Kulturvanor 2025

Förord

Myndigheten för kulturanalys publicerar återkommande rapporter om befolkningens kulturvanor. Myndigheten samverkar med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som i sina årliga enkätundersökningar samlar in uppgifter om kulturaktiviteter.

I denna rapport redovisas resultaten från datainsamlingen 2025. Studier av kulturvanor utgör ett viktigt underlag för kulturpolitiken på olika nivåer och bidrar till att belysa förutsättningarna i relation till det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.

Göteborg i juli 2026

Mats Granér

Myndighetschef

Sammanfattning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) presenterar i denna rapport befolkningens kulturvanor 2025. Rapporten omfattar 28 kulturaktiviteter som ingick i den nationella SOM-undersökningen 2025.

De vanligaste kulturaktiviteterna 2025

Befolkningens kulturvanor präglades i hög grad av vardagsnära aktiviteter. Sett till andelen som deltagit minst någon gång de senaste 12 månaderna tog en stor majoritet del av film, tv-serier och dokumentärer, och många läste böcker eller spelade bräd- och sällskapsspel.

Bland besöksaktiviteter var det vanligast att besöka historisk sevärdhet eller byggnad (65 procent), följt av museer (54 procent) och bibliotek (53 procent). Den vanligaste publika aktiviteten var att gå på bio (56 procent). De minst vanliga aktiviteterna var att spela teater eller delta i lajv (5 procent) och att sjunga i kör (8 procent).

Små förändringar jämfört med 2024

Kulturvanorna är i stor utsträckning de samma under 2024 och 2025. Sett till deltagande minst någon gång de senaste 12 månaderna var den tydligaste ökningen i kategorin sysslat med handarbete eller hantverk, som ökade med 10 procentenheter. Andelen som sett film och spelat musikinstrument har också ökat jämfört med 2024 (2 respektive 3 procentenheter). Samtidigt minskade andelen som tecknat eller målat (10 procentenheter), liksom andelen som skrivit dagbok eller poesi (4 procentenheter).

Skillnader i befolkningens kulturvanor

Befolkningens kulturvanor präglas av mönster som i stort är i linje med tidigare kulturvaneundersökningar. Kvinnor deltar i större utsträckning än män i många kulturaktiviteter. Deltagandet är också generellt högre i städer och storstäder än i mindre tätorter och på landsbygd, medan äldre i flera fall deltar i lägre utsträckning än unga och personer i medelåldern.

Skillnaderna i utbildning och hushållsinkomst redovisas med reviderade mått i årets rapport. Resultaten visar att personer som läst på högskola eller universitet deltar i större utsträckning i de flesta kulturaktiviteter, särskilt bio, föreställningar och konserter samt flera besöksaktiviteter. Det syns även tydliga skillnader utifrån hushållsinkomst. Andelen som deltagit ökar med inkomst för de flesta besöksaktiviteter och för föreställningar och konserter. För läsvanor är skillnaderna mellan inkomstgrupper mindre, och för biblioteksbesök framträder inga skillnader. Ett undantag är ljudböcker, där högre inkomstgrupper lyssnar i större utsträckning.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) publicerar regelbundet rapporter om befolkningens kulturvanor. Kulturanalys samarbetar med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som i sina årliga enkäter frågar personer från 16 år och uppåt om bland annat deras kulturaktiviteter. I denna rapport redovisas resultat från 2025 års undersökning och utvecklingen över tid. Rapporten omfattar 28 kulturaktiviteter och beskriver skillnader mellan kvinnor och män, åldersgrupper, utbildnings- och inkomstnivåer samt boendeområde.

Data från den nationella SOM-undersökningen 2025

Varje höst skickar SOM-institutet ut den nationella SOM-undersökningen. Undersökningen går ut till ett slumpmässigt urval av befolkningen från 16 år.^[1] I 2025 års undersökning bestod urvalet av 26 250 individer fördelade på nio frågeformulär. Frågorna om kulturaktiviteter fanns i formulär 6. Urvalsstorleken var 3 750 och svars­frekvensen var 51 procent.^[2] En utförlig metodbeskrivning finns på SOM-institutets webbplats (SOM-institutet, 2026a).

