Näringslivet som finansiär av kulturlivet diskuteras i en ny omvärldsanalys från Myndigheten för kulturanalys. Behovet av komplement till den offentliga finansieringen har uttryckts i olika sammanhang; inte minst från politiskt håll. Ökad finansiering från näringslivet är en av de modeller som förespråkats. Men för att få till stånd samverkan mellan kulturliv och näringsliv krävs både att kulturen uppfattas som angelägen av näringslivet och att det finns resurser i kulturlivet för att arbeta med att attrahera finansiering från företag.
– Näringslivet engagerar sig självfallet redan i dag i kulturlivet på olika sätt. Genom åren har det funnits många eldsjälar i affärsvärlden. Men för att näringslivet som helhet ska bidra till kulturlivet så krävs det dels att kulturen uppfattas som en angelägen samhällsfråga för företag, dels att kulturlivet har resurser för att arbeta med att skapa samarbeten med företag. I vissa fall uppstår ett moment 22 för kulturen; för att få finansiering från näringslivet krävs en stabil grundfinansiering i botten. Att attrahera privata medel är inte gratis, säger Karolina Windell, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
Omvärldsanalysen pekar också på att det råder skilda förutsättningar för olika konstarter och kulturverksamheter att fånga näringslivets intresse. Resultaten tyder på att välbesökta kulturinstitutioner med väletablerade varumärken har större möjligheter att få stöd från näringslivet, jämfört med mindre kulturverksamheter med en ofta trogen men begränsad publik.
Omvärldsanalysen innehåller även en internationell utblick över icke-offentlig finansiering av kultur i USA, England, Frankrike, Nederländerna och Tyskland.
Omvärldsanalysen Kulturlivet, näringslivet och pengarna går att ladda ner här.