Flernivåstyrning är ett viktigt inslag i kulturpolitiken i samtliga nordiska länder och på alla nivåer riktas offentliga stöd mot att på olika sätt främja kulturskapares villkor och allas deltagande i kulturlivet. Hur finansiering inom nationella stödsystem, som utöver den statliga nivån inkluderar kommuner och i vissa länder även regioner, samspelar med de stödsystem som ryms inom nordiska samarbeten har det hittills funnits lite kunskap om.
I en ny forskarantologi från Kulturanalys Norden, Nordic funding for the arts and culture, analyseras samspelet mellan den nordiska och nationella ansökningsbaserade finansieringen av kulturprojekt. Sammantaget visar analysen att den nordiska finansieringen kompletterar den nationella, genom att bidra till gränsöverskridanden mellan kulturskapare och kulturorganisationer i olika nordiska länder samt mellan olika konstområden.
Kulturpolitiken har över de senaste 50 åren etablerat sig som självständiga och relativt stabila politikområden i de nordiska länderna, med stark koppling till en gemensam nordisk välfärdsmodell. Den offentliga finansieringen av kultur utgör här en grundbult men det finns olika nationella förutsättningar för hur offentlig finansiering på nordisk nivå och på europeisk nivå kan bli kompletterande inslag. Genom att följa ansökningar om nordisk stödgivning till kulturprojekt under 2022 analyserar medverkande forskare samspelet mellan i första hand de nordiska finansiärerna och respektive nationell kontext.
– Resultaten visar att den nordiska kulturfinansieringen kompletterar den nationella genom att anpassas till och förstärka olika perspektiv i respektive land. Exempel som lyfts fram i antologin är större geografisk spridning av kulturprojekt inom Island, ökad internationalisering i Finland och fler multidisciplinära projekt i Danmark. Ett intressant resultat är också att EU inte framstår som en viktig medfinansiär i ansökningar om nordiskt kulturstöd. För att avgöra om dessa resultat speglar ett mer stabilt mönster krävs dock analys av data över en längre tidsperiod, säger Jenny Johannisson, extern redaktör för antologin och forskare vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Bibliotekshögskolan i Borås.
De offentliga stödsystemen för konst och kultur på nationell, nordisk och europeisk nivå är i hög grad riktade mot samstämmiga mål: att främja villkoren för professionellt konstnärligt skapande och att möjliggöra allas deltagande i kulturlivet. Att tillhandahålla ansökningsbaserat stöd till enskilda kulturskapare och kulturorganisationer är ett viktigt redskap för att nå dessa mål.
– Den samstämmighet som identifieras rörande kulturpolitiska mål och stöd skapar utrymme för beslutsfattare att se över hur de olika nivåerna kan främja åtgärder som aktivt stödjer varandra inom deras olika finansieringssystem. En djupare förståelse för växelverkan mellan olika finansieringskällor kan potentiellt förbättra kulturpolitiken på alla nivåer och antologin utgör här ett viktigt kunskapsunderlag, säger Malin Weijmer, verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.
Forskarantologin är en fristående fortsättning på tidigare nordisk forskningsantologi om offentlig kulturfinansiering och möjliggör en fördjupad analys kring samspel mellan olika finansieringskällor för konst och kultur i de nordiska länderna. Den tidigare nordiska forskarantologin om offentlig kulturfinansiering, Cultural policy in the Nordic welfare states, finns att läsa här.
Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. Vi finns hos Myndigheten för kulturanalys.
Läs mer om Kulturanalys Norden
- Malin Weijmer
- Utredare, analytiker, verksamhetssamordnare Kulturanalys Norden
- Telefon: 031-395 20 13
- E-post