Myndigheten för kulturanalys sammanställer för tredje gången kulturmiljöstatistik från flera olika aktörer. Rapporten som vi publicerar idag redogör för skyddade och utpekade kulturmiljöer, kulturmiljöarbetets anslag och ekonomi, verksamhet och årsarbetskrafter samt stöd till civilsamhället.
–Kulturmiljön och kulturarvet är en del av vår gemensamma identitet, och det vi lämnar efter oss till kommande generationer. Antalet skyddade och utpekade kulturmiljöer ökar, bland annat genom nya byggnadsminnesförklaringar och fler kulturreservat, säger Petter Holmgren, utredare på Kulturanalys.
Rapporten Kulturmiljöstatistik visar i huvudsak att:
- Antalet skyddade och utpekade kulturmiljöer ökar. Till exempel ökar antalet fornlämningar över tid. År 2021 tillkom även 12 byggnadsminnen och 8 statliga byggnadsminnen. Nybildandet av kulturreservat har återupptagits efter att det stått stilla några år. Två nya kulturreservat, Dikarbackens odlingslandskap och Kulturens Östarp, bildades 2021. Det fanns då 47.
- Över 1,3 miljarder gick till Riksantikvarieämbetet, den kyrkoantikvariska ersättningen, anslaget till bidragsfastigheter och bidraget till kulturmiljövård 2021. Det är en ökning med 6 procent i fasta priser sedan 2020. Utöver det gick över 1 miljard i EU-medel till kulturmiljö i olika miljöersättningar och miljöinvesteringar.
- I rapporten presenteras ny statistik om länsmuseernas kulturmiljöarbete. De hade 231 årsarbetskrafter kopplade till kulturmiljö 2021, de flesta av dem ägnades åt kunskapsuppbyggnad.
- Det civila samhället stöddes bland annat med över 21 miljoner kronor i bidrag 2021. Sveriges hembygdsförbund var den största stödmottagaren.
Rapporten Kulturmiljöstatistik publiceras endast digitalt och finns att läsa nedan.