Yngre personer är underrepresenterade i undersökningen.^[3] Det kan påverka skattningar för kulturaktiviteter där vanorna skiljer sig mycket mellan åldersgrupper (Andersson & Wessman, 2025; Markstedt, 2014). Skattningarna i denna rapport är inte viktade.

En tabellrapport över samtliga kulturvanor som ingick i samverkan mellan Kulturanalys och SOM-institutet 2025 finns publicerad på SOM-institutets webbplats (SOM-institutet, 2026b).

Frågor om kulturaktiviteter

Frågan om kulturaktiviteter i SOM-undersökningarna lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?

Svarsalternativen är

• ingen gång
• någon gång under de senaste 12 månaderna
• någon gång i halvåret
• någon gång i kvartalet
• någon gång i månaden
• någon gång i veckan
• flera gånger i veckan.

I rapporten redovisas andelen som deltagit i olika kulturaktiviteter. För vissa aktiviteter anges andelen som deltagit minst någon gång under de senaste 12 månaderna. Det innebär att alla svarsalternativ utom ingen gång har slagits ihop. I rapporten beskrivs kategorin under de senaste 12 månaderna även med formuleringen under det senaste året.

För aktiviteter som görs oftare, till exempel lyssna på musik, se på film eller läsa böcker, redovisas andelen som deltagit minst någon gång i månaden. Då ingår även de som deltagit någon gång i veckan eller flera gånger i veckan.

Bakgrundsfaktorer

Resultaten presenteras uppdelade på kön, ålder, utbildning, hushållsinkomst och boendeområde. Rapporten beskriver skillnader mellan grupper, men uttalar sig inte om samband eller orsak. I bilaga 2 finns en beskrivning av bakgrundsfaktorerna.

Disposition och läsanvisning

I det första kapitlet sammanfattas resultat från 2025 och förändringar jämfört med 2024. Därefter presenteras resultaten för varje kulturaktivitet indelat i följande kapitel:

• Besöksaktiviteter: besökt bibliotek, gått på museum, gått på konstutställning, besökt fornminne, besökt historisk sevärdhet eller byggnad,
• Bio, föreställningar och konserter: gått på bio, gått på teater, gått på rock- eller popkonsert, gått på klassisk konsert eller opera, gått på dansföreställning
• Läsa och lyssna på bok: läst någon bok, lyssnat på ljudbok, läst bok för något barn
• Film och musik: lyssnat på musik, sett på tv-serier, sett på film, sett på dokumentär, sett på svensk film
• Eget skapande: sysslat med handarbete och hantverk, tecknat/målat, skrivit dagbok/poesi
• Eget utövande: spelat mobil-, tv- eller datorspel, spelat bräd- eller sällskapsspel, dansat, spelat musikinstrument, deltagit i studiecirkel eller kursverksamhet, sjungit i kör, spelat teater eller lajv

Kapitlen inleds med en sammanfattning av resultaten för 2025, där skillnader utifrån respektive bakgrundsfaktor sammanfattas för de olika kulturaktiviteterna, och avslutas med en sammanfattning av kulturaktiviteternas utveckling över tid.

Statistiken är avrundad till närmaste heltal. Skillnader mellan bakgrundsfaktorer och år har signifikanstestats.^[4] I tabellerna redovisas skillnader som inte är statistiskt signifikanta inom parentes.

Tillsammans med rapporten publiceras en bilaga i Excel som inkluderar de tabeller som rapportens figurer bygger på. Bilagan finns publicerad på Kulturanalys webbplats i anslutning till denna rapport.

Kulturvanor 2025

Vanligaste kulturaktiviteterna

De vanligaste kulturaktiviteterna 2025 var att lyssna på musik, se på film eller dokumentärer samt se på tv-serier (tabell 1). Därefter följer att läsa böcker och att spela brädspel eller sällskapsspel, vilket mer än 70 procent hade ägnat sig åt under de senaste 12 månaderna.

