibliotek och litteratur samt verksamheter inom bild, form, design och hemslöjd. Dessutom bidrag till studieförbund, pensionärsorganisationer, idrottsförbund, Friluftsfrämjandet och ungdomsorganisationer.

Folkhögskoleverksamhet (510)

Här ska redovisas den verksamhet som bedrivs vid de egna folkhögskolorna liksom bidrag till andra, rörelsedrivna, folkhögskolor.

Bilaga IV. Poster i räkenskapssammandragen för kommuner

Från SCB:s räkenskapssammandrag för kommunerna ingår följande poster i beräkningarna av kulturutgifterna. Texten nedan är ett utdrag ur SCB:s anvisningar till kommunerna. Under den bredare rubriken ”Kultur och fritid” ligger också idrotts- och fritidsanläggningar (340) och fritidsgårdar (350), men dessa har inte tagits med i Kulturanalys sammanställning.

Stöd till studieorganisationer (310)

Allt stöd till studieorganisationer, oavsett om studieorganisationen ägnar sig åt kultur eller annan verksamhet. Även administrationen kring stödet ingår.

Allmän kulturverksamhet, övrigt (315)

Allmän kulturverksamhet inklusive stöd till kulturella föreningar. Även kostnader och intäkter för museiverksamhet redovisas här.

Bibliotek (320)

Kostnader för tillhandahållande och förmedling av information samt utlåning av medier till allmänheten. Allmänkulturell verksamhet som sker i bibliotekets regi såsom utställningar, teater etc. ska föras till Allmän kulturverksamhet.

Musikskola/kulturskola (330)

Kultur- och musikskola, t.ex. kommunal musikskola eller föreningsdriven kulturskola. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en musikprofil eller annan specialisering, t.ex. musikdagis, ska inte räknas hit utan föras på aktuell pedagogisk verksamhet.

Bilaga V. List of terms

Skrolla för att läsa hela tabellen

allmän

general

arkitektur

architecture

arkiv

archives

bibliotek

libraries

bild och form

art and design

bildkonst

visual art

dans

dance

film

film

folkbildning

popular adult education

forskning

research

kommun

municipality

konst

art

konstnärer

artists

kostnader

costs, spending

kultur

culture

kulturmiljö

historic environment

kulturutgifter

cultural expenditures

kulturverksamhet

cultural activity

landsting

county council

litteratur

literature

län

county

medier, mediefrågor

media

museum, museer

museum, museums

musik

music

musik-/kulturskola

school of music/culture

region

region

Skapande skola

Creative Schools

staten

Government, the State

stipendier

scholarships

studieorganisationer

study organisations

summa

sum, total

teater

theatre

totalt

total

ungdomsorganisationer

youth organizations

utgifter

expenditures

utställningar

exhibitions

verksamhet

activity