Regeringen bör prioritera kulturpolitiska insatser riktade mot barn och unga i syfte att skapa mer likvärdiga förutsättningar för deltagande i kulturlivet. Avgörande är också att säkerställa en nationell infrastruktur för kultur över hela landet som kan tillhandahålla ett kulturutbud som kännetecknas av mångfald och hög kvalitet.
Detta skriver Myndigheten för kulturanalys i sin lägesbedömning som idag överlämnas till regeringen. Rapporten ger en samlad bild av utvecklingen i relation till de nationella kulturpolitiska målen under perioden 2022–2023 där breddat deltagande i kulturlivet utgör ett viktigt tema. Här visar Kulturanalys rapporter att det finns flera anledningar till de skillnader som sedan lång tid präglar kulturdeltagandet, men att skillnaderna i stor utsträckning kan kopplas till såväl kön och utbildning som var man bor i landet:
– För att bryta kopplingen mellan kulturdeltagande och olika bakgrundsfaktorer är det särskilt viktigt att säkerställa barns och ungas rätt till kultur, och att trygga en infrastruktur för kultur i hela landet. Annars finns en risk att dagens skillnader cementeras, vilket även kommer göra det svårt att åstadkomma en större mångfald på kulturarbetsmarknaden, säger Jenny Johannisson, utredare på Kulturanalys.
Kulturanalys pekar på att statliga insatser behöver riktas mot landets kommuner, som är ansvariga för flera av de kulturverksamheter som riktar sig till barn och unga, men även mot organisationer i det civila samhället.
– Kommuner och det civila samhället bidrar till den mångfald och lokala förankring som är viktig för att bredda deltagandet hos såväl barn och unga som den vuxna befolkningen. Det är därför viktigt att följa upp vilka konsekvenser kommunernas ekonomiskt svåra situation får för infrastrukturen på kulturområdet. Av samma skäl är det även angeläget att följa upp konsekvenserna av det minskade statliga stödet till studieförbunden, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.
I lägesbedömningen identifierar Kulturanalys ett grundläggande problem i att de kulturpolitiska målen är svåra att uppnå på grund av brister i kulturens finansiering. Här pekar Kulturanalys bland annat på att kulturarbetsmarknaden präglas av lägre inkomster och mer osäkra inkomstförhållanden än andra områden på arbetsmarknaden. Kulturanalys betonar att bättre ekonomiska villkor behövs för att konstnärer, kulturskapare och kulturverksamheter ska kunna upprätthålla och vidareutveckla ett kulturutbud som gör det möjligt för invånarna att både ta del av och själva skapa kultur. Därför utgör kulturens finansiering också ett viktigt tema i lägesbedömningen, baserat på Kulturanalys pågående utredning om olika finansieringskällor i relation till de nationella kulturpolitiska målen.
Rapporten Kulturanalys 2024 är ett regeringsuppdrag och presenterar myndighetens samlade bedömning av läget i relation till de kulturpolitiska målen. Lägesbedömningen baseras i första hand på Kulturanalys samlade rapportproduktion under perioden 2022–2023. Rapporten finns att ladda ned här och finns även tillgänglig för beställning i tryckt form.
Rapporten kommer att presenteras och diskuteras på en konferens i Stockholm den 16 april 2024. Mer information på www.kulturanalys.se
- Jenny Johannisson
- Utredare, analytiker, ställföreträdande myndighetschef
- Telefon: 031-395 20 18
- E-post