Samverkan mellan regioner och kommuner om scenkonst har ökat sedan kultursamverkansmodellen infördes. Offentliga bidrag till scenkonstområdet ökade mellan 2013 och 2021, men det finns risk för framtida ekonomiska utmaningar. Utbudet av scenkonst har dock inte ökat under tidsperioden och minskar kraftigt under pandemin.
Myndigheten för kulturanalys (Kulturanalys) publicerar idag en översyn av scenkonstområdet i kultursamverkansmodellen. I rapporten ”Spelar samverkan någon roll?” presenteras en historisk tillbakablick över scenkonstens regionalisering, en kvantitativ kartläggning av scenkonst i kultursamverkansmodellen och en kvalitativ fördjupning i sex regioner med fokus på regionerna och de regionala scenkonstorganisationernas samverkan med kommuner.
– Det är tydligt att samverkan mellan regioner och kommuner om scenkonst har ökat sedan kultursamverkansmodellen infördes, säger Mats Granér, myndighetschef på Kulturanalys.
Särskilt regionerna upplever att kultursamverkansmodellen förändrat förutsättningarna för samverkan med kommuner och arrangörer till det bättre. Regioner, regionala scenkonstorganisationer och kommuner är positiva till att fortsätta utveckla samverkan.
Offentliga bidrag ökar, men risk för framtida ekonomiska utmaningar
Offentliga bidrag till scenkonstområdet ökade mellan 2013 och 2021, det finns dock risk för framtida ekonomiska utmaningar. Det förefaller finnas en spänning mellan ekonomiska förutsättningar i relation till konstnärlig kvalitet, turnerande verksamhet och tillgång till ändamålsenliga lokaler. Kulturanalys har tidigare rekommenderat regeringen att säkerställa den nationella infrastrukturen för kultur, men även stärka förutsättningarna för kommunerna och det civila samhället som står inför stora ekonomiska utmaningar.
Kraftig minskning av föreställningar och konserter under pandemin
Sammantaget visar resultaten en svag ökning av antalet föreställningar och konserter fram till 2019, men utbudet minskar kraftigt under pandemin.
– Restriktioner och rekommendationer fick stora konsekvenser för antalet föreställningar, konserter och publik, men också för geografisk spridning, säger Mari Nilsson, utredare på Kulturanalys.
År 2022 ökar antalet föreställningar och konserter till 16 288 och är ungefär lika många som 2016, men färre än 2019. Även publiken ökade, men antalet har ännu inte återgått till samma nivå som före pandemin.
Det är stora variationer mellan regionerna och kommunerna och flest föreställningar och konserter spelas i storstäderna. Resultaten vad gäller geografisk spridning bör dock tolkas med försiktighet eftersom data om scenkonst per kommun saknas för flertalet år under kultursamverkansmodellen.
Kulturanalys uppdrag att utvärdera kultursamverkansmodellen
Kulturanalys ska enligt sin instruktion utvärdera kultursamverkansmodellen och analysera dess långsiktiga effekter. Kulturanalys har publicerat flera rapporter som belyser olika delar av kultursamverkansmodellen och fokus för denna rapport är scenkonstområdet.
Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och sedan 2013 ingår samtliga regioner utom Region Stockholm i modellen. Kultursamverkansmodellen innebär att Kulturrådet tilldelar regioner statliga bidrag med utgångspunkt i de regionala kulturplanerna. Regionerna ansvarar för att fördela bidrag till kulturverksamheter för att främja en god tillgång för länets invånare till sju konst- och kulturområden, däribland professionell teater-, dans-, och musikverksamhet. I rapporten inkluderas samtliga tre scenkonstområden som nämns i den förordning som reglerar kultursamverkansmodellen i begreppet scenkonst.
- Mari Nilsson
- Utredare, analytiker
- Telefon: 031-395 20 05
- E-post