Befolkningens kulturvanor präglas av stabila mönster över tid och tydliga skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Vardagsnära aktiviteter som att se på film, tv-serier och dokumentärer, läsa böcker samt spela sällskapsspel hör fortsatt till de vanligaste kulturaktiviteterna. Samtidigt varierar deltagandet mellan grupper, bland annat utifrån utbildningsnivå, inkomst, kön och geografi. Det visar Myndigheten för kulturanalys rapport Kulturvanor 2025, som bygger på den nationella SOM-undersökningen.
– Kulturvanorna i befolkningen präglas i allmänhet av stabilitet över tid, även om vi ser skillnader mellan olika grupper och mindre förändringar i enskilda aktiviteter, säger Sofia Arkhede, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
Kulturvanor 2025
De vanligaste kulturaktiviteterna är vardagsnära. De vanligaste kulturaktiviteterna 2025 sett till deltagande minst någon gång under de senaste 12 månaderna var
- Lyssna på musik (96 procent)
- Se på dokumentärer (95 procent)
- Se på tv-serier (95 procent)
- Se på film (94 procent)
- Läsa böcker (78 procent)
- Spela bräd- och sällskapsspel (72 procent)
När det gäller fysiskt kulturutbud är historiska sevärdheter eller byggnader populärast (65 procent), följt av bio (56 procent), museum (54 procent) och bibliotek (53 procent).
De minst vanliga aktiviteterna av de 31 som ingick i undersökningen är att sjunga i kör (8 procent) och att spela teater eller delta i lajv (5 procent).
Stabila kulturvanor men vissa förändringar mellan år
Även om vanorna är stabila syns en del skiften i enskilda aktiviteter jämfört med föregående mätning.
- Syssla med handarbete och hantverk (+10 procentenheter)
- Spela musikinstrument (+3 procentenheter)
- Se på film (+2 procentenheter)
- Teckna eller måla (-10 procentenheter)
- Skriva dagbok eller poesi (-4 procentenheter)
Skillnader i befolkningens kulturvanor består
Kulturvanorna varierar tydligt mellan olika grupper i befolkningen. Mönstren ser olika ut för olika kulturaktiviteter. Kvinnor deltar i större utsträckning än män i de flesta kulturaktiviteterna. Deltagandet är generellt högre i städer och storstäder än i mindre tätorter och på landsbygd, och yngre och personer i medelåldern deltar i större utsträckning än äldre.
Personer med eftergymnasial utbildning deltar i större utsträckning i de flesta kulturaktiviteter, särskilt bio, föreställningar, konserter och flera besöksaktiviteter.
Även hushållsinkomst har ett tydligt samband med deltagande, framför allt för besöksaktiviteter samt föreställningar och konserter. För läsning är skillnaderna mindre, och för biblioteksbesök saknas tydliga skillnader mellan inkomstgrupper.
Undersökningar av kulturvanor i samverkan med SOM-institutet
Myndigheten för kulturanalys publicerar, i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, återkommande rapporter om befolkningens kulturvanor. Rapporten Kulturvanor 2025 bygger på 2025 års datainsamling.
– Att ha kunskap om befolkningens kulturvanor är viktigt för för att kunna bedöma utvecklingen av det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, säger Mats Granér, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.
Rapporten Kulturvanor 2025 finns att läsa i sin helhet nedan.
-
Kontakt
- E-post: statistik@kulturanalys.se