Offentlig finansiering utgör ett centralt inslag i kulturpolitiken i samtliga nordiska länder och pengarna används både för att främja konstnärers villkor och deltagande i kulturlivet. Samtidigt finns skillnader mellan länderna i balansen mellan offentlig och privat finansiering även om kulturutövare arbetar under ekonomiskt tuffa villkor i hela regionen. Det är några av resultaten i en ny forskningsantologi från Kulturanalys Norden som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
I antologin, Cultural policy in the Nordic welfare states: aims and functions of public funding for culture, analyseras den offentliga finansieringens utveckling i de nordiska länderna under perioden 2000-2019 av forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Dessutom har offentlig finansiering av kultur på Färöarna, Grönland och Åland kartlagts, liksom de ekonomiska stöd som fördelas inom ramen för det nordiska samarbetet.
– Antologin utgör den första fördjupade studien av den offentliga finansieringens roll i nordiskt jämförande perspektiv på tjugo år och den visar att kulturpolitiska prioriteringar varit stabila över tid, åtminstone fram till pandemins utbrott, säger Joakim Boström Elias, verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.
Utgångspunkten för antologin, som redigerats av Sakarias Sokka vid det finska kulturpolitiska forskningscentret Cupore, är att belysa kulturpolitiken som en del av den nordiska välfärdsmodellen. Här utgör kulturinstitutionerna ett viktigt redskap, både för att föra ut kultur till invånarna och för att skapa arbetstillfällen för kulturutövare, och institutionerna är också prioriterade i bidragsgivningen i samtliga nordiska länder.
I flera av de nordiska länderna – Danmark, Finland och Norge – spelar inkomster från nationella lotterier en central roll i finansieringen av kulturverksamhet och särskilt i Danmark och Finland utgör medel från privata stiftelser ett viktigt komplement. Men även om balansen mellan offentlig och privat finansiering ser olika ut mellan länderna, är arbetsförhållanden för kulturutövare i hela den nordiska regionen sämre än för andra grupper med motsvarande krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Och kulturpolitiken står i samtliga länder inför andra gemensamma utmaningar, inte minst digitaliseringens konsekvenser som blivit tydligare under coronapandemin. Så även om de kulturpolitiska prioriteringarna hittills varit stabila, behövs mer kunskap om hur kulturpolitik i de nordiska länderna kan utvecklas positivt framöver.
– Inte minst behöver vi mer kunskap om hur olika finansieringskällor stödjer och ibland står i konflikt med varandra och vi behöver också veta mer om hur olika stödformer kan främja både konstnärlig frihet och delaktighet i kulturlivet. Här kan de nordiska länderna lära av varandra, säger Jenny Johannisson, projektledare vid Kulturanalys Norden.
Cultural policy in the Nordic welfare states: aims and functions of public funding for culture finns att läsa via nedan länk. Antologin är skriven på engelska.
Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik hos Myndigheten för kulturanalys som etablerats på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.
Kontakt
Jenny Johannisson, projektledare Kulturanalys Norden
Telefon: 031-395 20 18
Sakarias Sokka, external editor, Cupore (for questions in English)
Telefon: +358 50 387 2728