Ökad privat finansiering av kultur kan skapa förutsättningar för mer kultur och ett bredare utbud, men kan också leda till kortsiktighet, fokus på viss typ av kultur och till konstnärlig och kulturell anpassning. I det fall regeringen önskar se en ökad privat kulturfinansiering behövs en långsiktig strategi som tar hänsyn till kulturverksamheters olika förutsättningar att arbeta med privat finansiering.
Om regeringen vill öka den privata finansieringen av kultur behövs insatser för att stärka kulturverksamheters och finansiärers kompetens och kapacitet att arbeta med sådan finansiering. Kulturens ställning behöver stärkas i olika samhällssektorer och det behöver etableras ekonomiska incitament. Detta framgår i Myndigheten för kulturanalys nya rapport Privat kulturfinansiering – hinder, möjligheter och konsekvenser.
– Det behövs ett brett grepp på frågan. Att införa ekonomiska incitament utan att också fokusera på kunskaps- och kapacitetshöjande åtgärder riskerar att ensidigt gynna kulturverksamheter som redan är väl rustade att arbeta med privat finansiering, säger Pelle Amberntsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
Konst och kultur har länge betraktats som ett välfärdsområde i Sverige, där den offentliga finansieringen setts som central och nödvändig för att kunna styra mot mål som exempelvis breddat deltagande och tillgång till ett varierat kulturutbud i hela landet. Detta har i sig lett till att stora delar av kulturlivet saknar erfarenhet av att arbeta med exempelvis sponsring, donationer och privat stiftelsefinansiering. I dag utgör sådan finansiering också mycket små delar av kulturverksamheters intäkter. Nästan alla kulturverksamheter har dock någon form av privat finansiering, men främst i form av entréintäkter och intäkter från försäljning, lokaluthyrning eller uppdragsverksamhet. Hur stor denna finansiering är ser mycket olika ut.
Fördelar och risker med privat finansiering
En större mångfald av finansiärer kan vara positivt i relation till målen på det kulturpolitiska området. Det kan till exempel leda till en större samlad finansiering, ett bredare och mer varierat kulturutbud och ett ökat handlingsutrymme för kulturverksamheterna. Men det finns också risker med ett ökat fokus på privat kulturfinansiering, både när det gäller den kulturella mångfalden och kulturverksamheters långsiktiga konstnärliga utvecklingsarbete.
– Den privata finansieringen kommer ofta i projektform och är mer konjunkturkänslig än offentlig finansiering. Det är också vanligt att privata aktörer vill stödja kultur med ett tydligt samhälleligt syfte. Det finns således risker i att finansieringen blir mer kortsiktig, att det blir fokus på viss typ av kultur och att kulturskapare i för stor utsträckning anpassar sina verksamheters innehåll efter privata aktörers förväntningar och önskemål. Man bör också ha i åtanke att det finns kulturverksamheter som alltid kommer ha svårt att generera och attrahera privat kapital, säger Pelle Amberntsson.
Hur stora riskerna är beror på hur kulturfinansieringen i sin helhet utvecklas. Det är också riskabelt att förvänta sig att den privata finansieringen skulle öka som ett resultat av minskad offentlig finansiering.
– Sammantaget visar utredningen att den offentliga och privata finansieringen har delvis olika funktioner och utgår ifrån olika motiv och bevekelsegrunder. Om utvecklingen mot ökad privat finansiering sker på ett balanserat sätt finns förutsättningar för finansieringsformerna att komplettera varandra, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.
Rapporten Privat finansiering – hinder, möjligheter och konsekvenser är slutrapportering av ett regeringsuppdrag. Uppdraget har varit att kartlägga den privata kulturfinansieringen, undersöka om denna kan öka, och analysera konsekvenserna av olika typer av finansiering i relation till de kulturpolitiska målen. Myndigheten för kulturanalys har genomfört uppdraget genom att kartlägga kulturområdets finansiering, sammanställa tidigare forskning och genomföra en aktörsstudie som inkluderar kulturverksamheter, enskilda konstnärer, privata finansiärer, branschorganisationer, fackliga organisationer och funktioner och organisationer som arbetar för ökad samverkan mellan kultur och privata aktörer. Rapporten finns att ladda ner nedan och går även att beställa i tryckt form.
- Pelle Amberntsson
- Utredare, analytiker
- Telefon: 031-395 20 12
- E-post