Myndigheten för kulturanalys publicerar idag en analys av kulturarbetsmarknadens återhämtning i Sverige efter pandemin. Resultaten visar tydliga tecken på en återhämtning från den arbetsmarknadskris som pandemin förde med sig. Återhämtningen gäller inte bara anställda utan nu även antalet aktiva egenföretagare. Antalet arbetslösa med utbildning eller erfarenhet inom kultur är nere på samma nivå som innan pandemin, och efterfrågan inom relaterade yrken är starkare än tidigare. Däremot kan vi samtidigt konstatera att inte alla kulturbranscher fullt ut återhämtats.
Kultursektorn var särskilt hårt drabbad under pandemin och vi kan nu, så här i efterhand konstatera att utvecklingen på kulturarbetsmarknaden tydligt följde pandemins smittvågor liksom de nationella restriktionerna. I det faktablad Kulturarbetsmarknaden efter pandemin som Kulturanalys publicerar idag konstaterar vi att den arbetsmarknadskris för kultursektorn som pandemin förde med sig, totalt sett, kan betraktas som över. Detta gäller både de kulturarbetare som har anställning och de som är verksamma i eget företag inom kultursektorn. Samtidigt ser vi att det fortfarande finns delbranscher inom kultursektorn som ännu inte uppnått full återhämtning.
Den positiva återhämtningen av anställningsnivåer gäller framför allt de konstnärliga och kulturella verksamheterna. För de verksamheter som bedrivs inom biblioteks, arkiv- och museisektorn finns det däremot fortfarande tecken på att arbetsmarknadsåterhämtningen gått betydligt långsammare och där är antalet anställda inte tillbaka i nivå med för-pandeminivåerna. Återhämtningens dynamik har även fler nyanser.
– Takten i återhämtningen har inte bara varierat mellan olika delbranscher i kultursektorn, vi kan också se att det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan hög- och lågutbildade, där unga och lågutbildade upplevt ett längre krisförlopp, säger Joakim Boström Elias, analytiker på Myndigheten för kulturanalys.
I faktabladet framgår även att den försiktighet i termer av ovilja att byta jobb som så ofta råder i kristider nu tycks vara bruten. Trots att vi nu gått in i en period med nya stora ekonomiska utmaningar kunde vi under första halvåret 2022 observera en ökad rörlighet på hela arbetsmarknaden, och i än större utsträckning inom kulturen.
– Arbetsmarknaden totalt sett i Sverige har upplevt en ökad rörlighet, med fler jobbyten. Det har inneburit ett positivt nettoöverskott för kulturen genom att vi ser hur fler byter jobb till kulturarbetsmarknaden än i motsatt riktning, vilket också avspeglas i att antalet anställda inom kulturen ökat, säger Joakim Boström Elias.
Analysen i faktabladet baseras på data från Statistikmyndigheten SCB och Arbetsförmedlingen. Faktabladet, Kulturarbetsmarknaden efter pandemin, finns att läsa nedan.
