Crowdfunding som alternativ finansieringsmodell inom kulturlivet har fått mycket uppmärksamhet. Inte minst av regioner som etablerat regionala kulturfonder på crowdfundingplattformar. Det finns stora förhoppningar om att crowdfunding ska skapa nya finansieringsvägar, särskilt för den oetablerade kulturskaparen. Samtidigt är det inte en patentlösning som kan eller bör ersätta andra former av finansiering. Det visar en omvärldsanalys av crowdfunding gjord av Myndigheten för kulturanalys.
– Visst skapar crowdfunding nya möjligheter för kulturskapare att hitta finansiering och att marknadsföra sig själva. Men det ställs stora krav på den som vill lyckas med sin crowdfundingkampanj. Mycket tyder på att det är kulturskapare med stora sociala nätverk och som är skickliga att kommunicera med digital teknik som lyckas. Något som kanske inte passar alla kulturskapare lika bra, säger Karolina Windell, utredare på Myndigheten för Kulturanalys.
Från regionalt håll uttrycks förhoppningen om ett maktskifte från topp till gräsrotsnivå, som innebär att medborgarna får vara delaktiga i beslutsprocessen om kulturlivets utformning. Omvärldsanalysen pekar dock på vikten av att utreda vilka aktörer som deltar i och gynnas av crowdfunding.
Omvärldsanalysen visar också att det finns en oro för att crowdfunding inte på allvar kommer att få fäste i Sverige, då det saknas en stark donationskultur som den i exempelvis anglosaxiska länder. I dag finns det runt 450 crowdfundingplattformar i världen. USA, Storbritannien och Nederländerna har flest plattformar. Sverige har två plattformar: FundedByMe.com och crowdculture.se.
Omvärldsanalysen Jakten på medborgarfinanseringen: en omvärldsanalys av crowdfunding finns att ladda ner här.