Sammanfattning

I rapporten Museer 2025 redovisas statistik om svenska museers besök, verksamhet, personal och ekonomi. Statistiken baseras på en enkätundersökning riktad till de museer som uppfyller Myndigheten för kulturanalys museidefinition. I 2025 års undersökning inkom svar från 371 museer. Vidare har 296 museer med mindre än en årsarbetskraft och 6 botaniska trädgårdar svarat på enkäten. Dessa resultat presen­teras separat.

År 2025 var museernas situation fortsatt stabil, jämfört med de stora förändringarna under och efter covid-19-pandemin. Jämfört med 2024 minskade dock antalet besök något. Antalet årsarbetskrafter ökade något. Intäkter och kostnader ökade också.

Under 2025 gjordes 30 miljoner museibesök, en minskning med 1 procent jämfört med 2024. Här fanns vissa skillnader mellan olika museikategorier. De största för­ändringarna relativt sett fanns bland övriga statliga museer, som ökade sina besöks­tal med 14 procent, och kommunala museer, vars besökstal minskade med 7 procent. År 2025 var andelen besök av barn och unga 25 procent av det totala antalet verk­samhetsbesök. Andelen skolbesök under 2025 var 6 procent.

När det gäller museernas verksamhet, minskade antalet utställningar på stora museer något under 2025 jämfört med 2024. Antalet vandringsutställningar och utställnings­platser ökade dock. Dessutom arrangerade museerna fler publika aktiviteter. Detta resultat erhölls trots att årets enkät fick något färre svar från dessa museer.

Museernas samlade intäkter under 2025 uppgick till 7,9 miljarder kronor, och kost­naderna till 7,7 miljarder kronor. Jämfört med 2024 var det en ökning med 4 procent både för intäkterna och kostnaderna. Dessa uppgifter gäller nominella belopp. De offentliga bidragen ökade något som andel av museernas intäkter, från 61 procent under 2024 till 63 procent under 2025. Entréavgifter stod för 15 procent av museer­nas intäkter. Entréavgifternas andel varierade mellan museikategorierna. Den största andelen fanns i kategorin andra museer, med 30 procent. För centrala museer var den 22 procent och för övriga museer som omfattas av museilagen 15 procent. För regionala museer och kommunala museer var den betydligt lägre, 4 respektive 7 procent.

Det totala antalet årsarbetskrafter på museerna uppgick under 2025 till 5 918, vilket var en ökning med 4 procent jämfört med 2024. En majoritet av museernas års­arbetskrafter utfördes av kvinnor, 63 procent. Under 2025 rapporterade museerna att mängden arbete som utfördes ideellt uppgick till ungefär 281 årsarbetskrafter. Denna uppgift har dock inte bortfallskompletterats. Den egentliga totala mängden ideellt arbete vid museerna är alltså större än så.

Summary

The report Museer 2025 [Museums 2025] is a summary of data on visitors to Swedish museums and the museums’ operations, staffing and finances. The statistics are based on a questionnaire answered by organisations that meet the criteria for defining a museum laid down by the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys). The statistics for 2024 are based on responses from 371 museums with at least one full-time equivalent (FTE). In addition, 289 museums with less than one FTE, as well as 6 botanical gardens, have responded to the questionnaire; these results are presented separately.

In 2025, the situation for the museums was relatively stable compared to the drastic change during and after the Covid-19 pandemic, as well as the subsequent burst of inflation. The number of visitors went down, and the number of FTEs went up slightly. Revenue and costs increased.

Museums received approximately 30 million visitors in 2025, a decrease of 1 percent compared to 2024. There were differences in development between museum categories. The largest changes were for other national museums, which increased the number of visits by 14 percent, and local museums, which decreased their visits by 7 percent. In 2025, visits from children and young people accounted for 25 percent of total exhibition visits. The share of visits from school parties in 2025 was 6 percent.

The number of exhibitions at large museums decreased slightly in 2025 compared to 2024. Touring exhibitions and exhibition locations increased slightly. The museums also reported more public activities, even though fewer museums responded to these questions compared to 2024.

Total revenue for the museums amounted to SEK 7.9 billion and total costs to SEK 7.7 billion. Compared to 2024, this was an increase of 4 percent in both revenue and costs; these statistics are based on nominal amounts. The share of revenue that consisted of public contributions increased slightly from 61 percent for 2024 to 63 percent for 2025. The share of revenue from entrance fees was 15 percent.

In 2025, museums employed 5,918 FTEs, an increase of 4 percent compared to 2024. Women constituted a majority (63 percent) of the museums’ total workforce. The museums reported that volunteers accounted for approximately 281 FTEs during 2025. This statistic, however, has not been imputed for missing data. The actual contribution from volunteers is thus larger.

Inledning

Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) ansvarar för merparten av den offici­ella statistiken inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publiceras officiell statistik om museer för 2025.

Syftet med statistiken är att visa och över tid följa besök på museer samt museernas årsarbetskrafter, intäkter och kostnader. Den officiella statistiken omfattar alla museer i Sverige som uppfyller museilagens definition av ett museum samt anställer minst en årsarbetskraft. Mer information om statistiken finns i bilaga 1 i slutet av denna rapport. Kvalitetsdeklarationen återfinns på Kulturanalys webbplats, i anslutning till denna rapport.

I den officiella statistiken redovisas museerna ofta uppdelade i museikategorier. Dessa kategorier förklaras i faktarutan nedan. I vissa tabeller och figurer är kategori­erna 5 och 6 sammanslagna till kategorin övriga museer.

I rapporten används även termen stora museer för att referera till museer med minst 10 årsarbetskrafter. Sådana museer får fler frågor, så vissa tabeller och figurer om­fattar därför bara dem.

Utöver den officiella statistiken innehåller rapporten även viss statistik om små museer, alltså museer med mindre än en årsarbetskraft, och botaniska trädgårdar.

Disposition

Statistiken presenteras nedan i kapitel med olika teman:

• samlingarnas inriktningar
• besök och entréavgifter
• ekonomi
• personal
• organisationsformer.

Rapporten avslutas med ett särskilt kapitel med statistik om små museer och botaniska trädgårdar. Dessa verksamheter ingår som sagt inte i den officiella stati­stiken. I bilagan Om statistiken redogörs närmare för statistikens population, hur uppgifterna har samlats in och bearbetats, samt svarsstatistik för årets undersökning.

Tillsammans med rapporten publiceras en tabellbilaga i Excel-format. Den refereras till som tabellbilagan och finns tillgänglig på Kulturanalys webbplats. Tabellbilagan innehåller alla tabeller och figurer som presenteras i rapporten samt underlag till figurerna. Där finns även tabeller med mer information om bortfall och övertäckning samt tabeller med antal besök per museum.

Samlingarnas inriktning

I detta kapitel redogörs för vilken inriktning samlingarna på museerna i Sverige har. När museerna tillfrågas om sina samlingars inriktning får de 14 svarsalternativ, baserad på den internationella standarden för museistatistik, ISO 18461:2016, med vissa anpassningar till svenska förhållanden. För en närmare förklaring av kategorierna, se bilaga 1.

