Regeringen behöver förtydliga relationen mellan de kulturpolitiska målen och kontinuerligt se över den politiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. Regeringen bör också förtydliga vilken infrastruktur som krävs för att säkerställa kulturutbud i hela landet samt prioritera långsiktiga åtgärder för att komma tillrätta med de strukturella problem som synliggjorts i och med coronapandemin.
Detta skriver Myndigheten för kulturanalys i sin lägesbedömning som idag överlämnas till regeringen. Rapporten ger en samlad bild av utvecklingen i relation till de kulturpolitiska målen under perioden 2020–2021 och fokuserar på pandemins konsekvenser för kulturområdets aktörer och deltagandet i kulturlivet, men också på konstens och kulturens frihet. Kulturpolitiken kännetecknas av en komplex målstruktur där mål om kulturens roll i samhällsutvecklingen, mål för breddad delaktighet och olika horisontella mål gällande exempelvis mångfald och hållbar utveckling möter mål om konstnärlig utveckling och frihet. Kulturanalys rekommenderar regeringen att förtydliga vissa av målen, men också att tydliggöra hur den ser på målens inbördes relationer:
– Kulturanalys har vid flera tillfällen påpekat att de kulturpolitiska målen inte bara stödjer varandra, utan också bär på potentiella konflikter. Vår utredning om den kulturpolitiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten visade att dessa konflikter ibland blir reella. Därför är det viktigt att regeringen förtydligar relationen mellan målen, säger Jenny Johannisson, utredare på Kulturanalys.
Kulturanalys pekar också på kultursektorns behov av förstärkt finansiering med anledning av de strukturella problem som pandemin tydliggjort. Det handlar bland annat om att säkerställa en fungerande infrastruktur för kulturutbud i hela landet och att förbättra konstnärers och kulturskapares försörjningssituation. I rapporten konstateras att det idag saknas en överblick över hur icke-offentliga aktörer inom den privata sektorn och det civila samhället bidrar till finansieringen på kulturområdet. För att kunna säga något om förutsättningarna för större inslag av icke-offentlig finansiering är det viktigt med mer kunskap om hur denna finansiering ser ut idag och vilka konsekvenser ett ökat fokus på sådan finansiering kan få:
– Erfarenheterna från övriga nordiska länder visar att icke-offentlig finansiering kan utgöra ett viktigt komplement till offentlig finansiering. Men kunskapen är mycket begränsad, både när det gäller hur det skulle kunna påverka arbetet för breddat deltagande och konstens och kulturens fria och obundna ställning, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.
Rapporten Kulturanalys 2022 är ett regeringsuppdrag och presenterar myndighetens samlade bedömning av läget i relation till de kulturpolitiska målen. Lägesbedömningen baseras i första hand på myndighetens samlade rapportproduktion under perioden 2020–2021. Rapporten finns att läsa nedan och finns även tillgänglig för beställning i tryckt form.
- Jenny Johannisson
- Utredare, analytiker, ställföreträdande myndighetschef
- Telefon: 031-395 20 18
- E-post