De minst vanliga aktiviteterna var att spela teater eller delta i lajv samt att sjunga i kör, vilket 5 respektive 8 procent uppgav att de hade gjort.

Förändringar från 2024 till 2025

Endast ett fåtal kulturaktiviteter har ökat eller minskat jämfört med 2024 (tabell 1). Den största ökningen gäller handarbete och hantverk, där andelen har ökat med 10 procentenheter. Även att se på film samt att spela musikinstrument har ökat något (2–3 procentenheter vardera).

Den största minskningen gäller aktiviteten tecknat/målat, där har andelen minskat med 10 procentenheter. Därefter följer skrivit dagbok eller poesi, som har minskat med 4 procentenheter.

För övriga aktiviteter var skillnaderna mellan åren små och inte statistiskt signifikanta.

Tabell 1. Kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna per aktivitet, 2024 och 2025, andel i procent och förändring i procentenheter

Kommentar: Resultaten avser kulturaktiviteter minst någon gång de senaste 12 månaderna. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2024 och 2025.

Besöksaktiviteter

Skillnader i besöksaktiviteter 2025

Kön och ålder

Kvinnor besökte bibliotek, museer och konstutställningar i större utsträckning än män. Skillnaderna var störst för biblioteksbesök, där 62 procent av kvinnorna och 44 procent av männen besökte bibliotek. Andelen var lika stor för kvinnor och män när det gäller historiska sevärdheter, medan män i något större utsträckning besökte fornminnen.

Skillnader mellan åldersgrupper varierade mellan besöksaktiviteterna. För de flesta besöksaktiviteter var deltagandet lägst bland personer över 65 år. Störst skillnad mellan den yngsta åldersgruppen och den äldsta fanns bland besök till bibliotek, museer och historiska sevärdheter. För besök på konstutställningar fanns dock inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupper.

Utbildning och inkomst

Samtliga besöksaktiviteter präglades av stora skillnader mellan utbildningsnivåer. Andelen som besökt olika platser med kulturutbud var högre bland de som studerat på högskola eller universitet, jämfört med de som inte gjort det. Till exempel besökte 73 procent bland personer med längre utbildning ett museum, jämfört med 38 procent bland de med kortare utbildning.

De flesta besöksaktiviteter följde ett mönster där högre inkomstnivåer är associerat med högre deltagande. Personer i hushåll med högre inkomster besökte i större utsträckning konstutställningar, museer, fornminnen och historiska sevärdheter. För biblioteksbesök fanns inga signifikanta skillnader.

Boendeområde

Besöksaktiviteter präglades av skillnader mellan boendeområden. Det generella mönstret är att personer som bor på landsbygd eller i mindre tätort besökt platser med kulturutbud i lägre utsträckning än personer som bor i stad eller storstad. Detta var särskilt tydligt för museibesök och besök på konstutställning. Andelen som besökt fornminnen visade inga signifikanta skillnader mellan boendeområden.

Tabell 2. Besöksaktiviteter minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 2025, uppdelat på demografiska och socioekonomiska faktorer, andel i procent

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025.

Utveckling för besöksaktiviteter

Deltagandet i besöksaktiviteterna har varit relativt stabilt över tid. Under pandemin minskade deltagandet i samtliga aktiviteter, men nivåerna återgick därefter till ungefär samma nivåer som tidigare.

Andelen som besökt bibliotek och gått på konstutställningar låg 2025 på nivåer som i huvudsak motsvarade de senaste 10–15 årens (figur 1). Andelen som besökt museer varierade över tid, med en ökning fram till mitten av 2010-talet följt av en minskning och därefter en viss återhämtning (figur 2). Andelen som besökt historiska sevärdheter och fornminnen var relativt stabil under perioden.

Figur 1. Besökt bibliotek och gått på konstutställning minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 1995–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1995–2025.

Figur 2. Besökt fornminne, historisk sevärdhet/byggnad och museum minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 2007–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2007–2025.

Bio, föreställningar och konserter

Skillnader i besök till bio, föreställningar och konserter 2025

Kön och ålder

Kvinnor gick i större utsträckning än män på bio, teater och dansföreställningar. Skillnaden var särskilt tydlig för teater (46 procent bland kvinnor och 32 procent bland män). För bio och klassisk konsert eller opera var skillnaden mindre, medan det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad för rock- eller popkonsert.