Historia och arkeologi är vanligaste huvudinriktningen

Museerna tillfrågades om samlingarnas huvudsakliga inriktning (tabell 1), samt vilka eventuella övriga inriktningar museets samlingar har (figur 1).

Den vanligaste huvudsakliga inriktningen 2025 var historia och arkeologi som angavs av en fjärdedel av de svarande museerna. Historia och arkeologi förekom inom samtliga museikategorier. Den näst vanligaste inriktningen var arbetslivs­museum, som omkring en femtedel av museerna angav som huvudsaklig inriktning.

Tabell 1. Samlingarnas huvudsakliga inriktning per museikategori 2025, antal och andel i procent
Table 1. The collections’ main focus by category 2025, number and percentage

För centrala museer var historia och arkeologi den vanligaste huvudsakliga inrikt­ningen, följt av konst och etnografi och antropologi. Bland övriga statliga museer var konst och övrigt vanligast. För regionala museer var den dominerande inrikt­ningen historia och arkeologi. Kommunala museer hade en större spridning på inriktningarna; även om historia och arkeologi tillsammans med konst tillhörde de vanligaste även här, förekom bland annat många museer med inriktningarna arbets­livsmuseum, lokalhistoria och hembygd samt allmänt museum. I kategorin andra museer var arbetslivsmuseum den vanligaste inriktningen, följt av historia och arkeologi samt lokalhistoria och hembygd.

De minst vanliga inriktningarna 2025 var djurpark och akvarium och ekomuseum; dessa angavs av ett museum var. Renodlade djurparker har inte tillfrågats om att besvara enkäten.

Ett museum kan även ange fler inriktningar för sina samlingar, jämte sin huvud­inriktning. I figur 1 summeras samtliga inriktningar på museerna. De fyra domine­rande inriktningarna var historia och arkeologi, lokalhistoria och hembygd, arbets­livsmuseum samt konst. Den vanligaste inriktningen var historia och arkeologi, vilket 208 museer angett som inriktning. Arbetslivsmuseer beskrivs ofta som små museer, men som figur 1 visar är det en vanlig inriktning även bland museerna med mer än en årsarbetskraft. I den gruppen fanns 159 museer som hade arbetslivs­museum som huvudsaklig eller övrig inriktning.

Figur 1. Samlingarnas samtliga inriktningar 2025, antal museer per inriktning
Figure 1. All focuses of the collections 2025, number of museums per focus

Besök och entréavgifter

I detta kapitel redogörs för hur många besök som görs på svenska museer, både totalt och per museikategori, samt viss särskild statistik om besöken av barn och unga samt skolor. Det redovisas också statistik över museernas entréavgifter.

Kulturanalys använder två mått för besök på museerna: anläggningsbesök, som inkluderar alla besök till museianläggningen och dess sidoverksamheter, och verk­samhetsbesök, som enbart inkluderar besök till museiverksamheten i snävare mening, framför allt utställningarna. I beräkningen av besökssiffror används i första hand, och om inget annat anges, uppgifter om anläggningsbesök. Se bilaga 1 för närmare förklaringar.

Den samlade besöksutvecklingen

Under 2025 gjordes omkring 30 miljoner museibesök i Sverige, vilket är en minsk­ning med 1 procent jämfört med 2024. I figur 2 visas den samlade besöksutveck­lingen under de senaste tio åren. Besöken ligger stabilt på ungefär samma nivå som före covid-19-pandemin. Antalet besök under 2025 var ungefär 1,6 miljoner färre än 2019 då siffran uppgick till 31,6 miljoner, vilket är den högsta siffra som har noterats i Kulturanalys statistik.

Figur 2. Antal besök 2016–2025, miljoner besök
Figure 2. Visits 2016–2025, million visits

Se tabell 16 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Besöksutvecklingen varierar mellan museikategorier

I figur 3 visas besöksutvecklingen för de olika museikategorierna de senaste tio åren. För en längre tidsserie, se tabell 16 i tabellbilagan.

Figur 3. Antal besök per museikategori 2016–2025, miljoner besök
Figure 3. Visits by museum category 2016–2025, million visits

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Se tabell 16 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Utvecklingen i antal besök under 2025 gick i lite olika riktningar för olika musei­kategorier. För centrala museer och övriga statliga museer ökade antalet något, med 40 000 respektive 130 000 besök. Räknat i procent var det uppgångar på 0,5 respek­tive 14 procent. För regionala museer minskade antalet besök med 50 000 och för övriga museer ökade det med ungefär samma antal. Den stora nedgången fanns i stället i kategorin kommunala museer som hade 550 000 färre besök, vilket är en nedgång med 7 procent.

De största andelarna av det totala antalet besök hade kategorierna övriga museer, centrala museer och kommunala museer, med 30, 27 respektive 26 procent. Regionala museer stod för 12 procent, och övriga statliga museer för 4 procent. Övriga statliga museer är också den museikategori som har det klart minsta antalet museer.

Museernas filialverksamhet

Filialer är delar av museets verksamhet som inte är belägna på samma plats som huvudmuseet men ändå är en del av museiorganisationen. Besök på filialerna mäts ofta på ett enklare sätt eller med mindre noggrannhet.

Under 2025 rapporterade 35 av de museer som ingår i statistiken att de hade besök på 61 filialer. En del museer har rapporterat att de har filialer men har inte rapporterat antalet besök.

Antalet rapporterade filialbesök under 2025 var cirka 0,9 miljoner. Det har över tid skett en del förändringar i vilka museer som räknas som filialer och vilka som är fullvärdiga museer. Därför bör denna uppgift inte jämföras med de som har rapporterats tidigare år.

Av de museer som hade minst en registrerad filial med besökare under 2025 tillhörde 7 filialer centrala museer, 32 filialer regionala museer, 14 filialer kommunala museer och 8 filialer andra museer. Övriga museikategorier saknade museer med filialer.

Filialbesök per museum redovisas i tabell 23 i tabellbilagan.

Ett av fyra besök görs av barn och unga

I tabell 2 redovisas statistik över andelen av museibesöken som görs av barn och unga samt av skolor. År 2025 var andelen besök av barn och unga 25 procent av det totala antalet verksamhetsbesök. Detta är ungefär lika stor andel som föregående år.

Tabell 2. Verksamhetsbesök av barn och unga* och skolor per museikategori 2025, antal och andel i procent
Table 2. Exhibition visits by children and adolescents* and schools by museum category 2025, number and percent

* Barn och unga avser i de flesta fall upp till 18 år, men en del museer inkluderar även unga vuxna och övre åldersgräns varierar.

Andelen besök av barn och unga var under 2025 relativt jämn mellan de olika musei­kategorierna. Regionala museer och kommunala museer hade en andel på 28 procent, medan centrala museer hade 26 procent och övriga statliga museer 25 procent. Andelarna för övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer var något lägre, 22 respektive 19 procent.

