Kulturdeltagandet är högt bland barn och unga, men det finns skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar, visar en ny nationell kulturvaneundersökning om barns och ungas kulturaktiviteter från Myndigheten för kulturanalys.  

Sverker Härd, Myndighetschef för Myndigheten för kulturanalys, kommenterar rapporten:

– Kulturpolitiken ska särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Det är den största kulturvaneundersökningen i sitt slag på många år i Sverige och vi kan nu visa i vilken utsträckning barn och unga deltar i kulturaktiviteter. Rapporten är viktig eftersom den visar i vilken mån barn och ungas tillgång till och delaktighet i kulturlivet idag skiljer sig åt mellan olika grupper. Undersökningen ger oss också en fingervisning om vilka motiv och hinder som finns för barns och ungas kulturdeltagande.

Föräldrarnas utbildningslängd påverkar barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter. Barn och unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning går mer på museum och konstutställningar. De spelar i högre grad musikinstrument och roll-/brädspel och deltar i musik-/kulturskola. Dessa barn läser också mer böcker, dagstidningar och andra former av tidningar i högre utsträckning än barn som har föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning.

Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar. De besöker i högre grad teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar. Flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar; däremot finns det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar.

Lika många flickor som pojkar spelar mobilspel eller roll-/brädspel, men pojkar spelar mobilspel oftare än flickor. Könsskillnaderna är stora för dator- och tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent).

Yngre barn deltar mer i kulturaktiviteter än äldre. Barn i årskurs 5 går mer på museum, teater, musikal eller dansföreställning än unga i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Att skriva egna berättelser och andra skapande aktiviteter är också vanligare bland de yngre barnen. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.

Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader mellan barn och unga med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som deltar i musik-/kulturskola.

Barns och ungas kulturaktiviteter presenterar resultaten från en nationell enkätundersökning om kulturaktiviteter i årskurserna 5 och 8 samt gymnasiets årskurs 2. Undersökningen genomfördes våren 2017 och handlar om i vilken utsträckning barn och unga deltar i kulturaktiviteter på fritiden.

Kulturaktiviteterna delas upp i besöksaktiviteter till kulturinstitutioner, eget skapande, att spela spel, att fotografera och filma, delta i musik-/kulturskola eller liknande verksamhet, läsning och biblioteksbesök, kulturaktiviteter via media samt kulturellt förenings- och samhällsdeltagande. Vidare undersöks skillnader i kulturaktiviteter i förhållande till ålder, kön, föräldrars utbildning och utländsk bakgrund.

Rapporten Barns och ungas kulturaktiviteter kan laddas ner här.