Skillnader mellan åldersgrupper varierade mellan aktiviteter. Yngre personer gick i betydligt större utsträckning på bio och rock- eller popkonserter än personer över 65. Skillnaden var störst för biobesök, där andelen var 75 procent i åldern 16–29 år och 39 procent i gruppen 65 år eller äldre. Äldre gick också i mindre utsträckning på rock- eller popkonserter (21 procent), jämfört med 53 procent i åldrarna 16–64 år. För teater, dansföreställningar och klassisk konsert eller opera var variationerna mellan åldersgrupper mindre.

Utbildning och inkomst

Personer som studerat på högskola eller universitet gick i större utsträckning på bio, föreställningar och konserter än personer med kortare utbildning. För teater, bio och konserter var skillnaderna mellan 15 och 19 procentenheter mellan de två grupperna.

Andelen som gick på bio, föreställningar och konserter var högre i grupper med högre hushållsinkomst. För rock- eller popkonsert var skillnaden mellan personer i låginkomsthushåll och höginkomsthushåll som störst, där andelarna var 31 respektive 62 procent. Även för biobesök var skillnaden tydlig (48 respektive 69 procent).

Boendeområde

Det fanns skillnader mellan boendeområden för samtliga aktiviteter i kapitlet. Personer som bor i storstad hade genomgående högst andelar. För teater, bio och klassisk konsert var skillnaderna särskilt stora mellan landsbygd och storstad. Till exempel var andelen som gått på bio 27 procent bland personer i storstäder, och 40 procent bland personer som bor på landsbygd.

Tabell 3. Bio, föreställningar och konserter minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 2025, uppdelat på demografiska och socioekonomiska faktorer, andel i procent

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025.

Utveckling för bio, föreställningar och konserter

Andelen som gått på bio ligger fortsatt på en lägre nivå än före pandemin. Andelen som gått på teater låg under 2025 på motsvarande nivåer som före pandemin och har varierat runt 40 procent under 2000-talet. Nivån för dansföreställningar är lägre än för övriga aktiviteter men har under senare år legat relativt stabilt.

Konsertbesök har ökat över tid. Rock- eller popkonserter har haft en tydligt uppåtgående trend. Efter pandemin har andelen som gått på rock- eller popkonsert konsekvent legat över 40 procent. Klassisk konsert eller opera har också ökat men från en lägre nivå.

Figur 3. Gått på teater, dansföreställning och bio minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 1989–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1989–2025.

Figur 4. Gått på rock- eller popkonsert och klassisk konsert/opera minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 1999–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1999–2025.

Läsa och lyssna på bok

Skillnader för att läsa och lyssna på bok 2025

Kön och ålder

Det fanns stora skillnader i läsvanor mellan kvinnor och män. Av kvinnor läste 63 procent bok minst någon gång i månaden, jämfört med 38 procent bland män. Kvinnor lyssnade även på böcker i större utsträckning än män (37 respektive 23 procent), och en större andel kvinnor än män läste bok för något barn.

Läsvanorna skiljde sig även åt mellan olika åldersgrupper. Personer över 65 år läste i större utsträckning böcker än övriga åldersgrupper. Samtidigt var lyssnandet på ljudböcker lägre bland äldre och vanligare i yngre och medelålders grupper. Den högsta andelen boklyssnare fanns i åldersgruppen 30–49 år.

Att läsa för barn var betydligt vanligare i småbarnsåldrarna. Bland personer i åldern 30–49 år hade 53 procent läst bok för något barn minst någon gång i månaden, jämfört med 17 procent i den yngsta gruppen och 18 procent bland personer över 65 år.

Utbildning och inkomst

Personer med högre utbildning läste och lyssnade på böcker i större utsträckning än personer med kortare utbildning. Bland personer med högskole- eller universitetsutbildning hade 60 procent läst bok minst någon gång i månaden, jämfört med 43 procent bland personer utan högre utbildning. Även ljudböcker och läsning för barn följde samma mönster.