Skolbesöken stod för 6 procent av verksamhetsbesöken 2025. Det är lika stor andel som 2024.

På 35 procent av museerna är det helt fri entré

I tabell 3 redovisas statistik om museernas entréavgifter under 2025. Under året hade 32 procent av museerna helt fri entré för alla besökare hela året. Detta kan jämföras med att 45 procent alltid tog ut en avgift från sina vuxna besökare.

Det finns skillnader mellan museikategorierna vad gäller fri entré och besöksavgifter. Bland regionala museer och kommunala museer hade 39 respektive 49 procent helt fri entré. I kategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer hade drygt en fjärdedel helt fri entré. Bland övriga statliga museer var andelen 14 procent och för centrala museer 15 procent. Den sistnämnda andelen var betydligt högre före den 1 januari 2023, då den fria entrén på statliga museer avskaffades.

För de museer som inte hade fri entré var medianvärdet på entréavgiften för vuxna 100 kronor – samma som föregående år. Högst avgift var det på centrala museer där medianpriset var 155 kronor och lägst avgift på kommunala museer där medianpriset var 80 kronor.

Tabell 3. Museer med fri entré och entréavgift för vuxna* per museikategori 2025, antal museer och median i kronor
Table 3. Free entrance at museums and entrance fee by museum category 2025, number of museums and median in SEK

* Om museet har fri entré för vuxna har de också fri entré för barn och unga.
** Gäller enbart museer som har entréavgift. Avgiften gäller permanenta utställningar.

Publika aktiviteter och utställningar

I detta kapitel redogörs för hur många utställningar som finns på landets museer, samt omfattningen av museernas publika aktiviteter. Frågorna om publika aktiviteter och utställningar ställs till stora museer. I tabellerna nedan jämförs svaren från centrala museer med svaren från samtliga stora museer (inklusive centrala museer).

Knappt 1 300 utställningar på de stora museerna

I tabell 4 visas antalet permanenta och tillfälliga utställningar för centrala museer och samtliga stora museer.

Totalt visades 1 299 utställningar på dessa museer 2025, vilket är 15 utställningar färre än 2024. Det var de permanenta utställningarna och de tillfälliga utställningarna som minskade, medan antalet vandringsutställningar ökade något.

På centrala museer visades totalt 283 utställningar 2025, vilket är 9 färre än under 2024. Av dessa var 158 permanenta utställningar, 102 tillfälliga utställningar och 23 vandringsutställningar. Jämfört med 2024 var antalet tillfälliga utställningar mer eller mindre detsamma, men antalet permanenta utställningar minskade något, från 166 till 158. De flesta av de tillfälliga utställningarna var egenproducerade (79 av 102, eller 77 procent).

Tabell 4. Utställningar på centrala museer och samtliga museer med minst 10 årsarbetskrafter 2024–2025, antal
Table 4. Exhibitions at central museums and all museums with at least 10 full-time equivalents 2024–2025, number

Antalet vandringsutställningar på centrala museer var ungefär detsamma under 2025 som 2024 – 23 i stället för 21. Andelen nyproducerade vandringsutställningar var ungefär 40 procent, eller 9 av 23. Vandringsutställningarna visades på 69 olika platser, vilket är en ökning med 21 platser jämfört med 2024.

Ökning av de publika aktiviteterna

Publika aktiviteter avser bland annat visningar, vandringar, publika samtal, film­visningar, föreställningar, konserter och kurser. I tabell 5 visas antalet publika aktiviteter på centrala museer och samtliga stora museer under 2024 och 2025.

För samtliga stora museer rapporterades fler aktiviteter, 85 518 jämfört med 79 940 under 2024. De typer av aktiviteter som ökade var framför allt visningar/guidningar inom museet, vandringar utanför museet och filmvisningar. Det var bara konserter/­musikevenemang/scenkonstföreställningar som minskade i antal. Det kan även noteras att antalet aktiviteter ökade, trots att det kom in något färre svar än 2024.

Även på centrala museer ökade antalet aktiviteter totalt sett, från 30 309 under 2024 till 32 467 under 2025. Även i detta fall kom det in något färre svar än 2024. Här var det framför allt övrig programverksamhet inom museet och filmvisningar som ökade. En del typer av aktiviteter minskade dock, som visningar/guidningar inom museet och workshoppar/prova-på-aktiviteter.

Tabell 5. Publika aktiviteter på centrala museer och samtliga museer med minst 10 årsarbetskrafter 2024–2025, antal
Table 5. Public activities at central museums and all museum with at least 10 full-time equivalents 2024–2025, number

Ekonomi

I detta kapitel redogörs för museernas samlade ekonomi. Statistik över museernas intäkter och kostnader ger en bild av hur mycket resurser som läggs på museer, varifrån pengarna kommer och hur museerna använder dem. Nedan visas intäkter och kostnader uppdelat i olika intäkts- och kostnadsslag; dessa redovisningar gäller dock bara stora museer.

Totala intäkter och kostnader

I figur 4 redovisas de samlade intäkterna och kostnaderna i olika museikategorier för 2025. De samlade intäkterna låg under 2025 på 7,9 miljarder kronor, och de samlade kostnaderna på 7,7 miljarder. Totalt ligger intäkter och kostnader för museerna som helhet ofta nära varandra, vilket är förväntat eftersom de flesta museer inte är vinst­drivande organisationer.

Figur 4. Totala intäkter och kostnader per museikategori 2025, miljoner kronor
Figure 4. Total revenues and costs by museum category 2025, SEK millions

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 17 och 18 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Av de samlade kostnaderna stod centrala museer för 42 procent, eller 3,2 miljarder kronor. Den näst största kategorin ekonomiskt var regionala museer, med kostnader på knappt 1,7 miljarder kronor, eller 21 procent av de totala kostnaderna. Kommunala museer hade kostnader på runt 1,3 miljarder kronor eller 16 procent av de totala kostnaderna. Övriga museer hade kostnader på totalt 1,2 miljarder eller 16 procent av de totala kostnaderna. Den minsta kategorin sett till ekonomi var övriga statliga museer som hade kostnader på ungefär 0,4 miljarder kronor, eller 5 procent av de totala kostnaderna.

För att ge en bild av utvecklingen över tid redovisas i figur 5 de samlade kostnadernas förändring de senaste tio åren. Museernas samlade kostnader uppgick under 2025 som sagt till 7.7 miljarder kronor. Jämfört med 2024 ökade de samlade kostnaderna med 4 procent.

Figur 5. Totala kostnader 2016–2025, nominella belopp, miljoner kronor
Figure 5. Total costs 2016–2025, nominal amounts, SEK millions

Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 18 i tabellbilagan för underlag till figuren.

