Nyligen publicerade vi vår analysplan, För bättre kunskap om kulturlivet och politikens effekter, där vi drar upp riktlinjerna för vår verksamhet. Under 2015 kommer Kulturanalys att arbeta med tre övergripande teman: Barn, unga och bildning, delaktighet och tillgänglighet samt stat och region.

Barn, unga och bildning

Skoldebatten präglas av de sjunkande resultaten i internationella kunskapsmätningar. Ur ett kulturpolitiskt perspektiv är särskilt utvecklingen med minskade läsvanor och försämrad läsförståelse oroande. De internationella studierna har dels visat att läsförståelsen och läsintresset sjunker, dels att skillnaden mellan elever och grupper av elever har ökat.

Debatten om skolan har handlat mycket om ett begränsat antal ämnesområden. Frågor som rör kultur, demokrati och förståelse för omvärlden har delvis hamnat i skymundan. Inom ramen för kulturpolitiken finns ett flertal insatser som strävar efter att öka tillgången till kultur inom skolan. Kulturanalys prioriterar under året analyser och utvärderingar som rör barns och ungas kulturvanor i och utanför skolmiljön.

Under året kommer Kulturanalys att genomföra:

  • En förstudie om barns och ungas kulturvanor. Hur ser barns och ungas kulturvanor ut idag? Studien ska byggas ut under 2016, då en mer omfattande undersökning av barns och ungas kulturvanor sjösätts.
  • En omvärlds- och framtidsanalys: Ungas och äldres kulturvanor i en digital tid. Vilka makrotrender påverkar kulturvanorna i dessa grupper? Vilka är de framtida kulturvanorna hos de yngsta och de äldsta i samhället?  Publicering juni/juli 2015.
  • En fördjupad utvärdering av Skapande skola. Har kommunernas budget för barns och ungas kulturverksamheter förändrats? Vilka kulturorganisationer engageras i Skapande skola aktiviteter? Publicering i december 2015.
  • Underlag för kommande utvärdering av läsfrämjande insatser. Hur kan en utvärdering ge svar på om läsfrämjande insatser ger önskade effekter?

Delaktighet och tillgänglighet

Ett av kulturpolitikens övergripande mål är att alla ska ges möjlighet att delta i kulturlivet. Kultur spelar en avgörande roll för yttrandefriheten och det offentliga samtalet och är därmed central i ett demokratiskt samhälle. Med anledning av detta prioriterar Kulturanalys under 2015 ett flertal studier som belyser delaktighet och tillgänglighet i kulturlivet, varav flera med en koppling till mångfald, tillgänglighet, delaktighet och jämställdhet.

Under året kommer Kulturanalys att genomföra:

  • En inblick i svenska folkets kulturvanor med utgångspunkt i analys av statistik från SOM-institutet. Vilka deltar? På vilket sätt? Vilka deltar inte? Publicering maj/juni.
  • En studie av andel sysselsatta med utländsk bakgrund vid statliga och regionala kulturinstitutioner. Hur ser fördelningen av personer med utländsk bakgrund ut på olika positioner hos våra kulturinstitutioner? Publicering juni/juli 2015.
  • En kunskapsöversikt för metoder att integrera mångfald, jämställdhet och tillgänglighet i den officiella statistiken. Hur och på vilket sätt kan den officiella statistiken bättre fånga mångfalds-, jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter i kulturlivet?
  • En utvärdering av statliga och regional kulturinstitutioners arbete med mångfald, tillgänglighet och jämställdhetsfrågor.

Stat och region

Ett tredje prioriterat tema är relationen mellan stat och region och då främst kopplat till kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen är en omfattande förändring av hur statliga medel fördelas till kulturlivet. Under året kommer vi att flytta utvärderingsfokus från reformens genomförande, arbetssätt och processer till studier av finansiering av regional kultur och resultat och effekter som kan avläsas i kulturlivet. Under 2015 planeras flera aktiviteter som direkt eller indirekt knyter an till kultursamverkansmodellen och relationen stat – region samt till finansieringen av den regionala kulturen.

Under året kommer Kulturanalys att genomföra:

  • En utvärdering av styrningen av statliga och regionala kulturinstitutioners arbete med jämställdhet, mångfald och tillgänglighet.
  • Inleda en studie av utvecklingen av regionala kulturinstitutioners intäkter och kostnadsslag för att besvara frågan: hur mycket medel blir över till verksamheten?
  • Påbörja en uppföljande enkätstudie om kultursamverkansmodellens effekter, som ska riktas till politiker och tjänstemän på regional och kommunal nivå. Hur har modellen påverkat kulturlivet på regional nivå?