Intresset för att utveckla nya finansieringslösningar och främja icke-offentlig finansiering av kultur är stort i Sverige. Det finns en uttalad politisk vilja att bredda kulturens finansiering. Därmed krävs fördjupad kunskap om vilka hinder som måste överbryggas för att privata aktörer ska öka sin finansiering av kulturlivet. Som ett led i att utveckla kunskap inom området har Kulturanalys gett doktorand Anna Klerby vid Högskolan Dalarna i uppdrag att kartlägga olika finansieringsmodeller för konst och kultur. Klerbys rapport bygger på en litteraturstudie som syftar till att undersöka hur offentliga insatser kan utformas för att underlätta etableringen av nya finansieringsvägar. Alla slutsatser och förslag som redovisas i rapporten är författarens egna. Rapporten kan laddas ner här.
Rapporten ger en första orientering i nuläget. Inledningsvis presenteras en översikt av de specifika förutsättningar för produktion av konst och kultur som måste tas i beaktande vid analys av kulturens finansiering. Rapporten diskuterar finansieringsmodeller utifrån en modellskiss av kulturens produktionskedja. Syftet är att identifiera var och hur offentliga insatser kan stötta framväxten av nya finansieringsformer.
Ett generellt problem som Klerby belyser är kunskapsglappet, mellan exempelvis näringsliv och kulturskapare, om den ömsesidiga nytta parterna skulle kunna ha av varandra. Möjligheterna att överbrygga glappet med mäklarfunktioner diskuteras och problematiseras.
– Rapporten kommer att utgöra ett underlag för våra fortsatta analyser av kulturens finansiering. Resultat och slutsatser av våra analyser kommer att publiceras i en tematisk rapport om kulturen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv som vi planerar att publicera under 2014, säger Erika Budh, utredare med ansvar för samhällsekonomiska analyser på Myndigheten för kulturanalys.