I figur 6 redovisas de totala kostnaderna uppdelat på museikategorierna. De samlade kostnaderna ökade med 2 procent för övriga statliga museer. För regionala museer och övriga museer ökade de med ungefär 0,5 procent var. För centrala museer ökade kostnaderna med 5 procent, och för kommunala museer ökade de med 7 procent.

Figur 6. Totala kostnader per museikategori 2016–2025, nominella belopp, miljoner kronor
Figure 6. Total costs by museum category 2016–2025, nominal amounts, SEK millions

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 18 i tabellbilagan för underlag till figuren.

I tabellbilagan finns uppgifter om intäkter och kostnader i tabell 17 respektive tabell 18. Där sträcker sig också tidsserien tillbaka till 2003.

För ett par år sedan framkom att uppgifter om intäkter och kostnader för en del kommunala museer inte täcker in allt som Kulturanalys vill mäta. Dessa museer inkluderar ibland till exempel inte de belopp som kommunen finansierar museet med, utan bara intäkterna från själva museiverksamheten. Därför underskattas intäkter och kostnader i den kategorin. Vi har påbörjat ett arbete med att korrigera detta, men det är inte färdigt. Felet torde dock vara mindre på kostnadssidan.

Intäkter per intäktsslag

Uppgifter om intäkter per intäktsslag redovisas nedan för alla centrala museer och för stora museer.

Offentliga bidrag utgör en stor andel av intäkterna

Av museernas totala intäkter 2025 kom 63 procent från offentliga bidrag eller anslag medan 37 procent kom från övriga intäktskällor. Andelen bidrag och anslag ökade något jämfört med 2024, då den var 61 procent.

I figur 7 nedan kan man se hur museernas intäkter fördelades på olika typer av offent­liga bidrag (eller anslag), och i relation till de totala intäkterna.

Figur 7. Intäkter från offentliga bidrag per museikategori 2025, procent av totala intäkter
Figure 7. Revenue from public grants by museum category 2025, percent of total revenue

* Inklusive medel från kultursamverkansmodellen, som fördelas av regionerna.
Se tabell 20 i tabellbilagan för underlag till figuren. I denna figur redovisas dock procentsatserna utan avrundning.

Andelen offentlig finansiering förändrades inte så mycket på den samlade nivån, men vissa museikategorier såg förändringar. Övriga statliga museers andel minskade från 65 till 62 procent och övriga museer som omfattas av museilagen från 44 till 43 procent. En ovanligt stor förändring stod andra museer för; där ökade andelen från 17 till 31 procent. Detta beror framför allt på att ett museum med mycket stora intäkter från andra källor inte svarade på undersökningen för 2025. Övriga musei­kategorier hade exakt lika stor andel intäkter från offentliga bidrag under 2025 som de hade 2024.

Centrala museer erhöll under 2025 offentliga bidrag som uppgick till 59 procent av deras totala intäkter. I stort sett samtliga dessa bidrag kom från staten. Övriga statliga museer hade en bidragsfinansiering på 62 procent. I likhet med för centrala museer var nästan alla dessa bidrag statliga.

Regionala museer finansierades till 72 procent av offentliga bidrag, varav 40 procent­enheter kom från regionerna, 17 procentenheter från staten (inklusive bidrag från Arbetsförmedlingen) och 14 procentenheter från kommunerna. För kommunala museer var andelen offentliga bidrag 75 procent av de totala intäkterna. Den största delen av bidragen kom från kommunerna, 60 procentenheter, men det fanns också en mindre andel från regionerna och staten.

Övriga museer som omfattas av museilagen finansierades också till stor del av offentliga bidrag, vilka stod för 43 procent av deras totala intäkter. Här kom 16 procent­enheter från staten och 11 procentenheter vardera från regionerna respektive kommu­nerna. Museerna i denna kategori får också en relativt stor andel av sina bidrag från EU – 4 procentenheter. För andra museer bestod endast 31 procent av intäkterna av offentliga bidrag, vilket dock som sagt är en betydande ökning jämfört med före­gående år. Dessa intäkter var relativt jämnt fördelade mellan staten, regionerna och kommunerna, med 12, 10 respektive 9 procentenheter.

Intäkter från andra källor

Figur 8 visar museernas intäkter från källor som inte är offentliga bidrag, fördelade på olika intäktsslag. Under 2025 stod entréavgifterna för 15 procent av museernas totala intäkter, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år.

Kategorin andra museer hade den största intäktsandelen från entréavgifter, 30 procent. Detta är en stor minskning jämfört med 2024, då andelen var 47 procent. Detta beror på att ett museum med mycket stora intäkter från entréavgifter inte medverkade i 2025 års undersökning (samma som nämndes ovan i avsnittet om intäkter från offentliga bidrag). Övriga museer som omfattas av museilagen hade en andel på 15 procent. På regionala museer utgjorde entréavgifterna 4 procent av de totala intäkterna, och på kommunala museer 7 procent. Motsvarande andel var 9 procent på övriga statliga museer och 22 procent på centrala museer. Sedan den 1 januari 2023, då den fria entrén på statliga museer avskaffades, har entréavgifternas andel av intäkterna ökat med 7 procentenheter för de centrala museerna.

Intäkter från försäljning stod för 6 procent av intäkterna totalt under 2025, vilket är en lika stor andel som 2024. Andra museer och övriga museer som omfattas av museilagen hade den största andelen intäkter från försäljning, med 15 respektive 19 procent av intäkterna. Andra museer fick alltså ungefär 45 procent av sina intäkter från försäljning och entréavgifter.

För regionala museer var den största intäktsandelen, utöver bidrag, uppdragsverk­samhet; denna stod för 12 procent av deras totala intäkter. Övriga intäkter utgjorde 4 procent av museernas totala intäkter under 2025. Avkastning från fonder och räntor stod för knappt 1 procent vardera av intäkterna totalt. För sponsring var andelen en knapp procent, och för donationer var den drygt en halv procent. Det kan dock noteras att sponsringen och donationerna utgör en noterbart större andel av intäkterna i varsin museikategori. Andra museer fick 4 procent av sina intäkter från sponsring, och övriga museer som omfattas av museilagen fick 8 procent av sina intäkter från donationer. I alla andra kategorier är dessa andelar runt eller mindre än 1 procent.

Figur 8. Intäkter från andra källor än offentliga bidrag per museikategori 2025, procent av totala intäkter
Figure 8. Revenue from sources other than grants by museum category 2025, percent of total revenue

Se tabell 21 i tabellbilagan för underlag till figuren. I denna figur redovisas dock procentsatserna utan avrundning.

Kostnader per kostnadsslag

Även uppgifterna om kostnader per kostnadsslag har samlats in från alla centrala museer och regionala museer samt stora museer. Dessa uppgifter presenteras i figur 9.

Fördelningen mellan kostnadsslagen var på det hela taget oförändrad under 2025 jämfört med 2024. Löpande kostnader, det vill säga kostnader för personal, lokal och andra verksamhetskostnader, utgjorde 94 procent av de totala kostnaderna (samma under 2024). Personalkostnader stod för ungefär hälften av museernas totala kostna­der, och andelen var som störst i kategorin regionala museer (58 procent). Personal­kostnader utgjorde 49 procent av de centrala museernas totala kostnader.

