Myndigheten för kulturanalys publicerar idag den första av två redovisningar om coronapandemins effekter inom kulturområdet i Sverige och de åtgärder som vidtagits på statlig, regional och kommunal nivå. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag gällande en översyn av effekterna inom kulturområdet med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 som ska redovisas 15 april respektive 6 oktober 2021.

Denna första kartläggning fokuserar på kulturpolitiska åtgärder genomförda av offentliga aktörer på statlig, regional och kommunal nivå och ger en övergripande bild av hur kulturområdet påverkats av pandemin under 2020.

– Vår kommande redovisning i oktober kommer att ge en mer djupgående analys av pandemins effekter för kulturområdet olika aktörer. Här ingår även en analys av hur pandemin påverkat invånarnas kulturvanor, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.

I likhet med tidigare rapporter om pandemins påverkan inom kulturområdet visar Kulturanalys första redovisning att pandemin har lett till ett minskat och förändrat kulturutbud, mycket negativa ekonomiska konsekvenser för kulturskapare samt en ökad osäkerhet om kulturens framtid.

Kartläggningen visar också att det har funnits brister i hur åtgärder inom olika politikområden utformats och kommunicerats i relation till kulturområdets specifika förutsättningar, och att de kulturpolitiska åtgärderna först gradvis har anpassats till dessa förutsättningar. Vidare visar kartläggningen att åtgärderna på statlig och regional nivå främst har varit fokuserade på det professionella och institutionsbaserade kulturlivet, medan åtgärder på kommunal nivå delvis också har prioriterat aktörer inom det civila samhället. Det finns utrymme för en förstärkt dialog mellan de olika nivåerna samt anledning att göra ansvarsfördelningen dem emellan mer explicit.

– I kartläggningen över åtgärderna har vi inte enbart tittat på ekonomiska insatser utan även på insatser som har syftat till att skapa kunskap och en överblick av situationen och hur behoven ser ut hos de olika drabbade aktörerna. Vi har även kartlagt insatser som har främjat ett fortsatt kulturutbud, till exempel genom att smittsäkra aktiviteter på olika sätt, eller genom digitalisering, säger Hanna Borgblad, utredare på Kulturanalys.

Kulturanalys preliminära bedömning är att pandemins konsekvenser riskerar att få negativa effekter i relation till de nationella kulturpolitiska målen.

– Det finns anledning att befara att såväl säkerställandet av konstens oberoende som människors möjligheter att delta i kulturlivet försvåras under lång tid framöver, liksom möjligheterna för kulturen att vara en kraft i hela samhällets utveckling, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.

Promemorian En översyn av pandemins effekter inom kulturområdet – delredovisning 2021-04-15 finns att hämta som pdf här.