Kulturvanor i Sverige kännetecknades fram till 2019 av stabilitet snarare än förändring. Att rekommendationer och restriktioner med anledning av pandemin har påverkat invånarnas kulturaktiviteter under det senaste året är tydligt, men skillnader mellan grupper i befolkningen består. Det visar en ny rapport som Myndigheten för kulturanalys publicerar idag.
Kulturanalys publicerar återkommande rapporter om invånarnas kulturvanor i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Våra tidigare rapporter visar att invånarna i Sverige är kulturaktiva, men att det varierar mellan olika aktiviteter och grupper i befolkningen. Rapporten Kulturvanor i Sverige 2020 som vi publicerar idag bekräftar delvis denna tidigare bild, men pandemin har också medfört att besöksaktiviteter har minskat markant och att eget skapande och utövande har ökat något. Kulturaktiviteter som man kan utföra hemma var vanligare än besöksaktiviteter 2019 och under 2020 förstärktes skillnaderna.
De vanligaste kulturaktiviteterna 2020
- Den vanligaste kulturaktiviteten var att lyssna på musik, vilket 97 procent gjorde minst någon gång under det senaste året, följt av att 92 procent såg på film och 81 procent läste någon bok.
- När det gäller besöksaktiviteter besökte 56 procent historiska sevärdheter under det senaste året, 52 procent på gick på bio, 51 procent besökte bibliotek, 43 procent besökte museum och 24 procent gick på teater.
Skillnader i invånarnas kulturvanor består
Likt tidigare år visar Kulturvanor i Sverige 2020 att det finns tydliga skillnader i invånarnas kulturvanor. I korthet ägnade sig äldre i mindre utsträckning åt kulturaktiviteter, högutbildade var mest kulturellt aktiva och storstadsbor nyttjade kulturutbudet mer än invånare på landsbygden. Både kvinnor och män ägnade sig åt kultur med vissa skillnader exempelvis mellan olika besöksaktiviteter samt att kvinnor i större utsträckning sysslade med eget skapande och läste böcker.
– Studier av kulturvanor är ett viktigt stöd för kulturpolitik på olika nivåer, dels för att belysa läget i relation till de kulturpolitiska målen, dels för att få en förståelse för vilka faktorer som har betydelse för delaktighet i kulturlivet, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.
Kulturvanor i förändring?
Att pandemin påverkat invånarnas kulturaktiviteter märks mest för besöksaktiviteter som minskar, medan eget skapande och utövande ökar något. Mest minskade andelen som gått på scenföreställningar och konserter, följt av bio och museum. Även andelen som besökt bibliotek minskade, men inte i samma omfattning som övriga besöksaktiviteter.
– Minskningen i besöksaktiviteter bör analyseras ytterligare i ljuset av restriktionerna och rekommendationerna som gällt för kulturområdet under året. Det återstår att se om, och i så fall hur, pandemin har mer långsiktiga effekter på invånarnas kulturvanor, säger Mari Nilsson, utredare vid Myndigheten för kulturanalys.
Kulturanalys publicerar hösten 2021 en mer fördjupande rapport hur pandemin har påverkat befolkningens kulturvanor. Läs även Kulturvanor i Sverige 1987-2020, SOM-rapport 2021:20, här finns även ytterligare uppdelningar av kulturvanorna på fler bakgrundsvariabler.
- Mari Nilsson
- Utredare, analytiker
- Telefon: 031-395 20 05
- E-post