Lokalkostnader stod för 21 procent av museernas totala kostnader. Centrala museer, övriga statliga museer och kommunala museer hade störst andel lokalkostnader med 23 procent i varje kategori. Övriga museer som omfattas av museilagen redovisade den minsta andelen lokalkostnader med 9 procent. För regionala museer och andra museer utgjorde lokalkostnaderna 17 respektive 15 procent av de totala kostnaderna.

Andra kostnader (för verksamhet) utgjorde 22 procent av museernas totala kostnader under 2025.

Figur 9. Kostnader per kostnadsslag och museikategori 2025, procent av totala kostnader
Figure 9. Costs by type of costs and museum category 2025, percent of total costs

Se tabell 22 i tabellbilagan för underlag till figuren. I denna figur redovisas dock procentsatserna utan avrundning.

Personal

I detta kapitel redogörs för omfattningen av museernas personalresurser. Den redo­visas mestadels som antalet årsarbetskrafter. En årsarbetskraft är den arbetstid som motsvarar en heltidssysselsatt person under ett år (cirka 1 760 arbetstimmar). Om två personer arbetar halvtid under ett år motsvarar det alltså en årsarbetskraft. I årsarbets­krafter ingår anställda med lön i den egna organisationen, både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Även personer med stöd från Arbetsförmedlingen, där lönen betalas ut av museet, ingår. Om museet köper in tjänster/personal från en annan organisation räknas det dock inte som museets egen personal.

Stabilt totalt men olika utveckling i olika kategorier

I figur 10 visas det totala antalet årsarbetskrafter för alla museer. Under 2025 utför­des 5 918 betalda årsarbetskrafter på museerna – en ökning med 4 procent jämfört med 2024.

Figur 10. Avlönade årsarbetskrafter 2016–2025, antal
Figure 10. Paid full-time equivalents 2016–2025, number

Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 19 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Figur 11 visar utvecklingen 2016–2025 för antalet årsarbetskrafter inom de olika museikategorierna. Flest årsarbetskrafter utfördes vid centrala museer följt av regio­nala museer. Vid centrala museer fanns det 1 896 årsarbetskrafter 2025, vilket utgjorde 32 procent av alla årsarbetskrafter. Det är den största antalet årsarbetskrafter vid de centrala museerna som har uppmätts i Kulturanalys statistik. Regionala museer hade 23 procent av årsarbetskrafterna 2025, kommunala museer 21 procent och övriga museer 20 procent. Övriga statliga museer stod för 4 procent av alla årsarbets­krafterna på museerna. Det är också den museikategori som har minst antal museer.

Figur 11. Avlönade årsarbetskrafter per museikategori 2016–2025, antal
Figure 11. Paid full-time equivalents by museum category 2016–2025, number

Museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer har slagits ihop och redovisas tillsammans som övriga museer. Värdena i figuren är bortfallskompletterade. Se tabell 19 i tabellbilagan för underlag till figuren.

Utvecklingen i årsarbetskrafter skilde sig åt mellan museikategorierna. Ökningen jämfört med 2024 var som störst för kommunala museer, med hela 18 procent. Detta bör ses mot bakgrund av att mängden personal under 2024 var ovanligt låg. Därefter kom centrala museer med en ökning på 4 procent, och övriga statliga museer, som ökade med 3 procent. På regionala museer minskade antalet årsarbetskrafter med 1 procent och på övriga museer minskade den med 4 procent.

Förhållandet mellan de olika kategorierna har förändrats över tid. Fram till och med 2008 hade regionala museer det största antalet årsarbetskrafter. Därefter har centrala museer haft flest, med undantag för 2012 (se tabell 19 i tabellbilagan).

Fler kvinnor än män arbetar på museerna

Utöver frågan om antalet årsarbetskrafter får museerna även svara på hur fördel­ningen av årsarbetskrafterna ser ut uppdelat på kvinnor och män (tabell 6). År 2025 stod kvinnor för 63 procent av samtliga årsarbetskrafter och män för 37 procent. I samtliga museikategorier är andelen kvinnor större än andelen män.

Tabell 6. Könsfördelning av årsarbetskrafter per museikategori 2025, procent
Table 6. Gender balance of paid full-time equivalents by museum category 2025, percent

Den ideella arbetskraften

Den statistik som har presenterats hittills gäller avlönad arbetskraft. Museernas verk­samhet bedrivs dock även genom ideellt arbete. De ideella insatserna är vanligast på museer med mindre än en årsarbetskraft, men även stora museer har ibland ideellt arbetande personer.

Under 2025 rapporterade museerna ideellt arbete totalt motsvarande 281 årsarbets­krafter. Detta resultat har inte bortfallskompletterats. Under 2025 utfördes 77 procent av det rapporterade ideella arbetet på andra museer.

Organisationsform

Nedan redovisas museerna efter organisationsform. Ett museum kan till exempel ha en regional huvudman, men drivas som stiftelse. I så fall är museikategorin regionala museer, medan organisationsformen är stiftelse.

Tabell 7 visar att de flesta centrala museer och övriga statliga museer drivs som myndigheter, medan några drivs som stiftelser, ideella föreningar eller företag. Organisationsformen för regionala museer är oftast stiftelse eller regional verksam­het, men företag och ideella föreningar förekommer också. De allra flesta kommunala museer drivs som kommunal verksamhet, men ett fåtal drivs som stiftelser, företag eller ideella föreningar. De flesta övriga museer som omfattas av museilagen drivs som ideella föreningar eller stiftelser. Bland andra museer är ideell förening den vanligaste organisationsformen, följt av stiftelse och företag.

Tabell 7. Museernas organisationsform per museikategori 2025, antal
Table 7. The museums’ organisation form by museum category 2025, number

Små museer och botaniska trädgårdar

Museer med mindre än en årsarbetskraft, som får en kortare enkät med mindre detaljerade frågor, har ett stort bortfall (40 procent för 2025) och kvaliteten på inlämnade uppgifter är oftare osäker. Därför särredovisas dessa museer i ett eget kapitel och ingår inte i den officiella statistiken. Majoriteten av museer med mindre än en årsarbetskraft är små museer som sköts av helt ideella krafter. Nästan 75 procent av de svarande har organisationsformen ideell förening.

Botaniska trädgårdar och arboreta ingår sällan i andra länders statistiska redovis­ningar av museer. Att särredovisa gruppen förenklar därför internationella jämförelser.

Nedan presenteras statistik för museer med mindre än en årsarbetskraft och bota­niska trädgårdar och arboreta gällande antal besök, årsarbetskrafter, ekonomi samt samlingarnas inriktning. Uppgifterna gäller rapporterade värden, och har alltså inte bortfallskompletterats.

