Anställningar med lönebidrag minskar inom svensk kultursektor.

Var tredje anställning med lönebidrag har försvunnit under perioden 2000–2015 inom svensk kultursektor och minskningen riskerar att fortsätta de närmaste åren. Det framgår av den nya rapporten Att bidra till inkludering från Myndigheten för kulturanalys, som undersökt anställningar med lönebidrag i svensk kultursektor mellan åren 2000–2015, med fokus på regionala museer och arkiv.

Lönestöd riktade till personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga (lönebidrag) har varit vanligt förekommande inom svensk kultursektor och ett sätt att öka tillgängligheten. Rapporten visar att under perioden 2000–2015 har var tredje anställning med lönebidrag försvunnit från svensk kultursektor vilket motsvarar ungefär 200 anställningar. Flest anställda med lönebidrag finns på regionala museer och arkiv och det är där den största minskningen sker. På regionala museer och arkiv har arbetsuppgifter som annars riskerat att inte bli gjorda har ofta utförts av anställda med lönebidrag, till exempel digitalisering och registrering av samlingar.

Av rapporten framgår att de ekonomiska förutsättningarna för regionala museer och arkiv har förändrats. Dels har många verksamheter blivit alltmer ekonomiskt pressade, och dels upplevs lönebidraget som mindre ekonomiskt fördelaktigt än tidigare. Professionalisering och effektivisering av verksamheterna har också inneburit att antalet anställda med lönebidrag har minskat.

Kulturanalys bedömer att de höjningar av taket för bidragsnivån som påbörjats bör fortsätta och för att klara konkurrensen med andra lönestöd bör lönebidraget bli administrativt enklare. Rapporten pekar även på vikten av att statliga kulturarvs-satsningar anpassas till dagens behov och förutsättningar.

Rapporten som finns att läsa här baseras dels på en registerstudie med uppgifter hämtade från Arbetsförmedlingen och SCB, och dels på intervjuer med verksamhetsledare vid regionala museer och arkiv.