Det fanns inga tydliga skillnader utifrån hushållsinkomst när det gäller läsning av böcker eller att läsa för barn. För ljudböcker fanns däremot stora skillnader. Bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna hade 23 procent lyssnat på ljudbok minst någon gång i månaden, jämfört med 40 procent bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna.

Boendeområde

För läsning respektive lyssning på böcker var för sig fanns inga signifikanta skillnader mellan olika boendeområden. När aktiviteterna slås samman framträder däremot skillnader. Andelen som minst någon gång i månaden hade läst och/eller lyssnat på en bok var högst bland personer i större tätorter och storstäder.

Tabell 4. Läst någon bok, lyssnat på ljudbok/talbok, läst bok för något barn minst någon gång i månaden, 2025, uppdelat på demografiska och socioekonomiska faktorer, andel i procent

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025.

Utvecklingen av att läsa och lyssna på bok

Figur 5 visar utvecklingen över tid för andelen av befolkningen som varje månad läst någon bok och lyssnat på ljudbok. När det gäller läsvanor hade ungefär 50–60 procent läst varje månad. De senaste åren har andelen som läst någon bok varje månad varit runt 50 procent, vilket är ungefär samma nivå som under större delen av 1990-talet.

Andelen av befolkningen som har lyssnat på ljudbok har ökat avsevärt sedan mät­ningarna startade: 30 procent lyssnade på ljudbok varje månad 2025, jämfört med 7 procent 2006.

Figur 5. Läst någon bok, lyssnat på ljudbok/talbok, läst bok för något barn minst någon gång i månaden, 1989–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1989–2025.

Film och musik

Skillnader i film och musik 2025

Kön och ålder

Det saknas signifikanta skillnader mellan kvinnor och män för de flesta film- och musikaktiviteter. Andelen kvinnor som sett på tv-serier var större än andelen män (86 procent jämfört med 80 procent bland män).

Det fanns tydligare skillnader mellan åldersgrupper. Bland personer i åldern 16–29 år såg 88 procent på film, jämfört med 66 bland personer 65 år eller äldre. För dokumentärer var mönstret det omvända. Äldre personer såg i större utsträckning dokumentärer (82 procent), jämfört med 57 procent i den yngsta åldersgruppen.

Musiklyssnandet var högt i samtliga åldersgrupper, men något lägre bland äldre. I åldern 16–29 år lyssnade 98 procent på musik minst någon gång i månaden, jämfört med 85 procent bland personer över 65 år.

Utbildning och inkomst

Skillnaderna utifrån utbildningsnivå var relativt små. Personer med eftergymnasial utbildning tog i något större utsträckning del av både film och musik än personer utan högskoleutbildning. Exempelvis såg 79 procent av högutbildade på film, jämfört med 74 procent bland personer med kortare utbildning. Motsvarande mönster fanns för musiklyssnande (95 respektive 89 procent). Däremot saknades tydliga skillnader för att se på tv-serier och dokumentärer.

Skillnaderna mellan inkomstgrupper var tydligare, särskilt för musik och film. Andelen som lyssnade på musik var 98 procent i den högsta inkomstgruppen, jämfört med 86 procent i den lägsta. För film var motsvarande andelar 82 respektive 70 procent.

Boendeområde

Film- och musikvanorna skilde sig i liten utsträckning mellan olika boendeområden. För samtliga aktiviteter saknades signifikanta skillnader.

Tabell 5. Sett på film, tv-serier och lyssnat på musik minst en gång i månaden, 2025, uppdelat på demografiska och socioekonomiska faktorer, andel i procent

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025.

Utvecklingen av film- och musikaktiviteter

Andelen som lyssnar på musik varje månad har varit stabil över tid och legat på en nivå över 90 procent sedan 2013.

Andelen som sett på film ökar tydligt i början av mätserien. Därefter har andelen som sett på film varit runt 75 procent. Under pandemin nåddes en topp på 79 procent. Därefter minskade andelen något, men har sedan åter ökat och uppgick 2025 till 77 procent.