I 2025 års undersökning svarade 295 museer med mindre än en årsarbetskraft och 6 botaniska trädgårdar och arboreta på minst en av frågorna som gäller besök, ekonomi eller årsarbetskrafter (se tabell 12 i bilaga 1).

Samlingarnas inriktning

I tabell 8 presenteras museernas inriktning på sina samlingar. Av de små museerna hade 113, eller 38 procent, arbetslivsmuseum som huvudsaklig inriktning; de är alltså museer som berättar om ett yrke eller en arbetsplats med huvudsaklig inriktning på industrisamhällets kulturarv. Omkring 31 procent, eller 92 museer, hade lokal­historia och hembygd som huvudsaklig inriktning.

Nästan alla inriktningar finns representerade i gruppen museer med mindre än en årsarbetskraft. Saknas gör bara botanisk trädgård och arboretum samt djurpark och akvarium.

Tabell 8. Samlingarnas huvudsakliga inriktning på små museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2025, antal
Table 8. The main focus of collections at small museums and botanical gardens and arboreta 2025, number

Besök

Av tabell 9 framgår att det under 2025 gjordes cirka 1,2 miljoner besök på botaniska trädgårdar och arboreta. På museer med mindre än en årsarbetskraft gjordes cirka 938 000 besök. Det är avsevärt fler än som rapporterades 2024, vilket delvis beror på att antalet svarande museer har ökat under 2025.

Tabell 9. Besök på svarande små museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2024–2025, antal
Table 9. Visits at responding small museums and botanical gardens and arboreta 2024–2025, number

Rapporterade men inte bortfallskompletterade uppgifter.

Intäkter och kostnader

I tabell 10 redovisas totala intäkter och kostnader. De samlade intäkterna för museer med mindre än en årsarbetskraft uppgick 2025 till drygt 51 miljoner kronor, och kostnaderna uppgick till knappt 47 miljoner kronor. Botaniska trädgårdar och arboreta hade intäkter på knappt 104 miljoner kronor och kostnader på drygt 104 miljoner kronor.

Tabell 10. Totala intäkter och kostnader för svarande museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2025, tusentals kronor och antal
Table 10. Total revenues and costs for responding small museums and botanical gardens and arboreta 2025, SEK thousands and number

Rapporterade men inte bortfallskompletterade uppgifter.

Årsarbetskrafter och ideellt arbete

År 2025 lämnade 255 museer med mindre än en årsarbetskraft uppgifter om antalet årsarbetskrafter. Totalt redovisades 12 betalda årsarbetskrafter. Samtidigt rapporte­rade dessa museer cirka 453 000 ideellt arbetade timmar, eller 271 årsarbetskrafter. Det var sammanlagt 256 små museer som rapporterade uppgifter om ideellt arbete.

Botaniska trädgårdar och arboreta rapporterade 111 betalda årsarbetskrafter. De hade även knappt 1 årsarbetskraft av ideellt arbete.

Dessa uppgifter är inte bortfallskompletterade. För en mer fullständig uppskattning av hur mycket ideellt arbete som sker på museerna i Sverige under ett år, se Myndigheten för kulturanalys (2025b).

Tabell 11. Betalda årsarbetskrafter på svarande små museer och botaniska trädgårdar och arboreta 2024–2025, antal
Table 11. Paid full-time equivalents at responding small museums and botanical gardens and arboreta 2024–2025, number

Rapporterade men inte bortfallskompletterade uppgifter.

Referenser

ISO 18461:2016. International Museum Statistics.

Myndigheten för kulturanalys. 2022. Museer 2021. Kulturfakta 2022:2. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys. 2025a. Museer 2024. Kulturfakta 2025:3. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

Myndigheten för kulturanalys. 2025b. Ideellt arbete på museer 2024. Faktablad 2025:4. Göteborg: Myndigheten för kulturanalys.

SFS 2017:563. Museilag.

Bilaga 1. Om statistiken

Den officiella statistiken om museer är baserad på en enkätundersökning av svenska museer som genomförs årligen. Detta avsnitt redogör för vilka som ingår i popula­tionen för denna undersökning, vilka som besvarar undersökningen, samt vad för slags frågor som ställs. Här redovisas även Kulturanalys definition av ett museum, vilka museikategorier som används, vilka som har fått utskick om att delta i under­sökningen, samt svarsfrekvenser.

Museerna har i årets undersökning haft möjlighet att korrigera eller komplettera saknade uppgifter för perioden 2020–2024 om antal besök, antal årsarbetskrafter, totala intäkter och totala kostnader. Dessutom bortfallskompletteras en del uppgifter bakåt med hjälp av nya uppgifter. Detta innebär att uppgifter för tidigare år kan ha förändrats i årets statistik, jämfört med tidigare publikationer.

Kulturanalys har ansvarat för den officiella statistiken om museer sedan 2012. Innan dess låg ansvaret hos Statens kulturråd.

Definitionen av ett museum

Kulturanalys definition utgår från den definition av vad ett museum är som finns formulerad i Sveriges museilag (2017:563):

2 § Med ett museum avses i denna lag en institution som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.

Statistiken ska innefatta alla verksamheter som omfattas av definitionen, med några undantag som beskrivs i nästa avsnitt.

Målpopulationen

När Kulturanalys tar fram den officiella statistiken utgår vi från ovan nämnda definition.

Till definitionen av målpopulationen hör också följande undantag: I den officiella statistiken ingår enbart museer där museiverksamheten kan redovisas separat. Att museiverksamheten inte alltid kan särredovisas beror på att en del anläggningar (till exempel kulturhus) innehåller flera olika konst- och kulturområden, och bedriver verksamheten integrerat.

I den officiella statistiken ingår inte heller botaniska trädgårdar och arboreta, eller museer med mindre än en årsarbetskraft (små museer). Dessa båda kategorier redo­visas i stället separat i slutet av rapporten, utanför den officiella statistiken.

Verksamheter som får utskick

Enkätundersökningen skickas till alla verksamheter som Kulturanalys bedömer är eller skulle kunna vara museer. Enkäten inleds med ett antal frågor som klarlägger om verksamheten ska ingå i undersökningen.

Kulturanalys bedriver ett kontinuerligt arbete för att få fram en så heltäckande för­teckning över museer i Sverige som möjligt. Majoriteten av de museer som tillförts på senare år har dock visat sig vara museer med mindre än en årsarbetskraft. Sådana museer ingår alltså inte i den officiella statistiken. År 2013 tillkom ett stort antal museer från Stiftelsen Arbetets museums databas över arbetslivsmuseer. Året därpå tillkom ytterligare museer från Tillväxtverkets besöksmålsdatabas.

För insamlingsåret 2019 bytte Kulturanalys insamlingsverktyg. Inför övergången gjordes en större översyn av museipopulationen. Bland de museer som inte flyttades över till det nya systemet, och därmed inte fick enkäten, fanns museer som saknade korrekta och aktuella kontaktuppgifter och museer som aldrig tidigare svarat på enkäten. Inför 2022 och 2023 års insamlingar gjordes en ny översyn, som bland annat ledde till att en del av dessa museer återfördes till undersökningen.

