De nordiska ländernas kulturpolitik har över tid förändrats mot att i större utsträckning betona privat kulturfinansiering. Samtidigt finns både likheter och skillnader i ländernas konkreta politik och i vilken utsträckning privat finansiering förekommer på kulturområdet. Detta framkommer i en kunskapsöversikt som Kulturanalys Norden publicerar idag.
– En tydlig skillnad gäller förekomsten av stiftelser som fördelar pengar till kulturändamål. Sådan finansiering är särskilt stor i Danmark, vilket exempelvis bidrar till att danska museer har en större andel privat finansiering. Sverige har å sin sida en mindre finansiering från stiftelser, även jämfört med Finland och Norge, säger Pelle Amberntsson, utredare på Kulturanalys Norden.
När det gäller sponsring av kultur är denna av relativt liten betydelse i Norden, visar kunskapsöversikten Privat kulturfinansiering i Norden. I Norge finns visserligen en betydande sponsring av festivaler, men när det gäller traditionella kulturformer är intäkterna från sponsring små och trenden förefaller negativ snarare än positiv. På museiområdet och scenkonstområdet, som kunskapsöversikten har ett särskilt fokus på, är entré och biljettintäkter ofta en central privat intäktskälla. Detta rimmar väl med att hushållens kulturutgifter utgör en viktig del av den privata kulturfinansieringen i Norden.
Skillnader och likheter i politik och åtgärder
När det gäller den politiska utvecklingen visar kunskapsöversikten att samtliga nordiska länder har börjat betona vikten av privat finansiering på kulturområdet. Samtidigt finns skillnader i vilken utsträckning länderna genomfört konkreta politiska åtgärder.
– Danmark har i större utsträckning infört avdrag för donationer från företag och i Norge fanns det mellan 2014 och 2021 ett matchningssystem där kulturverksamheter som erhöll donationer från privata aktörer fick extra ekonomiskt stöd från staten. I Finland avser man nu att införa större avdragsmöjligheter medan både matchningssystem och ökade avdragsmöjligheter för gåvor och donationer just nu utreds i Sverige, säger Pelle Amberntsson, utredare på Kulturanalys Norden.
Utvecklingen mot att betona ökad privat kulturfinansiering är dock inte entydig utan också beroende av regering. Exempelvis avslutade den då nytillträdda norska regeringen matchningssystemet 2022 med hänvisning till att det ledde till geografisk snedfördelning av kulturpolitiska medel och att offentliga medel inte ska användas till att gynna verksamheter som är duktiga på att attrahera privata finansiärer. Samtidigt hänvisas från politiskt håll i de nordiska länderna till både konstnärlig frihet och ökad mångfald som skäl för att öka inslagen av privat finansiering på kulturområdet.
Forskning och utredningar pekar på både möjligheter och risker
I forskning och utredningar lyfts både potentiella för- och nackdelar fram med ett ökat fokus på privat kulturfinansiering. Vilka konsekvenserna blir beror bland annat på hur den offentliga och samlade kulturfinansieringen utvecklas och hur man från politikens håll tänker sig balansen mellan offentlig och privat finansiering. Kulturanalys Norden betonar därför behovet av olika överväganden från politikens sida.
– De nordiska ländernas kulturpolitik har länge präglats av ett antal kärnvärden som kretsar kring betydelsen av konstnärlig frihet, kulturell mångfald och allas möjligheter att delta i kulturlivet. Ett ökat fokus på privat kulturfinansiering inbegriper både potentiella möjligheter och risker i relation till dessa kärnvärden. Detta lyfter vi fram i kunskapsöversikten, säger Malin Weijmer, verksamhetssamordnare för Kulturanalys Norden.
Kunskapsöversikten Privat kulturfinansiering i Norden bygger på akademisk forskning, utredningar och statistik om privat kulturfinansiering. Dessutom sammanställs politikens utveckling utifrån relevanta policydokument i länderna. Kunskapsöversikten är inriktad mot konst- och kulturområden som är i fokus för kulturpolitiken och finns att läsa nedan. Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.
-
Kontakt
- E-post: norden@kulturanalys.se