Myndigheten för kulturanalys publicerar idag Kulturmiljö 2024, Sveriges samlade statistik om kulturmiljöer och kulturmiljöarbete. Årets rapport visar på flera tydliga trender. Bland annat fortsätter antalet registrerade kulturhistoriska lämningar att öka, samtidigt som fler än tidigare tas bort. Rapporten visar också hur kulturmiljöarbetet bedrivs hos länsstyrelser, länsmuseer, Svenska kyrkan och civilsamhället.
Rapporten Kulturmiljö 2024 innefattar statistik om kulturmiljöer såsom kulturhistoriska lämningar, byggnadsminnen och kulturminnen. Rapporten innehåller också uppgifter om kulturmiljöarbetets statliga anslag och ekonomi, verksamhet och årsarbetskrafter samt civila aktörers kulturmiljöarbete.
– Kulturmiljön är en del av vår gemensamma historia och vår vardag. Statistiken visar på bredden av arbetet med kulturmiljöerna runt om i Sverige, säger Martin Rickardsson, utredare på Kulturanalys.
Några resultat i rapporten
Fler registrerade kulturhistoriska lämningar men också fler som tas bort
- Antalet registrerade lämningar fortsätter att öka: 318 417 fornlämningar och 384 225 övriga kulturhistoriska lämningar (tillkomna efter 1850) fanns 2024 – vilket innebar att antalet registrerade fornlämningar ökade med drygt 3 300 och antalet övriga kulturhistoriska lämningar ökade med drygt 5 600
- 1 736 lämningar togs ur registret 2024, den högsta nivån på flera år
- Gotland är den kommun som har flest lämningar av alla kommuner.
Få nya byggnadsminnen
- Fram till 2024 hade det fattats 2 585 beslut om byggnadsminnen
- 10 nya byggnadsminnen tillkom under året varav inga var statliga
- De flesta byggnadsminnen är bostads- eller offentlig bebyggelse.
Kyrkliga kulturminnen: många bevaras, några säljs
- Sverige hade 3 434 kyrkliga kulturminnen i form av kyrkor och kapell
- Fram till 2024 hade 116 kyrkor sålts, de flesta utan tillståndsplikt.
Kulturmiljöarbetets statliga anslag ökar
- Statens samlade anslag för kulturmiljö uppgick till över 1,4 miljarder kronor, en ökning med 4,3 procent jämfört med 2023
- Den kyrkoantikvariska ersättningen stod för den största delen: 460 miljoner kronor
- Rapporten visar också länsstyrelsernas kostnader för kulturmiljöarbete vilka har minskat över tid: 34 procent sedan 2009 i fasta priser.
Arkeologi och museiverksamhet centralt i kulturmiljöarbetet
- Länsstyrelserna fattade 1 180 beslut om uppdragsarkeologi (arkeologi inför exploatering), där privata exploatörer stod för den största kostnaden
- Länsmuseerna hade 233 årsarbetskrafter kopplade till kulturmiljöarbete – mer än hälften arbetade med kunskapsuppbyggnad såsom inventeringar och arkeologi.
Civila samhället en viktig aktör
- Civila samhället fick nästan 22 miljoner kronor i statligt stöd för kulturmiljöarbete
- Hembygdsrörelsen organiserade över 2 000 föreningar, arrangerade uppskattningsvis 29 000 evenemang och redovisade 1 900 årsarbetskrafter i ideellt arbete 2024.
Rapporten Kulturmiljö 2024 finns att läsa i sin helhet nedan.
Bakgrund
De huvudsakliga källorna för kulturmiljöstatistiken är Riksantikvarieämbetets databaser, länsstyrelsernas årsredovisningar, Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning, Boverkets miljömålsenkät, Svenska kyrkans kyrkobyggnadsregister, Sveriges Hembygdsförbunds databas och Kulturdatabasen som administreras av Kulturanalys.
-
Kontakt
- E-post: statistik@kulturanalys.se