Verksamheter som uppfyller museidefinitionenoch kan särredovisas

Enkäten inleds som sagt med frågor som ska fastställa om en verksamhet uppfyller museilagens definition av ett museum, samt om de kan särredovisa sin verksamhet.

Museilagens definition bryts ned till fyra frågor (se nedan), och svaren på frågorna används sedan för att avgöra vilka museer som ska besvara enkäten.

Verksamheter som svarat nej på någon av frågorna ingår inte i denna rapport. Det gäller alltså verksamheter som inte har öppet för allmänheten (inklusive museer som haft tillfälligt stängt under hela året) (fråga 1), som saknar regelbundna öppettider (fråga 2), som inte har några samlingar (fråga 3) eller som inte bedriver någon peda­gogisk verksamhet (fråga 4).

Tillfrågade och svarande museer

Figur 12 visar relationen mellan verksamheter som fått Kulturanalys utskick, verk­samheter som sedan tillfrågats om att besvara enkäten, och de verksamheter som till sist svarat på enkäten.

Om verksamheten uppfyller Kulturanalys museidefinition och kan särredovisa sin verksamhet räknas de som ”tillfrågade museer” och får besvara fler frågor. I denna grupp ingår även de verksamheter som inte svarat på enkäten detta år, men som har förts till en museikategori utifrån svar från tidigare år.

Figur 12. Verksamheter som fått utskicket, samt tillfrågade och svarande museer 2025, antal
Figure 12. Organizations included in the circular, and surveyed and responding museums 2025, number

För att sedan räknas till ”svarande museer” måste museet ha svarat på minst en av frågorna om intäkter, kostnader, besök eller årsarbetskrafter.

I tabell 12 nedan visas antalet tillfrågade och svarande museer för 2024 och 2025. I tabell 14 i tabellbilagan finns en mer utförlig redovisning av hur museerna svarade för 2025. I tabell 15 i tabellbilagan finns en tidsserie om svarandet för perioden 2003–2025.

Tillfrågade museer

Det totala antalet verksamheter som fick utskicket var 1 524. Av dessa var 496, eller 32 procent, verksamheter som inte uppfyllde museidefinitionen, inte kunde särredo­visa sin verksamhet, eller aldrig har besvarat utskicket. Dessa finns redovisade i tabell 14 i tabellbilagan under rubriken Övertäckning och i kategorin Okategoriser­bara verksamheter.

I 2025 års undersökning uppfyllde 1 028 verksamheter museidefinitionen samt kunde särredovisa sin verksamhet. De tillfrågades därmed om att besvara enkäten. Antalet tillfrågade var 22 fler än 2024. Detta berodde på att en del nya museer lades till inför årets undersökning.

Av dessa 1 028 museer hade 531 museer någon gång haft mer än en årsarbetskraft. Det är dessa som ingår i målpopulationen. Därutöver tillfrågades 488 museer med mindre än en årsarbetskraft och 9 museer i kategorin botaniska trädgårdar och arboreta.

Tabell 12. Verksamheter som tillfrågats och svarat per museikategori 2024–2025, antal och svarsfrekvens
Table 12. Surveyed and responding organizations by museum category 2024–2025, number and response rate

Svarande museer

Av de 531 museer som uppfyllde samtliga kriterier för att ingå i den officiella stati­stiken, svarade 371 museer, vilket innebär en svarsfrekvens på 70 procent. Det är dessa som återfinns i museikategorierna 1–6 i tabell 12. Bland dessa museikategorier var svarsfrekvensen 100 procent för centrala museer och 95 procent för regionala museer. Därefter kom övriga statliga museer med en svarsfrekvens på 93 procent. Inom kategorierna kommunala museer och övriga museer som omfattas av musei­lagen var andelen svarande 79 respektive 68 procent. Museikategorin med lägst svarsfrekvens var andra museer där 59 procent av de tillfrågade svarade på enkäten.

Svarsfrekvensen bland museer med mindre än en årsarbetskraft och botaniska trädgårdar och arboreta var 65 procent 2025. Det är samma som 2024. Att dessa kategorier har lägre svarsfrekvens jämfört med övriga museikategorier kan bero på verksamheternas små resurser, svarsvilja eller att Kulturanalys saknar aktuella kontaktuppgifter. Kulturanalys arbetar kontinuerligt med att öka svarsfrekvensen, och särskilt i dessa kategorier.

Tillfälligt stängda museer

Av museerna i de åtta museikategorierna i tabell 12 var 25 tillfälligt stängda under hela året 2025. Detta är 5 fler än under 2024 (Myndigheten för kulturanalys 2025a, s. 37). Under pandemiåren 2020 och 2021 var antalet betydligt större (Myndigheten för kulturanalys 2022, s. 37). De klart flesta av de tillfälligt stängda museerna återfinns i kategorin museer med mindre än en årsarbetskraft (20). Övriga fanns i kategorierna kommunala museer (1), centrala museer (1, Östasiatiska museet) och andra museer (2).

Olika antal frågor beroende på storlek på museet

Olika museer som har besvarat enkäten har fått olika många frågor. Museer med mer än en årsarbetskraft samt botaniska trädgårdar och arboreta har fått fler och mer detaljerade frågor än museer med mindre än en årsarbetskraft. Därtill har centrala museer och stora museer (museer med minst 10 årsarbetskrafter) fått ytterligare frågor om intäkter efter intäktsslag, kostnader efter kostnadsslag, årsarbetskrafter efter kön och verksamhet (utställningar och publika aktiviteter).

I kategorierna övriga statliga museer och regionala museer har majoriteten museer fått alla frågor. Ungefär vart tredje museum inom kategorin kommunala museer har fått samtliga frågor. Däremot har endast ett fåtal inom kategorin andra museer fått alla frågor, eftersom många museer i den kategorin har mindre än 10 årsarbetskrafter.

Museer med mindre än en årsarbetskraft har bara fått frågor på en övergripande nivå, såsom totala intäkter, kostnader, årsarbetskrafter och besök. Dessa museer är jämte botaniska trädgårdar och arboreta inte en del av den officiella statistiken, utan presenteras i en separat del av rapporten.

Korrigering av tidigare lämnade uppgifter

I undersökningen ges museerna möjlighet att ändra eller komplettera tidigare rappor­terade värden för variablerna besök, årsarbetskrafter, intäkter och kostnader. Detta innebär att datakvaliteten successivt förbättras men samtidigt att tidigare publicerade tidsserier förändras för varje ny undersökning. Värdena för specifika år kan därför variera mellan publikationer och år.

I årets undersökning har 9 procent av de svarande museerna korrigerat eller kom­pletterat tidigare uppgifter för perioden 2020–2024.

