Det är stora skillnader i vilka som deltar i kulturlivet i Norden. Framför allt deltar högutbildade mer än lågutbildade, kvinnor mer än män och storstadsbor mer än människor på mindre orter. Forskningen pekar på såväl strukturella hinder som människors skilda preferenser när skillnaderna ska förklaras. Det är några av resultaten i en kunskapsöversikt som Kulturanalys Norden publicerar idag.
Kunskapsöversikten Delaktighet i kulturlivet i Norden tar sin utgångspunkt i kulturvaneundersökningar från de nordiska länderna och i forskningen om kulturpolitik. Förklaringarna till de tydliga skillnaderna i kulturdeltagande handlar om att människors socioekonomiska situation skapar olika förutsättningar att ta del av konst och kultur, att kulturens infrastruktur är ojämnt fördelad och att många inte är intresserade av det kulturutbud som erbjuds.
Kulturanalys Norden bedömer att det finns stöd för alla dessa förklaringar, men att de strukturella orsakerna inte ska underskattas. Exempelvis tar barn till föräldrar med längre utbildning del av mer kultur och ett bredare utbud än barn till föräldrar med kortare utbildning. Samma mönster går igen när länderna mäter barns deltagande i kulturskolan. Sammantaget indikerar kunskapsunderlagen att alla inte ges samma förutsättningar för deltagande.
– En grundfråga i kunskapsöversikten är i vilken utsträckning kulturpolitiken på egen hand kan jämna ut förutsättningarna för deltagande i kulturlivet. Det finns skäl att anta att arbetet för breddat deltagande hänger ihop med utvecklingen inom flera andra politikområden, exempelvis utbildning och infrastruktur, säger Pelle Amberntsson, utredare på Kulturanalys Norden.
Forskningen menar vidare att kulturpolitiken och kultursektorn kan stärka sin förmåga att lära av de insatser som genomförs. Exempelvis finns, enligt forskningen, en tendens att ensidigt fokusera på insatsers positiva effekter. En annan kritik handlar om att kultursektorn präglas av en ovilja att lämna ifrån sig makt och inflytande över kulturlivet till dem vars deltagande man vill främja.
Samtidigt lyfter kunskapsöversikten också fram röster som menar att arbetet för breddat deltagande fört med sig negativa konsekvenser för konstens och kulturens utveckling. Denna kritik handlar om att arbetet för att locka besökare lett till ett överdrivet fokus på att leverera upplevelser som så många som möjligt vill ta del av, och att detta riskerar att gå ut över kvaliteten och de kulturella professionernas autonomi.
– I kunskapsöversikten pekar vi därför ut vad vi bedömer som angelägna områden för politikutveckling. Dessa handlar bland annat om hur arbetet för delaktighet bäst kan balanseras mot behovet att värna de kulturella professionernas autonomi och självständighet, säger Joakim Boström Elias, verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.
Kunskapsöversikten Delaktighet i kulturlivet i Norden finns att läsa nedan.
Publikationen är utgiven av Kulturanalys Norden på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik. Det är etablerat på initiativ av Nordiska Ministerrådet och ligger sedan 2016 som uppdrag hos Myndigheten för kulturanalys.
- Pelle Amberntsson
- Utredare, analytiker
- Telefon: 031-395 20 12
- E-post