Figur 6. Lyssnat på musik och sett på film minst någon gång i månaden, 2013–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2013–2025.

Eget skapande

Skillnader i eget skapande 2025

Kön och ålder

Det fanns tydliga skillnader mellan kvinnor och män för samtliga former av eget skapande. Kvinnor ägnade sig i större utsträckning än män åt både handarbete eller hantverk, teckning eller målning samt skrivande. Skillnaderna var särskilt stora för att teckna eller måla (17 procent bland kvinnor och 7 procent bland män) samt att skriva dagbok eller poesi (17 respektive 6 procent).

Skillnaderna mellan åldersgrupper varierade mellan aktiviteterna. Att teckna eller måla var betydligt vanligare bland yngre, där 32 procent i åldern 16–29 år uppgav att de gjort detta minst någon gång i månaden, jämfört med omkring 8 procent i de äldre åldersgrupperna. Att skriva dagbok eller poesi var också något vanligare bland yngre. För handarbete eller hantverk var skillnaderna små mellan åldersgrupper. Andelen som ägnat sig åt handarbete eller hantverk var störst i den yngsta och i den äldsta åldersgruppen (35 respektive 34 procent).

Utbildning och inkomst

Det fanns relativt små skillnader utifrån utbildning. En något större andel bland de som studerat på högskola eller universitet ägnade sig åt att teckna eller måla, samt att skriva dagbok eller poesi. Det saknades skillnader mellan utbildningsnivå för att syssla med handarbete eller hantverk.

Personer i med lägre inkomster ägnade sig i större utsträckning åt att teckna eller måla samt skriva dagbok eller poesi. För handarbete eller hantverk saknades signifikanta skillnader utifrån inkomst.

Boendeområde

Att syssla med handarbete eller hantverk var vanligare bland personer som bor på landsbygden (37 procent) jämfört med tätort, stad och storstad (29–31 procent). Även om det inte fanns några övergripande skillnader mellan boendeområden framkom skillnader mellan vissa grupper. För att teckna eller måla samt att skriva dagbok eller poesi fanns inga signifikanta skillnader mellan boendeområden.

Tabell 6. Sysslat med handarbete/hantverk, tecknat/målat, skrivit dagbok/poesi minst någon gång i månaden, 2025, uppdelat på demografiska och socioekonomiska faktorer, andel i procent

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025.

Utvecklingen för eget skapande

Eget skapande har varierat över tid utan några tydliga trender. Andelen som ägnat sig åt handarbete eller hantverk minst någon gång i månaden låg under lång tid på nivåer kring 23–28 procent, men ökade tydligt 2025. Andelen som ägnat sig åt att teckna eller måla har varierat, med en viss ökning under de senaste åren följt av en nedgång 2025. Andelen som skrivit dagbok eller poesi har minskat något över mätserien, från högre nivåer i slutet av 2000-talet till lägre nivåer under senare år.

Figur 7. Sysslat med handarbete/hantverk, tecknat/målat, skrivit dagbok/poesi minst någon gång i månaden, 2025, uppdelat på demografiska och socioekonomiska faktorer, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2007–2025.

Eget utövande

Skillnader i eget utövande 2025

Kön och ålder

Skillnaderna mellan kvinnor och män varierade mellan olika aktiviteter. Kvinnor dansade i större utsträckning än män (22 jämfört med 9 procent) och spelade i större utsträckning bräd- eller sällskapsspel. En större andel män än kvinnor spelade musikinstrument (13 respektive 9 procent). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor vad gäller mobil-, tv- eller datorspel.

Andelen som ägnat sig åt olika typer av kulturutövande varierade betydligt utifrån åldersgrupper. Yngre personer ägnade sig i betydligt större utsträckning än äldre åt både digitalt spelande och brädspel. Bland 16–29-åringar spelade 77 procent digitala spel minst någon gång i månaden, jämfört med 20 procent bland personer över 65 år. Andelen som dansat var 33 procent i gruppen 16-29, och 7 procent i gruppen över 65. Att spela musikinstrument och delta i studiecirkel eller kurs var vanligare i yngre åldrar, medan det saknades signifikanta skillnader för att sjunga i kör.