Bortfallskomplettering

Kulturanalys strävar efter att museistatistiken ska vara en totalundersökning, det vill säga att alla verksamheter som uppfyller museilagens definition av ett museum ska ingå i undersökningen. I praktiken är det dock omöjligt att få in alla uppgifter från samtliga museer, utan det kommer att uppstå bortfall. För att ändå kunna skatta de årliga totalvolymerna för vissa variabler använder Kulturanalys bortfallskomplette­ring genom imputering. Imputering innebär att saknade data beräknas med hjälp av andra data man har tillgång till. Utan imputering skulle volymerna underskattas.

I statistiken presenteras totalvolymer med imputerade värden för variablerna antal besök, antal årsarbetskrafter, samlade intäkter och samlade kostnader. För övriga summor görs ingen bortfallskomplettering. I de fallen är också populationen betydligt snävare och bortfallet mycket mindre. Statistik baserad på andelar är inte bortfalls­kompletterad. Inga uppgifter om enskilda museer är imputerade värden. För den statistik som inte ingår i den officiella statistiken görs ingen bortfallskomplettering.

I flera tabeller med bortfallskompletterade värden har museikategorierna övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer slagits ihop till kategorin övriga museer.

Bortfallskompletteringen går till på följande sätt:

För varje museikategori och år beräknas en årsförändring, det vill säga hur många procent (till exempel) antalet besök förändrades jämfört med föregående år. För detta syfte används summan av alla besök för de museer där vi har observerade värden för båda åren.

Sedan används detta procenttal för att få fram värden där vi har värden för det före­gående året, men saknar det för det aktuella året. Det imputerade värdet räknas fram genom att så många procent dras av eller läggs till från föregående års värde, som besöken i museikategorin som helhet har förändrats. Om det saknas värden flera år i rad, görs den här proceduren om flera gånger. Det betyder att värden som imputera­des till ett år i sin tur kan ligga till grund för en imputering till året därefter, då i kombination med en årsförändring som räknats fram utifrån de observerade värden som finns tillgängliga för detta år.

Samma årsförändringar räknas också fram utifrån nästkommande år, så att värden kan fyllas i bakåt på motsvarande sätt för de museer vars första värde är från efter 2003.

I övrigt följer imputeringen följande principer:

• Om museet aldrig har lämnat någon uppgift för en variabel, görs ingen imputering för den variabeln.
• Kategorin centrala museer imputeras inte. Denna kategori har dock relativt fullständiga värden över hela tidsserien.
• Kategorierna museer med mindre än en årsarbetskraft samt botaniska trädgårdar och arboreta ingår inte i den officiella statistiken, och följaktligen inte heller i de imputerade tidsserierna.

Kulturanalys bedömer att denna metod ger en god skattning av totalvolymerna för museer med mer än en årsarbetskraft.

En högre andel inrapporterade svar ger en lägre grad av imputering och därmed också en säkrare skattning. I tabell 13 anges hur stor andel av det totala värdet för respektive år som är baserad på rapporterade värden. Av utrymmesbrist anges bara de senaste 10 åren. För uppgifter om samtliga år från 2003, se samma tabell i tabell­bilagan. Andelen är som lägst för kategorin övriga museer för samtliga variabler. Den bedöms dock vara tillräckligt hög för att precisionen i skattningarna ska vara tillfredsställande.

Tabell 13. Andel av det totala värdet baserad på inrapporterade värden per museikategori och variabel 2016–2025, procent
Table 13. Proportion of total values based on reported values by museum category and variable 2016–2025, percent

Klassificeringar och begrepp

I denna del förklaras de typologier och begrepp som statistiken är uppbyggd kring.

Museikategorier

I statistiken delas museerna in i åtta olika museikategorier – se förteckning nedan. Sedan 2019 års insamling har kategorin övriga museer^[1] delats upp i två museikatego­rier: övriga museer som omfattas av museilagen och andra museer.

Syftet med de nya kategorierna är att kunna skilja alla museer som omfattas av museilagen, kategorierna 1–5, det vill säga museer som har offentlig huvudman eller där stat, kommun eller region har utsett mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan (1 §, punkt 4 i museilagen), från andra museer som uppfyller museilagens definition men inte omfattas av lagen (kategori 6). Musei­kategorierna 1–6 ingår i den officiella statistiken. Kategori 7–8 presenteras i ett separat avsnitt av rapporten.

I tabell 14 och 15 i tabellbilagan redovisas även kategorin okategoriserbara verk­samheter. Detta är verksamheter som vi har mycket lite eller ingen information om, och där vi ofta inte har kunnat avgöra om eller var verksamheten ska ingå i statistiken. Dessa ingår inte i någon av de andra tabellerna som redovisas i rapporten.

Samlingarnas inriktningar

När museerna tillfrågas om inriktningen på sina samlingar får de välja mellan 14 alter­nativ. Denna klassificering är inspirerad av kategoriseringen av museer i den inter­nationella standarden för museistatistik, ISO 18461:2016.

Besök

Kulturanalys använder två olika besöksbegrepp i sin statistik: anläggningsbesök och verksamhetsbesök. Skillnaden mellan dem förklaras nedan.

För vissa museer är det stor skillnad mellan antalet anläggnings- och verksamhets­besök. Om ett museum exempelvis har en populär restaurang tenderar anläggnings­besöken att bli betydligt fler än verksamhetsbesöken. I statistiken används framför allt anläggningsbesök för att skatta museernas totala besöksvolym (figur 2 eller tabell 16 i tabellbilagan). Verksamhetsbesök används om museet inte har redovisat anlägg­ningsbesök. Om ingen uppgift om besök finns för det året sker imputering.

Bakgrunden till att Kulturanalys använder två olika besöksbegrepp är att museerna har olika möjligheter att räkna sina besökare. För de museer som har entréavgifter kan antalet besökare ofta tas direkt ur kassasystemet, men de som har fri entré behöver använda sig av automatiska besöksräknarsystem.

Besöksräkning är också en resursfråga. Mindre museer har ofta något manuellt system, medan en automatiserad utrustning är vanligare på större museer. Somliga museer använder en enkel uppskattning av antalet museibesök. Att museerna har olika metoder för att räkna besök eller att de byter metod, kan tänkas skapa en del osäkerheter i statistikens jämförbarhet över tid.

Årsarbetskrafter

Begreppet årsarbetskraft används för att kunna summera den totala mängden personal som arbetar vid museerna.

En årsarbetskraft är den arbetstid som motsvarar en heltidssysselsatt person under ett år, närmare bestämt 1 760 arbetstimmar. Om två personer arbetar halvtid under ett år motsvarar det alltså en årsarbetskraft.

I antalet avlönade årsarbetskrafter ingår anställda med lön i den egna organisationen, både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Det ingår även personer med stöd från Arbetsförmedlingen, där lönen betalas ut av museet. Om museet köper in tjänster/­personal från en annan organisation räknas det dock inte som museets egen personal.

Fotnoter

1. Övriga museer innefattade museer där ingen offentlig instans har huvudmannaskap. Övriga museer kan ha bidrag från en offentlig instans. ↑