Digitaliseringens möjligheter för ökat deltagande, interaktivitet och medskapande i kulturlivet framhävs inom både forskning och nordisk kulturpolitik. Men det finns också forskning som problematiserar digitalisering som demokratiserande kraft. Detta framkommer i Kulturanalys Nordens nya kunskapsöversikt som har fokus på digitaliseringen inom kulturarvsområdet och på AI-utvecklingen påverkan på kulturområdet.
I den nya kunskapsöversikten Digitalisering inom kultursektorn diskuteras vilka konsekvenser den pågående digitaliseringsprocessen får för minnesinstitutioner såsom till exempel museer, bibliotek, arkiv. Ett annat fokus är vad artificiell intelligens (AI) innebär för kulturskapares och kulturpolitikens förutsättningar.
Forskningen pekar på en rad positiva aspekter av digitaliseringen, exempelvis nya möjligheter att uppleva kulturarv och ökade möjligheter till interaktivitet och medskapande. Men det faktum att digitaliseringen har medfört nya möjligheter att dokumentera, lagra och förmedla kulturarv garanterar inte i sig ökad delaktighet eller relevans. Dessutom belyser forskning att digitalisering inte nödvändigtvis ruckar på samband mellan socioekonomiska faktorer och kulturdeltagande.
De nordiska ländernas kulturpolitik har i relation till digitaliseringen fokuserat på möjligheter till invånares ökade deltagande. Men kulturpolitiken har också fokuserat på digitaliseringens risker i relation till upphovsrätt samt förutsättningarna för de mindre nordiska språken på digitala internationella plattformar.
– Digitala plattformar har blivit centrala för kulturens infrastruktur och förändrade kulturvanor i de nordiska länderna. Plattformars policies och automatiserade rekommendationssystem påverkar potentiellt kulturens innehåll och spridning. Detta innebär nya kulturpolitiska utmaningar i och med att ett fåtal globala plattformsföretag dominerar marknaden, och då dessa företags prioriteringar inte nödvändigtvis sammanfaller med de nordiska ländernas kulturpolitiska mål, säger Anna Gavanas, utredare för Kulturanalys Norden.
Konstnärers och kulturskapares villkor gynnas delvis av digitala möjligheter att skapa och sprida konstnärligt och kulturellt innehåll. Samtidigt varnar forskningen för negativa konsekvenser för kulturskapares möjligheter till försörjning. AI-utvecklingen har medfört att de nordiska ländernas kulturpolitik behöver ta ställning till risker för kulturskapares upphovsrätt och försörjning. I förlängningen innebär detta att följa och ta ställning till frågor kring relationen mellan kulturskapares kreativitet, AI och konstnärlig kvalitet.
Kunskapsöversikten kommer att presenteras och diskuteras vid seminariet Digitalisering och kulturens förändrade förutsättningar: fokus på AI och kulturarv vid den kulturpolitiska plattformen Folk och Kultur den 6 februari kl. 16.30 i Eskilstuna. Läs mer här
Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. Vi finns hos Myndigheten för kulturanalys.
Läs mer om Kulturanalys Norden
- Anna Gavanas
- Utredare, analytiker
- Telefon: Telefon: 031-395 20 09
- E-post