Kultursektorn hör i samtliga nordiska länder till en av de sektorer som drabbats hårdast under den ännu pågående pandemin. Krisstöden har varit relativt lika i de olika länderna och åtgärderna tycks ha haft den bästa effekten på musik- och scenkonstområdet. Få aktörer har upplevt en ekonomisk uppgång. Det är några av resultaten i en ny rapport från Kulturanalys Norden som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
För drygt ett år sedan slog kulturlivet i Norden igen på grund av covid-19. Festivaler ställdes in, museum stängdes och teaterföreställningar strömmades till en hemmasittande publik. I den nya rapporten Covid-19-pandemiens effekter på kultursektorn i de nordiska landene som publiceras idag analyseras konsekvenserna av pandemin i Norden och hur de åtgärder som införts av de nordiska regeringarna har fungerat.
Relativt träffsäkra stödpaket
I rapporten framkommer att det inte finns några tydliga tecken på systematiska skillnader i hur ländernas kultursektorer påverkats av pandemin, trots de olika nationella restriktionerna inom Norden. Effekterna av pandemin är dock kännbara för kulturverksamheter både omedelbart och på längre sikt.
– Åtgärderna och krisstödspaketen i de nordiska länderna tycks ha varit relativt träffsäkra. Men, ett problem i flera länder är att de små aktörerna, främst egenföretagare, inte nåtts av stöden i önskvärd omfattning, säger Joakim Boström Elias, verksamhetsledare på Kulturanalys Norden.
Störst kulturpolitiska krisstöd i Norge och Danmark
Alla nordiska länder har använt sig av relativt lika åtgärder och krisstödspaket för berörda aktörer. Den del av kulturproduktionen som särskilt drabbats av pandemin baseras på publiksammankomster som konserter, föreställningar och utställningar. Åtgärderna och krisstödspaketen på musik- och scenkonstsektorn i Norden tycks ha haft den bästa effekten. I Norge och Danmark har man utverkat de största kulturpolitiska krisstöden.
En utmaning som även identifieras i andra internationella rapporter är att åtgärderna inte har varit tillräckligt väl anpassade till kultursektorns förhållanden både när det gäller arbetsvillkor och finansierings- och inkomstformer.
Ökad osäkerhet för kulturarbetare
Rapporten visar att pandemin medfört en försämrad inkomstsituation och ökad osäkerhet om det framtida arbets- och inkomstläget för en betydande andel kulturarbetare i Norden, undantaget de som är verksamma inom en del digital verksamhet som snarare fått en uppgång.
Risk för nationalisering av kulturproduktion
Pandemins konsekvenser riskerar att få negativa effekter i relation till det nordiska kulturpolitiska samarbetet då utbytet länderna emellan minskar.
– Det är troligt att det kommer att ta tid innan kulturproduktion baserad på resor och internationellt samarbete återställs, och detta kan innebära en viss ”nationalisering” av kulturproduktionen och eventuellt minskat kulturpolitiskt utbyte inom Norden, säger Joakim Boström Elias, Verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.
Rapporten Covid-19-pandemiens effekter på kultursektorn i de nordiska landene presenteras under ett livestreamat webbinarium idag 2021-04-28 och finns att finns att läsa här. Rapporten är skriven på skandinaviska med en sammanfattning på engelska.
Myndigheten för kulturanalys har Nordiska ministerrådets uppdrag att etablera ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik – Kulturanalys Norden.