Utbildning och inkomst

Personer med högre utbildning ägnade sig i större utsträckning åt flera former av kulturutövande. Skillnaderna var tydliga för att spela musikinstrument och delta i studiecirklar, men även dans, körsång och brädspel var vanligare bland personer som studerat på universitet. Det saknades signifikanta skillnader för digitalt spelande.

För de flesta av aktiviteterna saknades signifikanta skillnader utifrån hushållsinkomst. Att spela brädspel eller sällskapsspel var vanligare bland personer i hushåll med högre inkomster (41 procent) jämfört med personer i hushåll med lägre inkomster (29 procent).

Boendeområde

Skillnaderna mellan olika boendeområden var överlag små. För samtliga typer av kulturutövande saknades signifikanta skillnader, med undantag för att dansa som var vanligast bland personer som bor i storstad.

Tabell 7. Dansat, spelat musikinstrument, sjungit i kör och spelat teater/lajv minst någon gång i månaden, 2025, uppdelat på demografiska och socioekonomiska faktorer, andel i procent

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025.

Eget utövande över tid

Kulturutövandet har över tid varit stabilt med små förändringar mellan enskilda år. Andelen som dansat har ökat över tid: från 11 procent före 2010-talet, till runt 15 procent i slutet av mätperioden. Att spela musikinstrument, sjunga i kör samt spela teater och lajv har över tid varierat något mellan åren, men det har inte skett några tydliga förändringar.

Andelen som har deltagit i studiecirkel eller kurs ökade under 2010-talet. Efter pandemin minskade andelen och har sedan dess legat under 10 procent, vilket är samma som i början av mätperioden 2007.

Att spela dator-, mobil- eller tv-spel har ingått i undersökningarna från 2020. Under 2020 var andelen också som högst, 43 procent. Därefter har andelen som spelat digitalt legat mellan 37 och 39 procent.

Figur 8. Dansat, spelat musikinstrument, spelat teater/lajv och sjungit i kör minst någon gång i månaden, 2007–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2007–2025.

Figur 9. Deltagit i studiecirkel/kurs och spelat dator-/mobil-/tv-spel minst någon gång i månaden, 2007–2025, andel i procent

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2007–2025.

Referenser

Andersson, C., Wessman, F. (2025). Utvärdering av vikters effekt i den nationella SOM-undersökningen 1991–2022. SOM-rapport 2025:43. SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Markstedt, E. (2014). Representativitet och viktning – Riks-SOM som spegel av det svenska samhället. 1986–2013. Rapport 2012:30 v2. SOM-institutet, Göteborgs universitet.

SOM-institutet. (2026a). Den nationella SOM-undersökningen 2025: En metodöversikt. SOM-rapport nr 2026:3. SOM-institutet, Göteborgs universitet. https://www.gu.se/sites/default/files/2026-03/Den%20nationella%20SOM-unders%C3%B6kningen%202025%20-%20Metodrapport.pdf

SOM-institutet. (2026b). Kulturvanor i Sverige 1987–2025. SOM-rapport nr 2026:13. SOM-institutet, Göteborgs universitet.

SOM-institutet. (2026c). Kodbok Den nationella SOM-undersökningen. SOM-institutet, Göteborgs universitet. https://www.gu.se/sites/default/files/2026-02/SOMKodbok_2025.pdf

Bilaga 1. Startår för frågor om kulturaktiviteter

Frågor om de olika kulturaktiviteterna har ingått i SOM-undersökningarna olika länge. I tabellen nedan visas vilket år respektive kulturaktivitet började mätas inom ramen för SOM-undersökningarna.

Tabell 8. Startår i de nationella SOM-undersökningarna för 28 kulturaktiviteter

Kommentar:
*Tecknat/målat ingick mellan 1999 och 2007 i samma fråga som skrivit poesi.
**Sjungit i kör och spelat musikinstrument ingick i samma fråga mellan 2014 och 2020.
***Spelat mobilspel lades till i frågan 2020; tidigare år inkluderades enbart spelat dator- eller tv-spel.
****Spelat sällskapsspel lades till i frågan 2025; tidigare år inkluderades enbart spelat brädspel.

