Kulturanalys 2020

Kulturanalys 2020 är Myndigheten för kulturanalys återrapportering av regeringens uppdrag att årligen redovisa en samlad uppföljning av de nationella kulturpolitiska målen. Uppföljningen ska baseras på de analyser, utvärderingar och bedömningar som Kulturanalys genomfört.

I årets redovisning tar vi i första hand utgångspunkt i de lägesbedömningar och rapporter som Kulturanalys publicerat under perioden 2012−2019, för att skapa en samlad bild av den kunskap som Kulturanalys under denna period genererat. Genom att identifiera de viktigaste resultaten från närmare ett decenniums statistik-, analys- och utvärderingsverksamhet syftar rapporten till att skapa en välgrundad utgångspunkt för kommande utredningsverksamhet och för Kulturanalys rekommendationer till regeringen.

Försämrade ekonomiska förutsättningar riskerar att drabba ett redan sårbart kulturutbud utanför de större städerna. En sådan utveckling ligger inte i linje med regeringens ambition om likvärdig tillgång till kultur. Regeringen bör också se över hur de kulturpolitiska målen förhåller sig till varandra då det finns potentiella målkonflikter som behöver hanteras.

Detta skriver Myndigheten för kulturanalys i sin årliga lägesbedömning som nu överlämnats till regeringen. Rapporten, Kulturanalys 2020, ger en samlad bild av Kulturanalys kunskapsproduktion sedan myndighetens start 2011 och fokuserar på kulturens ekonomiska villkor, delaktigheten i kulturlivet och konstens och kulturens frihet. I rapporten konstateras att kulturområdet står inför stora ekonomiska utmaningar. Dessa riskerar att påverka konstnärers och kulturskapares förutsättningar, och invånarnas tillgång till kultur, på ett negativt sätt.

Kulturanalys samlade kunskap visar på tydliga samband mellan delaktighet i kulturlivet och socioekonomiska faktorer. Myndigheten konstaterar att de reformer och satsningar som hittills genomförts för att bredda delaktigheten varit otillräckliga för att bryta dessa samband. När det gäller frågan om kultur i hela landet, som är en viktig målsättning för regeringen, ger regioners och kommuners ekonomiska situation särskild anledning till oro:

– I många delar av landet präglas kulturutbudet av sårbarhet då det är knutet till ett fåtal aktörer. Om kommuners och regioners ansträngda ekonomi leder till nedskärningar på kulturområdet kan detta komma att slå hårt mot kulturutbudet i delar av landet, och därmed mot likvärdigheten, säger Jenny Johannisson, utredare på Kulturanalys.

Kulturanalys rekommenderar därför regeringen att förtydliga vad den avser med ett likvärdigt kulturutbud i hela landet och vilka resurser och prioriteringar detta kräver. Kulturanalys skriver vidare att den välkomnar regeringens initiativ till en utredning om den politiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten, men ser också ett behov av att regeringen tydliggör de kulturpolitiska målens relation till varandra:

–Den svenska kulturpolitiken ska vila på principen om armlängds avstånd, det vill säga att kulturen ska vara en obunden kraft vars innehåll ska stå fritt från politiskt inflytande. Samtidigt är det en viktig målsättning att kulturlivet ska vara till för alla och präglas av mångfald, vilket ser ut att kräva specifika åtgärder. Det finns också, på olika politiska nivåer, förväntningar på kulturens positiva samhällseffekter. Vi ser att politiska åtgärder i syfte att närma sig en målsättning, eller en typ av effekt, kan stå i konflikt med andra kulturpolitiska målsättningar. Det finns därför anledning att, exempelvis i förhållande till bidragsgivande myndigheter, förtydliga hur målen förhåller sig till varandra, säger Sverker Härd, myndighetschef på Kulturanalys.

Rapporten Kulturanalys 2020 är ett regeringsuppdrag och presenterar myndighetens samlade bedömning av läget i relation till de kulturpolitiska målen. Årets bedömning baseras på myndighetens samlade rapportproduktion under perioden 2011–2019.