Myndigheten för kulturanalys publicerar idag en delredovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera kulturområdets finansiering, med särskilt fokus på finansiering från icke-offentliga aktörer. Kulturutgifter som ingår i promemorian avser de från staten, regionerna, kommunerna, övriga Norden, EU, hushållen, stiftelser och sponsring samt en beräkning av det ekonomiska värdet av ideellt arbete i civilsamhällets kulturorganisationer.
Med kultur avses i promemorian de konst- och kulturformer som utgör fokus för den offentliga bidragsfördelningen. Den icke-offentliga finansieringens andel av den samlade finansieringen beror i stor utsträckning på vilka avgränsningar som görs. I denna delredovisning har näringslivets utgifter avgränsats till sponsring och hushållens utgifter framför allt till utgifter för konserter, scenkonst och museer. Hushållens utgifter för musikströmningstjänster, böcker (inklusive ljudböcker) och bio (inklusive strömningstjänster) har exkluderats i delredovisningens huvudsakliga sammanställning, vilket beror på osäkerheter i data och att det inte har gått att bedöma hur stor del av utgifterna som finansierar det svenska kulturlivet.
– Kartläggningen visar att det är hushållens utgifter som står för merparten av den icke-offentliga finansieringen av kultur, säger Martin Rickardsson, utredare på Kulturanalys.
Resultat i korthet:
- beaktat delredovisningens avgränsningar uppgick den sammanlagda finansieringen för de finansieringsformer som kartlagts till 56 miljarder kronor
- den icke-offentliga finansieringen (inklusive hushållens utgifter och ideellt arbete) stod för 38 procent av den kartlagda finansieringen
- hushållens utgifter, som utgör verksamhetsintäkter för kulturaktörer, står för den största delen av den icke-offentliga finansieringen
- en ekonomisk värdering av det ideella arbetet som utförs i civilsamhällets kulturorganisationer visar att detta värde är omfattande
- stiftelsefinansiering och sponsring utgör relativt små intäkter för kulturen, motsvarande omkring en procent vardera av den finansiering som kartlagts.
Denna promemoria är ett första steg i att skapa en mer samlad bild av kulturens finansiering. Erfarenheterna från arbetet har visat på svårigheterna med att sammanställa tillförlitliga data från icke-offentliga aktörer. Ett tydligt resultat är dock att finansieringen från stiftelser och sponsring i dagsläget är liten i jämförelse med hushållens finansiering, ideellt arbete och det offentligas finansiering.
– I slutredovisningen av uppdraget som publiceras i oktober 2024 kommer vi att presentera en samlad analys av hur icke-offentliga aktörer bidrar, och om de i ökad utsträckning skulle kunna bidra, till kulturens finansiering. Vi kommer även att analysera vilka konsekvenser en ökad icke-offentlig finansiering kan få, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.
Promemorian Kulturområdets finansiering publiceras digitalt och finns tillgänglig nedan.
- Martin Rickardsson
- Utredare, statistiker
- Telefon: Telefon: 031-395 20 17
- E-post