Bilaga 2. Bakgrundsfaktorer

I denna bilaga beskrivs de bakgrundsfaktorer som används i rapporten. Enkätfrågorna i SOM-undersökningen 2025 finns publicerade i sin helhet på SOM-institutets webbplats (SOM-institutet, 2026c).

Kön

Variabeln bygger på enkätfråga om kön.

• Kvinna
• Man

Ålder

Variabeln bygger på enkätfråga om födelseår.

• 16–29 år
• 30–49 år
• 50–64 år
• 65+ år

Utbildning

Variabeln bygger på enkätfråga om högsta avslutade utbildning. I rapporten har svaren slagits samman till två kategorier.

Ej högskola/universitet

• Grundskola eller motsvarande, kortare än 9 år
• Grundskola eller motsvarande, 9 år eller längre
• Gymnasium eller motsvarande, kortare än 3 år
• Gymnasium eller motsvarande, 3 år eller längre
• Eftergymnasial utbildning, ej högskola/universitet, kortare än 3 år
• Eftergymnasial utbildning, ej högskola/universitet, 3 år eller längre

Högskola/universitet

• Högskola/universitet, kortare än 3 år
• Högskola/universitet, 3 år eller längre men kortare än 4 år
• Högskola/universitet, 4 år eller längre
• Forskarutbildning

Hushållsinkomst

Variabeln bygger på en enkätfråga om hushållets sammanlagda årsinkomst före skatt.

Frågan har tolv svarsalternativ i form av inkomstintervall. För varje intervall används ett uppskattat värde som motsvarar intervallets mittpunkt.

Den sammanräknade bruttoinkomsten divideras därefter med ett viktat mått på hushållets storlek (konsumtionsenheter). Vikterna tar hänsyn till antal vuxna och barn i hushållet, vilket baseras på en enkätfråga om hushållets sammansättning.

Variabeln visar en ungefärlig hushållsinkomst per konsumtionsenhet. Den bygger på intervalluppgifter och beräknade värden och ska därför tolkas som en approximativ indikator.

Den sammanslagna variabeln innehåller tre inkomstgrupper. Indelningen är baserad på fördelningen i materialet och inte på externa fastställda gränsvärden.

• Upp till 200 000 kronor (19 procent)
• 200 000–599 000 kronor (58 procent)
• 600 000 kronor eller mer (24 procent)

Boendeområde

Variabeln bygger på fråga om boendeområde. Kompletteras med uppgift om hemkommun för kategorin Storstad (Stockholm, Göteborg, Malmö).

• Ren landsbygd
• Mindre tätort
• Stad eller större tätort
• Storstad (Stockholm, Göteborg, Malmö=

Fotnoter

1. Den övre åldersgränsen (90 år) togs bort från och med 2024. ↑

2. Se tabell 18 i metodrapporten från den nationella SOM-undersökningen 2025 (SOM-institutet, 2026b). ↑

3. Se SOM-institutets metodrapport för den nationella SOM-undersökningen 2025 och kapitel 8 Representativitet (SOM-institutet, 2026a). Andelen svarande i SOM-undersökningen i åldrarna 16–29 år var 11,6 procent, jämfört med 19,8 procent i befolkningen. Skevheten i åldersfördelningen är större bland män än kvinnor. Personer med bakgrund i annat land utanför Europa är också underrepresenterade i SOM-undersökningarna. Sammantaget är det alltså yngre, män och utrikesfödda som i huvudsak är underrepresenterade i svarsgruppen. ↑

4. Skillnader i andelar mellan grupper och år analyserades med Pearson’s chi-två-test för oberoende proportioner. Testet avser övergripande skillnader mellan grupper, till exempel om det finns skillnader mellan åldersgrupper. Testet visar inte mellan vilka enskilda kategorier, till exempel olika åldersgrupper, skillnader föreligger. I vissa fall har kompletterande tester mellan enskilda kategorier genomförts, och dessa redovisas i rapporten där de är relevanta. ↑

www.kulturanalys.se